Tal av Gunnar Strömmer

Anförande av justitieminister Gunnar Strömmer vid Folk och Försvars rikskonferens 2023

Publicerad 11 januari 2023

Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, den 10 januari 2023.

Det talade ordet gäller.

Ers kungliga höghet! Mina damer och herrar!               

Ett grundackord för årets rikskonferens är de omvälvande konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina. Vi lever i en ny och farlig verklighet.

Det här gäller i hög grad också för justitie- och inrikesfrågorna.

Hoten mot det fria och öppna samhället är som bekant inte bara militära. Det finns flera andra hot som kommer utifrån, som till exempel spionage och påverkansoperationer från främmande makt. Vi kommer alldeles strax få höra mer om det från Säpo-chefen.

Men flera allvarliga hot kommer idag inifrån, och då tänker jag inte minst på den grova organiserade brottsligheten.

***

För en vecka sedan besökte jag Vällingby Centrum i nordvästra Stockholm. Det var där en man i 20-årsåldern sköts ihjäl utanför McDonalds vid halvsjutiden på nyårsafton.

Så avrundades ett mörkt 2022. Totalt sköts 61 människor till döds i Sverige förra året. 61. Det är den högsta noteringen någonsin. Vi kan jämföra med våra nordiska grannländer: I fjol hade Norge 4 dödsskjutningar. Danmark 4. Finland 2.

Det är helt avgörande att vi inte tillåter oss själva att trubbas av eller ge upp. Vi är i ett läge, tror jag, när vi hela tiden måste påminna oss om vad som är rimligt och godtagbart. Och drygt en dödlig skjutning i veckan är inte det.

Vi talar om en brottslighet som är systemhotande. Den är förstås förödande för brottsoffren och deras anhöriga. Men den underminerar också rättstryggheten för allmänheten, och hotar i förlängningen det fria och öppna samhället. 

Den som riskerar att träffas av förlupna kulor utanför McDonalds är inte säker. Den som bor i en trappuppgång där det detonerar en bomb är inte säker. Den som inte vågar gå ut på kvällen i sitt eget bostadsområde är inte säker.

Och under ytan och på sikt påverkar det grova våldet hela samhällets säkerhet och öppenhet på ett mer genomgripande sätt.

I gängens kraftfält växer en väldigt farlig tystnadskultur. Människor drar sig för att prata med polisen eller andra myndigheter eftersom de är rädda att råka illa ut.

Den grova organiserade brottsligheten ägnar sig även åt systematiska bedrägerier mot våra välfärdssystem. Liksom infiltration, hot och andra påtryckningar mot olika offentliga aktörer.

Jag tvekar inte att kalla de grövsta brottslingarna för inhemska terrorister. De vill injaga rädsla. De är beredda att tvinga offentliga organ att vidta eller avstå från olika åtgärder och beslut. Och de tar inte hänsyn till om oskyldiga drabbas.

Den här förståelsen av dessa brottslingar som inhemska terrorister är, som jag ser det, central. Jag kommer strax tillbaka till det.

***

Låt mig bara först bredda perspektivet något, och kort beröra några andra aktuella hot mot vårt demokratiska samhälle.

Främmande makt eller andra utländska aktörer kan ha intresse av att sprida lögner om Sverige. Avsikten är att sprida misstro mot demokratin och mot samhällets företrädare.

Ett annat hot mot demokratin är radikalisering och våldsbejakande extremism. Radikaliseringen sker i allt större utsträckning på nätet, och involverar ofta ensamma ungdomar.

I antisemitismen möts högerextremister, islamister och en del ungdomar med rötter i Mellanöstern – vi kan aldrig tolerera ett säkerhetshot mot judar som underminerar förutsättningarna för judiskt liv i Sverige.

Säkerhetspolisen har lyft att politisk extremism och grov organiserad brottslighet i allt högre grad tvinnas samman, till exempel olika islamistiska sammanhang och gängbrottslighet.

Men de problem vi står inför är sammankopplade även på andra sätt.

Skjutningarna och sprängningarna, tystnadskulturen, påverkan på myndigheter, radikaliseringen och de utländska påverkanskampanjerna. De gnager alla på samma rot till vår demokrati. Nämligen tilliten.

Vårt samhällsskick bygger på att människor litar på varandra, även på främlingar, och att vi litar på våra demokratiska institutioner.

Vår demokrati fungerar inte om människor låser in sig i sina lägenheter och bostadsområden, eftersom det är för farligt att gå ut.

Demokratin fungerar inte heller om människor inte vill prata med polisen, om människor tror att socialtjänsten hjärntvättar barn, eller att domstolarna går i politikernas ledband.

***

Att möta alla de problem som jag nu talat om är en helt central uppgift för hela vårt samhälle.

Det råder ingen tvekan om att det är svårt och kommer att ta tid. Men förändring är möjlig, om vi bara är beslutsamma och uthålliga.

Som jag var inne på för en stund sedan är det, som jag ser det, berättigat att se på de kriminella gängen som inhemska terrorister.

Sverige har redan nationella strategier mot terrorism och mot våldsbejakande extremism. De behöver revideras och uppdateras, och det kommer regeringen att göra.

