Tal från Hans Dahlgren

EU-deklarationen

Publicerad

EU-minister Hans Dahlgren, riksdagen, den 26 januari 2022.

Det talade ordet gäller.

Herr/fru talman, 

Den Europeiska unionen är från början ett fredsprojekt, skapad som ett svar på Andra världskrigets fasor och övergrepp. Genom att fläta starka band mellan medborgarna på vår kontinent skulle ett nytt krig förhindras. 

Och här har EU varit en otrolig framgång. Ett unikt exempel på fredligt samarbete mellan självständiga stater. Ett krig mellan EU:s medlemsstater betraktar vi i dag som otänkbart. 

Just i dag är också EU:s betydelse som säkerhetspolitiskt fotfäste tydligare än på länge. Beslut om våra egna säkerhetspolitiska vägval fattar vi nationellt och suveränt. Men för att uppnå de mål vi sätter – frihet, oberoende, demokrati – är gemenskapen inom EU omistlig. Unionen är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. 

Den senaste tidens oacceptabla ryska krav och ultimatum har mötts med europeisk och transatlantisk enighet och principfasthet. Här ingår beredskap till omfattande och kännbara sanktioner, om Ryssland skulle skärpa situationen ytterligare. Sådana sanktioner är som mest effektiva om de genomförs gemensamt, på EU-nivå. 

***

Herr/fru talman, 

EU-samarbetet ger oss i Sverige oerhört mycket. En marknad där företag och vi alla fritt kan köpa och sälja varor och tjänster, vilket skapar jobb och välstånd. Ett demokratiskt verktyg, för att påverka vårt närområde. Och en plattform, för att förstärka den svenska rösten i världen. 

Det finns de som hävdar att EU snarare begränsar än berikar. Många nationalister påstår att det på något sätt skulle gå att ta tillbaka kontrollen, som de säger, genom att lämna unionen. 

Verkligheten är precis tvärtom. Ett aktivt deltagande i det europeiska samarbetet ger ett land som Sverige de bästa möjligheterna att påverka vårt eget öde, att få kontroll över tillvaron. 

Det är den bästa vägen att säkerställa de principer om demokrati, mänskliga rättigheter och öppenhet mot omvärlden som tjänat Europa och Sverige så väl. 

När Sverige tar över ordförandeskapet i EU:s ministerråd under första halvåret 2023 kommer dessa principer också att prägla arbetet. Det är ett viktigt åtagande, som handlar om att driva rådets dagordning framåt och bidra till att unionen kan fatta beslut som är till gagn för medborgarna i Europa. 

*** 

Herr/fru talman, 

Regeringen har tre tydliga prioriteringar för sitt arbete: 

Att bryta segregationen och bekämpa brottsligheten. 

Att öka takten i klimatomställningen. 

Och att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Detta gäller inte bara den nationella politiken – vi arbetar med dessa frågor också på EU-nivå. För syftet med all socialdemokratisk politik, även på EU-nivå, är att skapa konkreta förbättringar i människors vardag. Och det finns goda möjligheter att genom en aktiv EU-politik nå resultat på alla dessa tre områden.

***

Herr/fru talman,

Den första prioriteringen rör segregationen och brottsligheten.

Det skjuts och sprängs på Sveriges gator. Det är fullständigt förfärligt. Hela samhällets samlade kraft mobiliseras nu för att knäcka gängen.

Den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande till sin natur. Därför krävs det lösningar som också är gränsöverskridande.

Genom den Europeiska unionen har Sverige möjlighet att med betydligt större kraft bekämpa de kriminella gängen.

Under året som gått har samarbeten mellan polismyndigheter runt om i Europa gång på gång levererat konkreta resultat i kampen mot brottsligheten. Viktiga steg har tagits för att fördjupa existerande polissamarbeten, för att göra det lättare att arbeta över gränserna.

Mer ska göras. Det handlar om utökade samarbeten mellan åklagare och polis, men även om lagstiftning så att de brottsbekämpande myndigheterna får de verktyg som behövs.

Också migration är en viktig säkerhetsfråga.

Det handlar om kontroll över våra gränser och kunskap om vilka som befinner sig i våra länder. Det behövs fungerande verktyg för återvändande och återtagande. Vi ska inte glömma att migration handlar om människor. Om mänsklig säkerhet. Därför måste förutsättningarna för en långsiktigt hållbar, human och rättssäker migrationspolitik inom EU förbättras.

