Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2024

Här följer en genomgång av regeringens satsningar i budgetpropositionen för 2024.

Ordning på grunderna i att läsa, skriva och räkna i skolan

Ordning i skolsystemet och förstärkta statsbidrag 

Prioritering av yrkesutbildningar till bristyrken

Satsningar på ingenjörslandet Sverige 

Satsningar på forskning och rymdverksamhet 

Ordning på grunderna i att läsa, skriva och räkna i skolan

För att möta läskrisen behöver skolan gå tillbaka till grunderna. Med mindre av skärmtid och mer av tidigare insatser ska det bli ett tydligare fokus på att alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna. Att alla barn lär sig läsa är en förutsättning för deras fortsatta lärande i alla skolans ämnen, och på sikt för möjligheterna att få en utbildning och ett arbete.

Satsningar för att möta läskrisen

Elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek
Välutrustade skolbibliotek och kunniga skolbibliotekarier kan spela en viktig roll för att främja både läsintresset och läsförmågan. Trots det ser tillgången till bemannade skolbibliotek väldigt olika ut. Regeringen beräknar medel för att elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek och beräknar att 216 miljoner kronor behöver avsättas år 2025 och därefter 433 miljoner kronor årligen.

Det är också viktigt att den officiella biblioteksstatistiken ger en samlad bild över hur tillgången till bemannade skolbibliotek ser ut i landet. Därför behöver den stärkas och regeringen har avsatt 1,2 miljoner kronor för 2024 och beräknar motsvarande belopp för 2025.

Inköp av böcker, läslistor och viss kompetensutveckling för lärare
För att väcka läslusten behövs tillgång till bra böcker. Regeringen har därför gjort en satsning för att förskolor och skolor ska få möjlighet att köpa in fler böcker. Regeringen har även gjort en satsning på viss kompetensutveckling för pedagogisk personal för att på så sätt stärka elevernas språk-, läs- och skrivutveckling samt matematiska färdigheter.

För att alla elever ska ha möjlighet att läsa både svenska och internationella skönlitterära klassiker ska läslistor med sådan skönlitteratur tas fram. Läslistorna kan fungera som ett stöd för lärare när de ska välja litteratur för sin undervisning.

Satsningen på böcker och kompetensutveckling omfattar 179 miljoner kronor 2024 och därefter beräknas drygt en halv miljard kronor årligen. För framtagande av läslistor har regeringen avsatt 2 miljoner kronor 2024. För 2025 beräknas 2 miljoner kronor och därefter 1 miljon kronor årligen.

Förstärkt bidrag till Svenska barnboksinstitutet
Regeringen vill stärka kunskapen och forskningen om barns och ungas läsande och därför förstärks Svenska barnboksinstitutets verksamhet genom en ökning av det årliga bidraget med 6 miljoner kronor 2024.

Förstärkt bidrag till Skolforskningsinstitutet
Verksamheten i förskolan och skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En utmaning i detta är att det finns begränsad tillgång till relevant och praktiknära forskning, samtidigt som det finns en stor efterfrågan på sådan forskning bland dem som arbetar i förskolan och skolan. Regeringen har därför ökat Skolforskningsinstitutets anslag med 10 miljoner kronor 2024 och beräknar öka anslaget med 20 miljoner kronor för 2025 och 2026.

Bättre uppföljning av elevers tidiga språkutveckling
Att barn och elever utvecklar goda kunskaper i svenska är grundläggande både för att lyckas i skolan och för en lyckad integration. Genom att följa upp elevers språk- och kunskapsutveckling kan de som behöver det få hjälp och stöd i ett tidigt skede. 

Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att se över hur de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen och bedömningsstöden i årskurs 1 kan förbättras och utvecklas så att de ger en bättre bild av elevens kunskaper och av vilka arbetssätt som kan användas för att ge eleven rätt stöd i rätt tid. Skolverket ska också se över hur elevers tidiga kunskapsutveckling bättre kan följas på såväl lokal som nationell nivå, till exempel genom ny statistikinsamling. För att genomföra uppdragen har regeringen avsatt 10 miljoner kronor till Skolverket för 2024.

Ordning i skolsystemet och förstärkta statsbidrag

Det ska vara ordning i skolsystemet. Regeringen vidtar åtgärder för att öka insynen i både kommunala och fristående skolor och fortsätter arbetet för att stoppa betygsinflationen. Många skolor är i en tuff situation med ökande kostnader och regeringen förstärker därför statsbidragen.

