Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen gör en helrenovering av friskolesystemet

Publicerad

Det finns fristående skolor med många obehöriga lärare och problem med betygsinflation. Det finns även exempel där skolpengen har använts till verksamhet som inte har med utbildning att göra. Regeringen anser att det finns inbyggda fel i friskolesystemet som helhet och vill göra en helrenovering av friskolesystemet genom att ändra drivkrafterna och incitamenten.

Foto: Johnér Bildbyrå

– Regeringen vill nu skärpa kraven på de fristående skolorna och göra det enklare att bland annat besluta om vinststopp, återkrav av skolpengen eller att kunna stänga ner skolor med omfattande brister, säger utbildningsminister Johan Pehrson.

– Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ner på kvaliteten, exempelvis genom att anställa obehöriga lärare, köpa in färre läroböcker eller att inte ge eleverna den undervisningstid de har rätt till, säger skolminister Lotta Edholm.

Kraven på fristående skolor ska skärpas

Regeringen har gett Utredningen om vinst i skolan tilläggsuppdrag att utreda hur kraven på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem kan skärpas. Bland annat ska utredaren föreslå utformning av ett förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under de första åren efter att en verksamhet startats eller tagits över av en ny huvudman. 

Utredaren ska föreslå utökad ägar- och ledningsprövning genom bland annat tydligare krav om att en enskild skolhuvudman ska ha en stabil ekonomi. Utredaren ska också överväga och föreslå hur det kan införas krav på långsiktigt ägande. Det innebär att elevers rätt till en sammanhållen utbildning garanteras.

Utredaren ska lämna flera förslag på skärpta sanktioner som omfattar både kommunala och fristående verksamheter. Förslagen ska innebära att det ska gå snabbare att få huvudmän att åtgärda brister, bland annat genom höjda viten, att sanktionsavgifter införs och att en enskild huvudmans verksamhet ska kunna ”tvångsförvaltas” genom att staten under en tid tar över ledningen av till exempel en fristående skola. Utredaren ska även utreda vilka möjligheter det ska finnas att återkräva skolpengen om den har använts till annat än skolverksamhet eller om en företrädare för skolhuvudmannen har dömts för brott.

Utredaren ska också lämna förslag som innebär att berörda kommuner ska vara skyldiga att yttra sig över en ansökan att etablera en fristående skola och analysera tillämpningen av regleringen om prövning av ansökningar från enskilda att godkännas som huvudman.

Enligt skollagen är det huvudmannen som har ansvar för att utbildningen genomförs enligt gällande bestämmelser och att eleverna får den undervisning de har rätt till. Det finns dock problem i skolan som beror på att det är ägaren, utöver huvudmannen, som är olämplig. Utredaren ska därför föreslå hur tillsynsmyndigheterna ska få ökade möjligheter att hindra olämpliga ägare att kontrollera enskilda huvudmän.

Majoriteten av uppdraget redovisas i delbetänkande senast den 28 mars 2025 och övriga delar ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 december 2025. Regeringens ambition är att utifrån delbetänkandet lägga fram en proposition under mandatperioden.

Pressmeddelande: Regeringen vill skärpa kraven på fristående skolor 

Pressmeddelande: Utredningen om vinst i skolan får tilläggsdirektiv 

Skolpengsnorm och ett nytt system för skolans finansiering

I dag finns det tydliga brister i hur resurser fördelas till fristående skolor samtidigt som det är för stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska ta fram ett helt nytt finansieringssystem för skolan: Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. 

Utredaren ska ge förslag på en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska beräkna en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet. Beräkningsmodellen ska ta hänsyn till huvudmäns olika förutsättningar, behov och ansvar. Modellen innebär också att finansieringen för enskilda huvudmän separeras från de kommunala skolverksamheterna.

Modellen ska bland annat ta hänsyn till att kommunala och enskilda huvudmän har olika ansvar. Kommunala skolor är till exempel skyldiga att erbjuda alla elever i kommunen plats i en skola nära hemmet, medan fristående skolor inte har det ansvaret. 

Uppdraget ska delredovisas senast den 1 april 2025 och slutredovisas senast den 1 november 2026.

Pressmeddelande: Regeringen vill införa ett nytt system för skolans finansiering 

Ett mer likvärdigt och rättssäkert betygssystem utreds

Betyg ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven har gått på eller vilken lärare som har satt betyget. Det finns i dag stora problem med olikvärdig betygssättning i svensk skola. 

Regeringen har tillsatt Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden. Utredaren ska bland annat analysera för- och nackdelar med systemet för betygssättning och meritvärdering i det svenska skolväsendet i relation till andra länders system. Utredaren skalämna ett huvudförslag samt ett alternativt förslag på en systemförändring som innebär att resultat på nationella prov, examensprov eller liknande kan användas för att öka likvärdigheten i betyg eller meritvärden. Utredaren ska också lämna förslag på hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas även i ämnen som inte har nationella prov. 

Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025.

Pressmeddelande: Regeringen tillsätter utredning för att stoppa betygsinflationen 

Tillsynen av skolor med konfessionell inriktning har skärpts

Det har förekommit kopplingar mellan våldsbejakande extremistmiljöer och skolverksamhet. Dessutom har aktörer använt statliga och kommunala medel till antidemokratisk verksamhet. 

Genom ett årligt uppdrag i Skolinspektionens regleringsbrev har regeringen förstärkt sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Uppdraget ska redovisas senast den 3 oktober varje år.

Pressmeddelande: Tillsyn av skolor med konfessionell inriktning skärps 

Insynen och transparensen i fristående skolor ska öka

Det behövs bättre insyn och transparens i friskolesektorn. Hur det ska gå till har utretts och regeringen har skickat ut Skolinformationsutredningens förslag på remiss, men även ett nytt förslag från Regeringskansliet som innebär att offentlighetsprincipen införs i fristående skolor, men med regler som underlättar hanteringen för mindre enskilda huvudmän.

Pressmeddelande: Insynen och transparensen i fristående skolor ska öka 

Skolinspektionen har fått i uppdrag att göra fler oanmälda besök

Regeringen har stärkt Skolinspektionens kapacitet så att myndigheten ska kunna öka sin närvaro och bland annat göra fler inspektioner. Myndigheten har även fått i uppdrag att öka sin användning av oanmälda besök för att få en så bra bild av verksamheten som möjligt. 

Artikel: Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2024 

 

 

Laddar...