Regeringen gör stora budgetsatsningar på skolan 2025

Andelen av statens utgifter som går till skolan samt det statliga bidraget till skolan mätt som andel av BNP 2025 är också några av de största någonsin.

Staten bidrar till skolans finansiering med riktade bidrag

Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva skola och förskola. Staten bidrar till skolans finansiering, bland annat via riktade statsbidrag. Den statliga finansieringen av skolan via riktade statsbidrag har ökat över tid. Mellan åren 2007 och 2020 har statens tillskott i form av riktade statsbidrag till förskoleklass, grundskola och grundsärskola ökat från 1 000 till 8 900 kronor per barn i fasta priser. År 2020 utgjorde de riktade statsbidragen drygt 8 procent (8,5) av finansieringen av grundskolan och cirka 4 procent (4,4) av finansieringen av gymnasieskolan. (se SOU 2022:53 Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag).

Staten bidrar också med generella bidrag

Utöver de riktade statsbidragen bidrar staten till finansieringen av kommunernas verksamhet genom generella statsbidrag. Kommunerna är fria att använda de generella statsbidragen på samma sätt som de kommunala skattemedlen. Regeringen har exempelvis i budgeten för 2024 gjort en permanent nivåhöjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 10 miljarder kronor. Av dessa går 7 miljarder kronor till kommunerna. Om en lika stor andel av kommunernas kostnader som historiskt har gått till den pedagogiska verksamheten även gör det i år får den pedagogiska verksamheten, som ett räkneexempel, ytterligare drygt 3 miljarder kronor. Denna förstärkning kommer även fortsättningsvis kunna bidra till kommunernas verksamhet med att bland annat stötta och hjälpa många skolor som har det svårt.

Resultatutjämningsreserv kan användas under vissa förutsättningar

Under 2013 infördes en möjlighet för kommuner och regioner att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Antalet kommuner och regioner som valt att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv har ökat över tid. De kommuner och regioner som har en resultatutjämningsreserv har, under vissa förutsättningar, möjlighet att använda den för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Regeringen noterar att flera kommuner och regioner har avsatt medel till resultatutjämningsreserver under de år när resultaten varit goda – och att det nu ger dem möjlighet att använda medlen när konjunkturen viker. Resultatutjämningsreserverna uppgick vid utgången av 2023 till nästan 52 miljarder kronor för sektorn som helhet, varav kommunerna stod för drygt 39 miljarder kronor. 

Den 1 januari 2024 trädde ändringar i kommunallagen i kraft som bland annat innebär att möjligheten att reservera medel till en resultatutjämningsreserv har ersatts av en möjlighet att reservera medel i en resultatreserv. Ändringarna syftar till att ge kommuner och regioner större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning, till exempel genom att på förhand reservera medel för kommande större utgifter (prop. 2022/23:119, bet. 2023/24:KU2, rskr. 2023/24:6). De kommuner och regioner som vid ikraftträdandet hade en resultatutjämningsreserv får ha kvar den till utgången av 2033.