Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2023

Totalt har regeringen anvisat cirka 95 miljarder kronor till utbildning och forskning för 2023, varav 33,1 miljarder kronor går till barn-, ungdoms- och vuxenutbildning, 51,6 miljarder till universitet och högskola samt 10,1 miljarder kronor till forskning. Vidare går totalt 27,9 miljarder kronor till studiestödsområdet, varav 19,7 miljarder kronor avser studiemedel. 4,6 miljarder kronor går till folkbildning.

Höjda kunskapsresultat och ökad trygghet i skolan

Goda förutsättningar för kompetensförsörjning

Forskning för att stärka Sveriges säkerhetsläge

Fortsatta satsningar på forskningsinfrastruktur och rymdverksamhet 

Höjda kunskapsresultat och ökad trygghet i skolan

Fler ska nå högre kunskapsresultat

Fler elever ska kunna nå målen för utbildningen och få det stöd de har behov av. Regeringen har därför gjort satsningar för att öka tillgången till speciallärare. Därigenom tillgodoses möjligheten för rektorer att inrätta särskilda undervisningsgrupper och förbättra tillgången till specialpedagogiska insatser. För detta har regeringen avsatt 600 miljoner kronor 2023, och beräknar 900 miljoner kronor 2024 och 1 000 miljoner kronor 2025.

Vidare vill regeringen öka möjligheten att erbjuda lovskola i lägre årskurser, och har därför ökat anslaget till statsbidraget för lovskola med 100 miljoner kronor 2023.

Barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling har en avgörande betydelse för deras lärande i alla skolans ämnen. Därför har regeringen avsatt 5 miljoner kronor för 2023 för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling och beräknar 30 miljoner kronor för 2024 och 18 miljoner kronor från och med 2025.

Alla elever ska bli utmanade i sitt lärande och ges förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan. Därför ska särskilt begåvade och högpresterande elever, som lätt uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas, ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Regeringen avser därför att vidta åtgärder för att förbereda en permanentning och utökning av de pågående försöksverksamheterna med riksrekryterande spetsutbildningar inom grundskolan och gymnasieskolan. Regeringen har tillfört medel för att stimulera tillkomsten av och kvaliteten i spetsutbildningar. 25 miljoner kronor avsätts för 2023 och 50 miljoner kronor beräknas från och med 2024.

Kvaliteten och likvärdigheten ska stärkas

Läromedel av hög kvalitet som är framtagna i enlighet med läroplanerna gynnar både undervisningens kvalitet och minskar lärarnas arbetsbörda. Regeringen har därför avsatt 685 miljoner kronor i budgeten för 2023 för att bland annat öka tillgången till läromedel av hög kvalitet. Från och med 2024 beräknas 555 miljoner kronor årligen.

Regeringens ambition är att Skolinspektionens uppdrag ska värnas och stärkas. För att kunna behålla kvaliteten och samtidigt göra det möjligt för Skolinspektionen att fortsatt fokusera på sitt inspektionsuppdrag inom tillsyn och granskning har Skolinspektionens anslag ökat med 8 miljoner kronor årligen från och med 2023. Förstärkningen sker bland annat mot bakgrund av att Skolväsendets överklagandenämnd, som Skolinspektionen är värdmyndighet för, ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet med bibehållen kvalitet och omfattning trots ökande ärendemängd.  

Staten är genom Specialpedagogiska skolmyndigheten huvudman för specialskolan. För att möta myndighetens kostnader till följd av bland annat höjda lärarlöner, ett ökat elevantal i specialskolan och för att möjliggöra andra insatser riktade till skolan har myndighetens förvaltningsanslag ökat med 10 miljoner kronor 2023 och en ökning med 20 miljoner kronor 2024 och 30 miljoner kronor årligen beräknas från och med 2025.

Lärare ska få bättre möjligheter till vidareutbildning

Den enskilt viktigaste faktorn för hög kvalitet och hög måluppfyllelse är skickliga förskollärare och lärare. Därför bör det finnas möjligheter att under hela yrkeskarriären fylla på med kunskaper genom att ta del av ett brett utbud av kompetensutveckling. För förskollärares och lärares vidareutbildning har regeringen därför avsatt 50 miljoner kronor 2023 och beräknar 50 miljoner kronor årligen 2024–2025.