En viktig del är att komma till rätta med att endast några få länder tar ansvaret för de människor som kommer till vår union. Detta är inte rimligt. Nu pågår förhandlingar om ett gemensamt regelverk, som måste leda till ordning och reda i EU:s migrationshantering.

***

Herr/fru talman,

Den andra prioriteringen gäller klimatet.

Vi är mitt uppe i en klimatomställning, som måste snabbas upp.

Klimatkrisen är vår tids existentiella fråga. På sikt handlar det om att säkra överlevnaden på den här planeten.

Vi måste stoppa klimatkrisen. Och EU ska visa vägen, med en ambitiös klimatpolitik.

EU:s medlemsstater har satt upp mål för att minska utsläppen med minst 55% till år 2030. Regeringen kommer att verka för att EU når klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med den europeiska klimatlagen.

Målen är en sak. Nu ska de genomföras i konkret politik. EU-kommissionen presenterade i somras det omfattande paket med lagförslag som kallas ”Fit for 55”. Ambitionerna är riktiga, men regeringen delar inte kommissionens inriktning i alla delar. Det är vi också tydliga med i förhandlingarna.

Kraven på utsläppsminskningar måste vara det mest prioriterade – inte att detaljreglera skogsbruk, eller betala massiva subventioner. Samtidigt måste vi vara medvetna om att det kommer att krävas en långtgående kompromissvilja hos alla inblandande för att nå resultat.

Gemensamma lösningar inom EU är avgörande. Inte minst utsläppshandeln har under de senaste åren bidragit till en allt snabbare utfasning av kolförbränning. Sverige driver nu på för att systemet med utsläppshandel ska byggas ut och skärpas ytterligare.

Herr/fru talman,

Klimatet är vår tids ödesfråga – men det är också en möjlighet. Runt om i Europa uppmärksammas nu vad som sker i Sverige. Den gröna nyindustrialiseringen, med koldioxidfri stålframställning och storskalig batteriproduktion, visar vägen mot ett hållbart samhälle. Och den leder dessutom till nya jobb.

Den gröna industriella revolutionen ställer krav på politiken. Den uppdaterade industristrategi för EU som presenterades under 2021 lägger fram flera förslag i denna riktning. Vi tror inte på att det är politiker som ska peka ut morgondagens teknik och lösningar. Men europeiska samarbeten i särskilt viktiga sektorer kan ibland vara nödvändiga för att ge skjuts åt omställningen.

Skogen har en central roll i klimatarbetet. Regeringen slår vakt om skogens klimatnytta, både som kolsänka och som en källa till hållbart producerade råmaterial som ersätter fossilbaserade produkter. Det svenska skogsbruket ska inte detaljregleras i Bryssel.

När Europas ekonomier återstartar efter pandemin ska ekonomisk tillväxt och klimatomställning gå hand i hand. Det kräver nya gröna investeringar i hela EU. Men dessa investeringar ska inte finansieras via ytterligare gemensam skuldsättning på EU-nivå. Sunda offentliga finanser är avgörande för hela Europa. Det stärker den europeiska motståndskraften mot framtida kriser.

***

Herr/fru talman,

Den tredje prioriteringen gäller välfärden.

Pandemin är det största hotet mot vår välfärd på mycket länge. De dramatiskt ökande smittotalen har återigen ansträngt vården till det yttersta, runt om i Europa.

Men mitt i denna hälsokris finns det skäl att uppmärksamma den framgång som EU-ländernas gemensamma upphandling av vaccin mot covid-19 är. Den har bidragit till en exempellöst snabb utveckling av säkra och effektiva vacciner, som har räddat många liv.

Kriser möts bäst med gemensamma krafter. När gränser har stängts och sjukvårdsmateriel inte har kunnat komma fram har det drabbat alla. Därför ska de grundläggande principerna om fri rörlighet värnas.

EU:s krishanteringsförmåga inom civilskyddsområdet behöver också förstärkas och utvecklas.

Det finns flera goda exempel på hur civilskyddsmekanismens operativa förmåga nyligen förstärkts. Till exempel de brandsläckande flygplan som bland annat är stationerade i Sverige, som i somras hjälpte till att bekämpa bränder i Grekland. Eller de EU-gemensamma lagren med sjukvårdsutrustning – ett av dem i Kristinehamn.