Men det behövs också ett lika systematiskt grepp om de kriminella gängen. Därför kan jag i dag berätta att regeringen nu startar arbetet med att ta fram en motsvarande nationell strategi mot den grova organiserade brottsligheten. Vi måste få till en helt annan samlad systemkraft för att trycka tillbaka de kriminella gängen.

Det här blir en huvuduppgift för det nya råd mot organiserad brottslighet som inrättats i Justitiedepartementet, och som startar sitt arbete om en dryg vecka. I rådet ingår bland annat cheferna för de centrala brottsbekämpande myndigheterna, och leds av mig som justitieminister.

Förra mandatperioden enades riksdagens partier om en grundlagsändring, som gör det möjligt för oss att under våren införa en ny lag som gör det straffbart att delta i en terrororganisation.

Tyvärr fanns det då inte majoritet för att på samma sätt möjliggöra en lag som förbjuder deltagande i kriminella gäng. Det var enligt min uppfattning ett misstag – polis och åklagare hade behövt de verktygen här och nu. Regeringen kommer att aktualisera frågan på nytt, och jag hoppas att lägets allvar gör att flera partier är beredda att tänka om.

I dag är det tillåtet att använda till exempel hemlig avlyssning för att förhindra terrorbrott, alltså redan innan brott har begåtts. Vi skyndar nu på arbetet på Justitiedepartementet för att redan i höst se till att polis och åklagare får tillgång till samma preventiva verktyg mot de kriminella gängen, för att på ett helt annat sätt än idag kunna förhindra till exempel skjutningar och sprängningar.

Över huvud taget behövs effektivare verktyg för att bryta dagens destruktiva mönster. Före jul tillsatte regeringen utredningar om bland annat anonyma vittnen och visitationszoner. Under året lägger vi ett lagförslag för att rejält utvidga möjligheterna att ta brottsvinster från de kriminella. Och polisen har fått ett nytt uppdrag att fyrdubbla antalet fasta bevakningskameror på två år.

Som alla vet är den grova organiserade brottsligheten gränsöverskridande. Därför är kampen mot gängen också en prioriterad fråga för Sverige under EU-ordförandeskapet

Under mandatperioden kommer de generella straffnivåerna höjas påtagligt, inte minst genom avskaffad mängdrabatt och skärpta straff för återfall i brott. Brottsoffrens upprättelse och samhällets skyddsbehov måste stå i fokus.

Ni har alla tagit del av rapporterna: Skjutningarna och sprängningarna utförs av allt yngre personer, ofta barn. Det är en tragedi för vårt samhälle. Regeringen kommer att ta fram ett nytt nationellt brottsförebyggande program, och driva ett systematiskt reformarbete som rör bland annat påföljderna för unga, och arbetsfördelningen mellan socialtjänst och kriminalvård.

Inom kort kommer regeringen även ge tilläggsdirektiv till en pågående utredning om sekretesshinder för att till exempel skola och socialtjänst ska bli skyldiga att dela information till polisen för att bekämpa brott. En del har kallat det för ”lex Luna”, efter ett uppmärksammat fall i Skellefteå förra året.

Nu görs också historiska ekonomiska resursförstärkningar av hela rättsväsendet, inte minst polisen. Med det följer förstås också berättigade förväntningar från medborgarna på resultat och leverans. Det understryks i regleringsbreven för 2023.

I dag kan jag också berätta att regeringen inom kort kommer att besluta om ett särskilt regeringsuppdrag till Polismyndigheten som handlar om att öka polisens operativa förmåga. Och då med särskilt fokus på effektivisering av den nationella operativa avdelningen, NOA, och av polisens nationella forensiska centrum, NFC.

***

Jag började det här anförandet med att konstatera att arbetet mot den grova organiserade brottligheten i grunden handlar om att försvara det fria och öppna samhället.

Det råder ingen tvekan om att tyngdpunkten mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet nu flyttas. Det är samhällsutvecklingen som motiverar det, och jag har själv omprövat min inställning till flera frågor.

Men allt vi gör har förebilder, antingen i våra egna lagar, eller i lagar i andra demokratiska rättsstater, inte minst våra nordiska grannländer. Det avgörande är hur olika åtgärder utformas konkret.

Hemliga tvångsmedel ska beslutas av domstol, och den enskildes integritetsintresse bevakas då av särskilda ombud. En visitationszon ska vara geografiskt avgränsad, tidsbegränsad och beslutas av åklagare eller domstol. Och så vidare. Det är på det sättet vi i praktiken värnar rättssäkerheten.

I mars kommer också den parlamentariskt sammansatta grundlagskommittén att lämna sina förslag om hur domstolarnas oberoende kan stärkas, och hur skyddet för våra grundlagar kan bli mer robust. Det kommer att ha hög prioritet för regeringen att genomföra utredningens förslag – och vi kommer också att tillsätta en ny grundlagsutredning som bland annat får i uppdrag att stärka den enskildes rätt till domstolsprövning.

Att återupprätta rättstryggheten. Att försvara det fria och öppna samhället. Jag ser verkligen fram emot att samarbeta med alla här inne i dessa för Sverige helt avgörande uppgifter.

Tack.