Tryggheten och studieron ska stärkas

Regeringen ser behov av en statlig satsning så att skolor kan inrätta så kallade skolsociala team som bland annat ska bidra till trygghet och studiero, öka närvaron för eleverna och förbättra samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Regeringen har därför gjort en satsning på skolsociala team med 75 miljoner kronor 2023, och beräknar 250 miljoner kronor årligen 2024 och 2025 för detta ändamål.

För att hantera elever som genom disciplinära åtgärder behöver flyttas utanför den egna skolan saknas i dag ofta metoder som både minskar risken att de själva halkar efter i skolan och säkerställer att de inte bidrar till bristande trygghet och studiero eller en otrygg miljö för andra elever. Därför vill regeringen göra det möjligt för huvudmän att inrätta så kallade jour- och akutskolor på flera platser i landet. Regeringen har avsatt 50 miljoner kronor 2023 och från och med 2024 beräknas 100 miljoner kronor årligen.

Goda förutsättningar för kompetensförsörjning

Yrkesutbildning för vuxna i hela landet

Regeringen har tillfört 270 miljoner kronor för 2023 för yrkesvux: yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux. Men den tillfälliga extra satsningen på statsbidrag för regionalt yrkesvux under pandemin som fördelades till kommunerna 2020–2022 upphör nu. Därför fördelas totalt mindre medel 2023 jämfört med 2022. Det kommer ändå vara ungefär dubbelt så hög nivå på anslaget för statsbidragen för regionalt yrkesvux 2023 som före covid-19-pandemin (cirka 2 miljarder kronor 2019 respektive 3,8 miljarder kronor 2023). Sammantaget har regeringen avsatt 3,7 miljarder kronor för statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2023.

En mer attraktiv yrkesutbildning

Yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft måste fortsätta att utvecklas. Fler unga behöver läsa en yrkesutbildning och ytterligare insatser krävs för att locka yrkesverksamma att bli yrkeslärare. Regeringen har därför fortsatt delfinansiera World Skills Sweden med 10 miljoner kronor 2024 respektive 2025. World Skills Swedens verksamhet bedrivs tillsammans med arbetsmarknadens parter.

Ett nytt omställningsstudiestöd

Omställningen på arbetsmarknaden ska förbättras genom omställningspaketet för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Därför har bland annat ett nytt omställningsstudiestöd införts och som kommer börja lämnas för studier från och med 2023. Det kompletterar det reguljära studiestödet och kan användas för att finansiera studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbets­marknadens behov. Det nya stödet ökar möjligheten för vuxna med arbetslivserfarenhet att studera och stärka sin omställningsförmåga. Omställningsstudiestödet införs stegvis och kommer vara fullt utbyggt till 2026.

När det nya omställningsstudiestödet införs behövs vissa anpassningar göras av studiestödet. En sådan anpassning är att räntan på studielån reformeras så att den även finansierar de kredit­förluster som uppstår och beräknas för samtliga lån. En ny modell för beräkning av räntan på studielån infördes därför från och med den 1 januari 2023 och som innebär att de flesta låntagare betalar ett mindre påslag på räntan. Även ökade möjligheter till ändrade betalningsvillkor för återbetalning av studielån infördes från samma tidpunkt. Det ger låntagarna möjlighet att låta den ökade kostnaden avspegla sig i en förlängd återbetalningstid. Sammantaget har regeringen avsatt totalt 19,7 miljarder kronor för studiestöd 2023.

Fortsatt satsning på Svenska från dag ett

Tidigare har regeringen aviserat att medel för insatsen Svenska från dag ett upphör efter 2022 men nu har regeringen tillfört 30 miljoner kronor för 2023, vilket innebär att insatsen kommer att kunna fortsätta erbjudas av studieförbund och folkhögskolor även under nästa år. Insatsen kommer kunna göra stor nytta för bland annat personer från Ukraina. 

Stärkt tillgång till infrastruktur för sjöbefälsutbildningar

Sjöbefälsutbildningarna är avgörande för att stärka Sveriges beredskap, men för att praktiska moment i utbildningarna ska kunna genomföras krävs tillgång till kostsam infrastruktur. Regeringen har därför förstärkt dessa utbildningar med 7,5 miljoner kronor 2023 och 15 miljoner kronor från och med 2024, så att utbildningarna fortsatt kan försörja svensk sjöfart med nödvändig kompetens. Sjöbefälsutbildningarna finns vid Chalmers tekniska högskola och vid Linnéuniversitetet.

