Hoppa till huvudinnehåll

Litauen

Relationerna mellan Sverige och Litauen är mycket goda med en nära dialog, såväl bilateralt som inom det nordisk-baltiska samarbetet (NB8), EU (NB6) och i andra internationella organisationer.

Det finns starka band mellan Sverige och Litauen. Efter att Litauens självständighet åter utropats 1990, var Sverige det första landet som öppnade en ambassad i Vilnius 1991. Sverige var därefter mycket engagerat i Litauens reformprocess under 1990-talet liksom inför Litauens anslutning till EU. Det finns fortsatt ett nära samarbete mellan litauiska och svenska myndigheter, kommuner och institutioner inom en rad samhällssektorer. Litauen var starkt stödjande till Sveriges medlemskap i Nato, och det svenska inträdet i alliansen i mars 2024 har medfört fördjupat samarbete på flera områden, inte minst försvarsmateriel.

Kriget i Ukraina är den övergripande utrikespolitiska frågan, där Litauen är drivande för ett starkt stöd till Ukraina. Litauens syn på försvar och säkerhet grundar sig i landets geografiska läge och historiska erfarenheter. Litauen blev medlem i både Nato och EU 2004, vilket var två viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska mål. 2015 anslöts Litauen till eurozonen och införde euron som valuta.

Litauen värnar det goda samarbetet runt Östersjön och framhåller vikten av att främja nordisk-baltiskt samarbete inom flera områden. Sverige och Litauen har bred samsyn i många EU-relaterade frågor.

Sverige har stora näringslivsintressen i Litauen och är en av de största utländska investerarna i landet. Svenska företag har en betydande ställning i flera branscher, däribland Telia och Tele2 inom telekommunikationer och SEB samt Swedbank inom finanssektorn. Andra större svenska företag som är aktiva i Litauen är bland annat SAAB, Scania, SAS, ABB, Sweco och Volvo. Den litauiska träindustrin tillverkar ett stort antal produkter för IKEA, och bolag inom IKEA-koncernen är även verksamma i Litauen med egen tillverkning.

Såväl regeringen som näringslivet i Litauen fokuserar alltmer på grön omställning och klimatvänliga alternativ. Svenska erfarenheter på området möts av stort intresse. Samarbeten mellan Litauen och Sverige har även etablerats inom life science- och FinTech-sektorerna, där Litauen genomför stora satsningar.

Många svenskar studerar i Litauen, där universitetet i Kaunas är ett av de mest populära utländska lärosätena bland svenska studenter. Det finns även ett stort antal vänortsföreningar. Tillströmningen av svenska turister till Litauen är relativt låg, men har ökat under senare år. Det finns ett stort intresse för svensk kultur i Litauen och svenskundervisning finns vid flera litauiska universitet. Sammanlagt läser cirka 200 studenter svenska på heltid varje år.

Med anledning av att Litauen 2018 firade 100 år av självständighet instiftades en samarbetsfond för ökat utbyte, samverkan och kunskapsdelning mellan Sverige och Litauen med särskilt fokus på unga. Som grundbidrag avsatte den svenska regeringen 10 miljoner kronor.

Business Sweden Litauen

Business Sweden har inget kontor i Litauen, utan ansvar för verksamheten i landet hanteras från Business Swedens kontor i Helsingfors.

Visum

UD svarar inte på frågor om visum till andra länder. För information om visumregler kontakta det aktuella landets ambassad.
För information om visum till Sverige hänvisas till Migrationsverkets webbplats.

Innehåll om Litauen

Du kan filtrera innehållet

Innehållstyper
Politiknivå
Områden
Statsråd
Departement/Övriga avsändare
Från- och till-datum
Måste vara i formatet: ÅÅÅÅ-MM-DD
Måste vara i formatet: ÅÅÅÅ-MM-DD
Filtrera på riksdagsår
RSS E-post
Prenumerera

Totalt 42 träffar.

Laddar...