Ordning i skolsystemet

Införandet av centralt rättade nationella prov påskyndas
De nationella proven ska bidra till en mer likvärdig betygssättning i och med att provresultaten särskilt ska beaktas vid betygssättning, men det finns i dag stora skillnader i hur olika lärare bedömer de nationella proven. Därför vill regeringen göra det möjligt att införa centralt rättade nationella prov tidigare än planerat. 

Central rättning innebär att de nationella proven rättas av legitimerade och behöriga lärare på uppdrag av en statlig myndighet. Central rättning av nationella prov förutsätter att de nationella proven först har digitaliserats. Digitala nationella prov införs successivt från och med 2024. Central rättning av nationella prov i vissa ämnen beräknas i och med regeringens förslag kunna införas successivt från 2026, vilket är ett år tidigare än vad som tidigare planerats.

Totalt har regeringen avsatt 133 miljoner kronor för 2024 för införandet av digitala och centralt rättade nationella prov. Vidare beräknas 53 miljoner kronor avsättas 2025 och 60 miljoner kronor 2026. 

Bättre insyn i kommunala och fristående skolor
Insynen i både kommunala och fristående skolor måste öka. Beslutsfattare, journalister, föräldrar och alla medborgare ska kunna veta hur skattepengar används. Insynen är inte minst viktigt för att elever och deras vårdnadshavare ska ha tillgång till den information de behöver inför att de ska välja skola. 

Det är därför viktigt att statistik om fristående skolor kan fortsätta att publiceras. Regeringen har avsatt medel för att göra det möjligt att ta om hand Skolinformationsutredningens förslag, som bland annat innebär att Skolverket från den 1 januari 2026 ska hantera den insamling av skolinformation som i dag utförs av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen vill också öka insynen i ekonomin både i kommunala och i enskilda skolor. Därför har regeringen avsatt medel för att göra det möjligt att ta om hand Skolkostnadsutredningens förslag om att Skolverket även ska samla in och publicera ekonomisk information på skolenhetsnivå. 

För att göra det möjligt att ta om hand utredningarnas förslag har regeringen avsatt 56,5 miljoner för 2024. För 2025 beräknas 80,5 miljoner kronor och för 2026 62,5 miljoner kronor. Permanent beräknas förslaget uppgå till 58 miljoner kronor. Medlen avser förstärkningar till Skolverket, Skolinspektionen, SCB, samt till kommunerna för att finansiera deras ökade kostnader.

Fler skolor ska granskas genom oanmälda besök
Regeringen vill stärka Skolinspektionens kapacitet så att myndigheten ska kunna öka sin närvaro och bland annat göra fler inspektioner. Myndigheten kommer även i större utsträckning att kunna använda sig av oanmälda besök för att få en så bra bild av verksamheten som möjligt. 

Regeringen har därför ökat Skolinspektionens förvaltningsanslag med 25 miljoner kronor för 2024. Förstärkningen beräknas uppgå till 40 miljoner kronor 2025 och 60 miljoner kronor per år från och med 2026.

Förstärkta statsbidrag

850 miljoner kronor för att förbättra kunskapsresultaten
Många skolor är just nu i en tuff situation med ökade kostnader. Regeringen har därför förstärkt statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling med 850 miljoner kronor 2024. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklass och grundskola och kan till exempel användas för att sätta in tidiga stödinsatser, fler särskilda undervisningsgrupper och anställa fler speciallärare.

Statsbidraget har tidigare kallats Likvärdighetsbidraget. Regeringen kallar det nu för Kunskapsbidraget för att tydliggöra att statsbidragets syfte är att upprätta en stark kunskapsskola. Förstärkningen med 850 miljoner kronor för 2024 innebär att bidraget uppgår till närmare 7,5 miljarder kronor för 2024. 

Bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar
Regeringen vill göra det mer attraktivt att arbeta på de mest krävande skolorna och har därför avsatt 165 miljoner kronor per år under en treårsperiod för att göra arbetsmiljön och arbetsvillkoren bättre. Medlen kan användas utifrån de lokala behoven, till exempel för att minska personalomsättningen eller anställa fler lärare och annan personal som kan avlasta lärarna.

I och med ökningen kommer statsbidraget att omfatta 570 miljoner kronor 2024–2026 och därefter 405 miljoner kronor per år.

Prioritering av yrkesutbildningar till bristyrken

Det svåra ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Många personer står utan egen försörjning och utan den kompetens som arbetsmarknaden behöver samtidigt som efterfrågan på yrkesutbildade personer som snabbt kan komma i arbete har ökat. Regeringen tillför därför medel för fler platser inom yrkesutbildning.

Ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden

CSN får ökade resurser för att möta intresset för omställningsstudiestödet
Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit större än väntat vilket har lett till långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). För att myndigheten ska kunna hantera den stora mängden ärenden bättre ska resurserna för administration av stödet tillfälligt öka. I enlighet med höständringsbudgeten för 2023 ökade regeringen därför anslaget till CSN med 10 miljoner kronor. I enlighet med budgetpropositionen för 2024 ökade regeringen anslaget med 50 miljoner kronor 2024 och det beräknas öka med motsvarande belopp 2025. Syftet är att korta handläggningstiderna och därigenom underlätta för de individer som vill studera med omställningsstudiestöd. 

Förstärkning av sfi för att fler ska få jobb och möjlighet att försörja sig
Många utrikes födda står långt ifrån arbetsmarknaden. Bristande kunskaper i svenska är en del av orsaken till arbetslöshet. En viktig förutsättning för att kunna få jobb och möjlighet att försörja sig själv är att lära sig svenska. Därför vill regeringen stärka undervisningen i svenska för invandrare (sfi) med inriktning mot högre krav och högre kvalitet. Det blir även viktigt för personer från Ukraina, som befinner sig i Sverige med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet, att kunna försörja sig själva om vistelsen blir långvarig. I budgetpropositionen för 2024 kompenserar regeringen kommunerna med 29 miljoner kronor för undervisningen i sfi och avsätter 80 miljoner kronor till kommuner för att kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i sfi för personer från Ukraina.

Förstärkning av folkhögskolan
Många folkhögskolor har en ansträngd ekonomi och det generellt besvärliga ekonomiska läget drabbar dem hårt. Folkhögskolan som utbildningsform fyller en viktig funktion i det svenska utbildningssystemet för såväl individers möjligheter till utbildning som för samhällets behov av kompetensförsörjning. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen skjutit till ytterligare resurser till folkhögskolornas utbildningsutbud. För 2024 handlar det om 100 miljoner kronor och från och med 2025 beräknas 100 miljoner kronor årligen.

En mer ändamålsenlig fördelning av statsbidraget till folkbildningen
Folkhögskolor och studieförbund bedriver olika typer av verksamheter och bidrar till olika behov i samhället. Då det finns skilda förutsättningarna för folkhögskolor respektive studieförbund behöver staten ta ansvar för att hitta ett mer ändamålsenligt sätt att fördela statsbidrag till folkbildningen. Anslaget för bidrag till folkbildningen har därför delats upp i två anslag och staten kommer nu, i stället för Folkbildningsrådet, att besluta hur stor del av statsbidraget som ska gå till folkhögskolor respektive studieförbund. Folkbildningsrådet kommer fortsättningsvis att besluta om fördelningen av bidraget till de olika folkhögskolorna och till de olika studieförbunden. 

Fler platser på yrkesutbildningar som leder till jobb
Det utmanande ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Regeringen ser att det fortsatt finns en hög efterfrågan på yrkesutbildningar. I enlighet med budgetpropositionen för 2024 har regeringen därför tillfört 905 miljoner kronor för fler utbildningsplatser i regionalt yrkesvux och 236 miljoner kronor för fler utbildningsplatser i yrkeshögskoleutbildning. Totalt har regeringen tillfört 1 747 miljoner kronor inklusive studiemedel.

Fler utbildningsplatser och stärkt kompetensförsörjning

En pilotverksamhet med en ny form av yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå
Sverige har en stor brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft inom flera olika områden och arbetsgivarna har svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Yrkeshögskolan har varit en framgångsrik utbildningsform när det gäller eftergymnasiala utbildningar och leder i hög grad till jobb. Regeringen har avsatt 25 miljoner kronor 2024 för en pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan. För 2025 och 2026 bör 100 miljoner kronor avsättas årligen för detta ändamål.

Stärkta vårdutbildningar
För hälso- och sjukvården är en god kompetensförsörjning en nyckelfråga. Tillgången till personal är bland annat en förutsättning för fler vårdplatser och minskade vårdköer. Sophiahemmet bedöms ha goda förutsättningar att bygga ut vårdutbildningar ytterligare. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen därför satsat 21 miljoner kronor inklusive studiemedel varav 18 miljoner kronor avser ökade bidrag för utbildning vid Sophiahemmet för att kunna bibehålla och utöka antalet studenter inom vårdutbildningar. 

Byta spår till lärare mitt i livet
För att underlätta för akademiker att ställa om till läraryrket har en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) inletts. Utbildningen leder till grund- eller ämneslärarexamen. Under 2024 har regeringen tillfört 3,6 miljoner kronor inklusive studiemedel. För 2025–2027 beräknas 8,4 miljoner kronor inklusive studiemedel. Försöksverksamheten pågår till 2027. 