Särskild satsning på utbildning för sjukhusfysiker

Det råder i dag brist på sjukhusfysiker i flera regioner. För att utbildningen ska kunna genomföras krävs möjlighet att utföra praktiska utbildningsmoment inom regionernas verksamhet. Sjukhusfysikerutbildningen är en liten men mycket viktig utbildning för bland annat cancervården. Regeringen gör därför en särskild satsning för att lärosätena ska kunna säkerställa regionernas medverkan i utbildningen. För 2023 har regeringen avsatt 3 miljoner kronor och från 2024 beräknas 6 miljoner kronor för att förstärka utbildningen.

Forskning för att stärka Sveriges säkerhetsläge

Ökade anslag till Försvarshögskolan

Det försämrade säkerhetsläget i världen kräver att totalförsvaret stärks. Försvarshögskolan har en avgörande roll för den kompetensförsörjning och kunskapsutveckling som både Försvarsmakten och säkerhetssektorn behöver, inte minst för uppbyggnaden av totalförsvaret, civilförsvaret och det civila krishanteringssystemet. Denna kompetens behövs inom både privat och offentlig sektor. Regeringen har därför ökat Försvarshögskolans anslag till forskning och utbildning på forskarnivå med 15 miljoner kronor från och med 2023.

Förstärkning av relevant forskning inom polis- och sjöbefälsutbildningarna

Det är viktigt att framtida polisstudenter får verktyg för att kunna följa kunskapsutvecklingen inom området polisiärt arbete under sitt kommande yrkesliv. För att kunna uppnå detta mål krävs en utbyggd polisrelevant forskning som kan säkra lärarförsörjningen och stärka kunskapsutvecklingen inom polisiärt arbete. Regeringen har därför fördelat totalt 5 miljoner kronor till de universitet och högskolor som anordnar polisutbildning. Umeå universitet, Linnéuniversitet, Malmö universitet, Högskolan i Borås och Södertörns högskola får 1 miljon kronor var för polisrelevant forskning. Sammantaget har regeringen avsatt totalt 51,6 miljarder kronor till området utbildning och forskning vid universitet och högskolor för 2023.

Fortsatta satsningar på forskningsinfrastruktur och rymdverksamhet

Ytterligare medel till European Spallation Source

European Spallation Source (ESS) i Lund kommer att bli ett forskningscentrum för material- och livsvetenskaplig forskning och världens mest kraftfulla neutronkälla. ESS har försenats på grund av tekniska utmaningar och covid-19-pandemin, vilket har lett till ökade kostnader. Det är angeläget att driva på arbetet så att ESS kan tas i drift så snart som möjligt så att forskare, näringslivet och samhället i stort ska kunna dra nytta av forskningsanläggningen. Regeringen har därför tillfört ESS ytterligare 356 miljoner kronor 2023. Tillskottet beräknas bli 569 miljoner kronor 2024, 528 miljoner kronor 2025 och 30 miljoner kronor 2026.

Fortsatt utveckling av rymdverksamheten vid Esrange

Svenska rymdaktiebolaget (SSC) har ett samhällsuppdrag som omfattar drift och utveckling av rymdbasen Esrange. Utöver det bedriver bolaget kommersiell verksamhet inom ramen för avancerade rymdtjänster, till exempel satellitkommunikation och -kontroll samt ingenjörstjänster åt europeiska rymdorganisationer. I regeringens rymdstrategi från 2018 breddades bolagets verksamhet inom samhällsuppdraget och bolaget ska dessutom, i enlighet med ny ägaranvisning som beslutades 2019, se till att bolagets verksamhet bedrivs med hänsyn tagen till utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen. För att säkerställa att SSC även i framtiden bedriver samhällsuppdraget på ett bra sätt tillförs årlig finansiering motsvarande det underskott verksamheten beräknas ge upphov till. Under åren 2023–2026 utbetalas därför 60 miljoner kronor per år till SSC. Totalt har regeringen avsatt 1,3 miljarder kronor för rymdforskning och rymdverksamhet 2023.

Budgetpropositionen för 2023 bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.