Grunden till en fungerande välfärd är en stark och livskraftig ekonomi. Det kräver i sin tur ett starkt och livskraftigt EU.

Styrkan i den Europeiska unionens ekonomi är dess öppenhet. Öppenhet mellan medlemsstaterna, men också mot omvärlden. Att kunna utbyta varor, tjänster och idéer, också utanför unionen. Detta är en stark motor för tillväxt och nya jobb, och det bidrar till minskad sårbarhet för Europas ekonomi.

Det finns nu strömningar i unionen som går i en delvis annorlunda riktning. Mot mer av slutenhet och protektionism.

Detta är fel väg att gå. Regeringen är benhård i sin strävan att värna EU:s öppenhet mot omvärlden. Det handlar om att slå vakt om den modell som gjort svenska exportföretag framgångsrika och som skapat många jobb i Sverige.

Vi värnar jobb och välfärd, men det handlar också om att värna öppenheten som en grundbult i samarbetet för gemensam säkerhet, över Atlanten och med andra partners.

Få kopplingar är så tydliga som den mellan medborgares välfärd och tillgången till schyssta jobb. Mer behöver göras för att stärka arbetstagares ställning i vår union.

Ingen ska oroa sig för att skadas eller bli sjuk på jobbet. Ingen ska riskera att dö av sitt jobb. Genom att skärpa reglerna kring farliga ämnen på arbetsplatser kan en bra arbetsmiljö möjliggöras i hela EU.

Samtidigt ska den nationella kompetensen på det här området – inte minst när det gäller lönebildning – fortsatt värnas.

***

Herr/fru talman,

Jag har talat om hur regeringens tre prioriteringar kan kanaliseras i EU-politiken. Men jag vill också resonera kring ytterligare ett angeläget område.

Samarbetet i vår union bygger på att alla medlemsstater utfäst sig att respektera våra grundläggande värderingar. Frihet och demokrati. Respekt för mänskliga rättigheter. Jämlikhet, jämställdhet och tolerans. Rättvisa och mångfald. Ett oberoende rättsväsende.

Detta är inte några exklusivt europeiska värderingar. Men det är den Europeiska unionens värderingar, och dem har vi alla som är medlemmar lovat att hålla fast vid.

Därför är det mycket allvarligt när respekten för dessa värderingar sviktar, i flera medlemsstater. När HBTQI-personer trakasseras. När kvinnors rätt till abort begränsas. När journalister skräms till tystnad. Och särskilt när respekten för rättsstatens principer utmanas, genom att domare avsätts och det ifrågasätts om EU-domstolens utslag överhuvudtaget behöver åtlydas.

Att komma till rätta med detta är en angelägenhet för alla medlemsstater. Regeringen kommer att driva på för att EU-kommissionen fortsätter att ta initiativ för att bryta utvecklingen. Den nya konditionalitetsmekanismen, som villkorar medel ur EU:s budget med stöd för rättsstatens principer, måste bli ett effektivt verktyg.

Värderingarna är som sagt grunden för hela EU-samarbetet. Men de ger dessutom tyngd till unionens röst på den globala arenan.

EU:s röst i utrikespolitiken behöver bli starkare. För att skapa gemensam säkerhet, tillsammans med andra. Och för att tydligt stå upp mot antidemokratiska krafter utanför unionens gränser.

Samtidigt förblir EU en union av självständiga nationer, inte en federal stat.

Det finns saker som vi bäst bestämmer över själva, här i Sverige. Som vårt militära försvar. Vår lönebildningsmodell. Vårt skogsbruk. Så ska det förbli. Men i grunden ger oss EU mera inflytande och större makt över vår egen framtid.

***

Herr/fru talman,

Sällan har argumenten varit starkare för det svenska EU-medlemskapet. Sällan har behovet av ett livskraftigt europeiskt samarbete varit så stort. Sällan har en aktiv svensk röst behövts så mycket i vår union.

Därför kommer regeringen att outtröttligt fortsätta arbetet för ett EU som hjälper oss att knäcka gängen, som driver på klimatomställningen, och som stärker välfärden. Och dessutom för att värna våra värderingar.

För det är precis det som Sverige behöver.