Dessutom får insamlingsstiftelsen Teach for Sweden ytterligare 3 miljoner kronor i bidrag från och med 2024 för sitt arbete för att rekrytera och handleda studenter till särskild KPU i samarbete med Luleå tekniska universitet. Det innebär att den tillfälliga ökningen av bidraget som tillkom i vårändringsbudgeten för 2023 permanentas och Teach for Sweden totalt får 15 miljoner kronor i årliga bidrag. 

Mer medel till eAT-provet
För att kunna få en läkarlegitimation krävs både genomgången Allmäntjänstgöring (AT) och ett godkänt resultat i skriftlig datorbaserad examination (eAT-provet). Antalet läkare som ansöker om provet har ökat samtidigt som bland annat lokalkostnaderna också ökat. Därför har regeringen tillfört 1 miljon kronor 2024 och 1 miljon beräknas för 2025 för att fler ska få möjlighet att genomföra eAT-provet.

Satsningar på ingenjörslandet Sverige

Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet. För att stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, gör regeringen i hela utbildningskedjan bland annat genom en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.

Utbildning för att möta kompetensbehoven

Regeringen gör en satsning för att utöka civilingenjörsutbildningarna under kommande år. För 2024 tillförde regeringen 62 miljoner kronor inklusive studiemedel för att permanent bygga ut civilingenjörsutbildningarna och för utbildning på avancerad nivå vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag. När satsningen är fullt utbyggd 2029 uppgår den till cirka 200 miljoner kronor inklusive studiemedel. För att fler ska kunna utbilda sig till ingenjörer byggs även basårsutbildningarna vid dessa lärosäten ut. För detta satsar regeringen 31 miljoner kronor inklusive studiemedel 2024 och 74 miljoner kronor inklusive studiemedel från 2025.

Den snabba teknikutvecklingen ställer stora krav på kompetensförsörjningen och möjligheterna till omställning och vidareutbildning för den som redan har läst en ingenjörsutbildning behöver också förbättras. Därför gör regeringen även en bredare satsning på 93 miljoner kronor inklusive studiemedel för att permanent bygga ut utbildning på avancerad nivå vid flera lärosäten.

Höjda ersättningsbelopp inom naturvetenskap och teknik
Kvaliteten inom ingenjörsutbildningarna och andra utbildningar inom naturvetenskap, teknik och farmakologi behöver stärkas. Regeringen har därför höjt ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Detta kommer att möjliggöra mer lärarledd tid och tillgång till utbildningsmiljöer som kan rusta studenterna för deras kommande yrkesliv. Höjningen av ersättningsbeloppen innebär att även till exempel lärarutbildningarnas ämnesstudier inom detta område får del av satsningen. Höjningen uppgår till 100 miljoner kronor 2024, 200 miljoner kronor 2025 och 305 miljoner kronor från och med 2026.

Stärkt forskning inom elektrifiering och batteriteknik
Regeringen har gjort en strategisk satsning på höjda forskningsanslag på 45 miljoner kronor från och med 2024. Syftet är att stärka forsknings- och utbildningsmiljöerna inom elektrifiering och batteriteknik vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag. Genom satsningen skapar regeringen snabbt förutsättningar för att lärosätena ska kunna rekrytera fler forskare och lärare med nyckelkompetens inom ett område där den internationella konkurrensen är hög.

Tekniksprånget och fjärde tekniskt år
För att möta det stora behovet av teknisk kompetens behöver också fler unga välja en ingenjörsutbildning. Satsningen Tekniksprånget innebär att unga med examen från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet får fyra månaders betald praktik på ett teknikföretag. Regeringen har förstärkt de tidigare aviserade medlen för 2024 till sammanlagt 18 miljoner kronor, samt beräknar en förlängning på den nivån till och med 2026. Dessutom förstärks statsbidraget för ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan med 25 miljoner kronor 2024 och för 2025 beräknas motsvarande belopp. Tillskottet innebär att fler elever kommer att kunna gå den riksrekryterande utbildningen som leder till en gymnasieingenjörsexamen.

Utveckling och stöd i lärares lärande
Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) är ett skolutvecklingsprogram för att utveckla och stödja lärares lärande och kompetensutveckling inom naturvetenskap, teknik och matematik. För att utveckla verksamheten och öka intresset för de naturvetenskapliga ämnena och teknikämnet, inte minst hos flickor, beräknar regeringen förlänga bidraget till NTA på 3,5 miljoner kronor per år till och med 2026.

