Regeringen gör stora budgetsatsningar på skolan 2024

Andelen av statens utgifter som går till skolan samt det statliga bidraget till skolan mätt som andel av BNP 2024 är också några av de största någonsin. Dessutom görs en permanent nivåhöjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 10 miljarder kronor från och med 2024. Av dessa går 7 miljarder kronor till kommunerna. Om en lika stor andel av kommunernas kostnader som historiskt har gått till den pedagogiska verksamheten även gör det 2024 får den pedagogiska verksamheten, som ett räkneexempel, ett tillskott på drygt 3 miljarder kronor.

Staten bidrar till skolans finansiering med riktade bidrag

Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva skola och förskola. Staten bidrar till skolans finansiering, bland annat via riktade statsbidrag. Den statliga finansieringen av skolan via riktade statsbidrag har ökat över tid. Mellan åren 2007 och 2020 har statens tillskott i form av riktade statsbidrag till förskoleklass, grundskola och grundsärskola ökat från 1 000 till 8 900 kronor per barn i fasta priser. År 2020 utgjorde de riktade statsbidragen drygt 8 procent (8,5) av finansieringen av grundskolan och cirka 4 procent (4,4) av finansieringen av gymnasieskolan. (se SOU 2022:53 Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag).

Staten bidrar också med generella bidrag

Utöver de riktade statsbidragen bidrar staten till finansieringen av kommunernas verksamhet genom generella statsbidrag. Kommunerna är fria att använda de generella statsbidragen på samma sätt som de kommunala skattemedlen. För att stötta kommunsektorn förstärks de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 10 miljarder kronor från 2024, varav 7 miljarder har fördelats till kommunerna. Förstärkningen av de generella statsbidragen motsvarar en fjärdedel av reformutrymmet i budgeten. Denna förstärkning kommer kunna stötta och hjälpa många skolor som har det svårt.

Resultatutjämningsreserv kan användas under vissa förutsättningar

Under 2013 infördes en möjlighet för kommuner och regioner att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Antalet kommuner och regioner som valt att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv har ökat över tid. De kommuner och regioner som har en resultatutjämningsreserv har, under vissa förutsättningar, möjlighet att använda den för att undvika kortsiktiga och kraftiga nedskärningar i verksamheten om det finns risk att kommunallagens krav på en ekonomi i balans inte kan nås. Regeringen noterar att fler kommuner och regioner har avsatt medel till resultatutjämningsreserver under de senaste åren när resultaten varit goda – och att det nu ger dem möjligheter att använda medlen när konjunkturen viker. Vid utgången av 2022 uppgick de totala reserverna till över 50 miljarder kronor.