Korta kurser för yrkesverksamma för bättre möjligheter till vidareutveckling
Yrkesverksamma med specialistkompetens behöver få bättre möjligheter att vidareutveckla sin kompetens, framför allt genom kortare kurser med kvalificerat innehåll. Lärosätena får utvecklingsmedel för att ta fram utbildningar på smalare områden där antalet framtida studenter kan vara mer osäkert. Inledningsvis bör inriktningen vara kurser inom batterier, teknik och grön omställning. För 2024 fördelas 30 miljoner kronor för arbetet med att ta fram ett sådant kursutbud. För 2025 beräknas 60 miljoner kronor och från och med 2026 beräknas 10 miljoner kronor.

Satsningar på forskning och rymdverksamhet

Regeringen vill stärka Sveriges position som stark forskningsnation. En tydlig inriktning mot excellens och hög kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning. God tillgång till forskningsinfrastruktur är nödvändig för att framgångsrik forskning ska kunna bedrivas inom flertalet forskningsområden. Sverige är också en ledande rymdnation och ska fortsatt vara det. 

MAX IV får extra tillskott
MAX IV har drabbats av stora ekonomiska påfrestningar på grund av kraftigt stigande energipriser och ökade hyreskostnader. För att anläggningen ska kunna fortsätta vara i fullskalig drift, så att inte viktig forskning försenas eller behöver avbrytas, tillför regeringen Vetenskapsrådet totalt 40 miljoner kronor för ett ökat bidrag till MAX IV 2024.

Sverige ska stärka sin position som forskningsnation
Sverige ska ta täten i utformningen av den sjätte generationens trådlösa system, 6G. Som stark forskningsnation och som ett tekniskt ledande land inom strategiskt prioriterade områden har Sverige förutsättningar att ta en central roll i utvecklingen av 6G. Regeringen gör därför en särskild forskningssatsning inom 6G som ska innefatta både grundforskning och tillämpad forskning samt innovation. Vetenskapsrådet tillförs 15 miljoner kronor och Vinnova tillförs 50 miljoner kronor 2024. För 2025 beräknas totalt 160 miljoner kronor och 2026 165 miljoner kronor för satsningen.

Föreningen EISCAT ombildas
Den ideella föreningen EISCAT Scientific Association i Kiruna bedriver sedan 70-talet undersökningar av atmosfären och jonosfären med markbaserad radar. Verksamheten har utvecklats så att den bör överföras till ett svenskt aktiebolag med Sverige, Norge och Finland som aktieägare. Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att förbereda en överföring av verksamheten. Vetenskapsrådet tillfördes 4 miljoner kronor i höständringsbudgeten för 2023 och 12 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2024.  

Cybercampus Sverige
För att stärka både kompetensförsörjning och forskning inom cybersäkerhet inrättas Cybercampus Sverige. Cybercampus Sverige ska bli ett nationellt samarbete mellan flera universitet, forskningsinstitut, myndigheter och företag över hela Sverige. Kungl. Tekniska högskolan (KTH) har i dag ett centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet (CDIS) som knyter samman forskning och utbildning inom cybersäkerhet och informationssäkerhet. Regeringen tillför 25 miljoner kronor 2024 för att etablera det nya campuset. Från och med 2025 beräknas 40 miljoner kronor per år.

Förbättrad kompetens inom säkerhetsskyddsområdet
En föränderlig och osäker omvärld där en konflikt pågår i Sveriges närområde kräver utbildade personer inom försvar, säkerhet och krisberedskap. Totalförsvaret ska stärkas de kommande åren och det finns tydliga kompetensbehov inom bland annat säkerhetsskydd. Regeringen tillför Försvarshögskolan särskilda medel för utbildningar och forskning inom säkerhetsskyddsområdet. Under 2024 och 2025 tillförs 11 miljoner kronor varav 4 miljoner är permanenta forskningsmedel, år 2025 beräknas 5 miljoner.

Rymdstyrelsens förvaltningsanslag ska förstärkas
Omfattningen av och komplexiteten i Rymdstyrelsens verksamhet har ökat betydligt det senaste året. Det beror bland annat på det förändrade säkerhetsläget med Försvarsmaktens växande intresse för rymdverksamhet och att såväl European Space Agency, ESA, som EU ökar sitt engagemang inom rymdområdet. För att förstärka Rymdstyrelsen gör regeringen i budgetpropositionen för 2024 en permanent ökning av förvaltningsanslaget med 5 miljoner kronor per år från och med 2024.

Budgetpropositionen för 2024 bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.