Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2025

Satsningar på forskning

En stärkt kunskapsskola i hela landet

Stärkt trygghet och studiero

Satsningar för ökad lästid och minskad skärmtid

Ökade satsningar på relevant fortbildning

Prioritering av vuxen- och yrkesutbildningar

Höjd kvalitet i högskoleutbildning – så stärks samhällets kompetensförsörjning

Satsningar på forskning

Betydande satsning på forskning och innovation

Forskning och innovation av hög kvalitet krävs för att skapa tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. Inriktningen i propositionen är mot excellens, internationalisering och innovation för att säkra Sverige som ledande kunskapsnation. I budgetpropositionen föreslår regeringen den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin och presenterar resurserna till den kommande forsknings- och innovationspropositionen. För 2025 föreslår regeringen att anslagen för forskning och innovation höjs med 1,5 miljarder kronor. Regeringen beräknar att nivåhöjningen av anslagen blir 2,5 miljarder kronor 2026, 4 miljarder kronor 2027 och 6,5 miljarder kronor 2028. Tillskotten föreslås vara permanenta. De specifika satsningarna kommer att presenteras i forsknings- och innovationspropositionen som presenteras senare i höst. Totalt fördelas medlen enligt nedanstående:

Fortsatta medel till polarforskning

Sverige är en världsledande polarforskningsnation. Internationellt sett har Sverige fått stort genomslag för sin polarforskning. Den fartygsbaserade expeditionsverksamheten med isbrytaren Oden är en starkt bidragande orsak till det. För att upprätthålla Sveriges ledande position inom polarforskningen behöver Oden fortsatt kunna nyttjas av svenskinitierade forskargrupper. Därför föreslår regeringen att Polarforskningssekretariatet fortsatt tillförs 17 miljoner kronor årligen 2025–2028 på motsvarande sätt som har skett 2021–2024. Tillskottet ger Polarforskningssekretariatet långsiktiga planeringsförutsättningar för att kunna genomföra polarforskningsexpeditioner.

En stärkt kunskapsskola i hela landet

10-årig grundskola

För att svenska elever ska lyckas med sin utbildning och bli rustade för framtiden är det viktigt att de får tillräckligt med undervisning av god kvalitet. En tioårig grundskola ger alla elever ytterligare ett år på sig att utvecklas mot utbildningens mål i grundskolan och mer strukturerad undervisning redan från skolstarten med ett stärkt fokus på läs- och skrivinlärning samt matematik. Förändringen innebär att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan, och årskurs tio blir den avslutande årskursen. Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Som huvudregel kommer eleverna att börja i nya årskurs ett höstterminen det kalenderår de fyller sex år.

Regeringen avser att göra grundskolan tioårig från och med hösten 2028. Regeringen beräknar medel till kommunerna för ökade kostnader med cirka 194 miljoner kronor 2028 och cirka 389 miljoner kronor från och med 2029.

Förstärkning av kunskapsbidraget

De senaste internationella studierna visar att svenska elevers kunskaper behöver förbättras. Kunskapsbidraget är ett statsbidrag som syftar till att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet stärka utbildningens kvalitet för eleverna i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet så att de kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Huvudmännen använder främst kunskapsbidraget till personalförstärkningar, till exempel nyanställningar och kompetensutveckling för befintlig personal. Kunskapsbidraget fördelas enligt ett index som speglar resursbehovet på huvudmannanivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program får mer medel. På så vis innebär kunskapsbidraget att stora satsningar kan göras där behoven är som störst.

Regeringen föreslår en förstärkning av kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor till drygt 8,2 miljarder kronor 2025.

Stärkt statsbidrag för höjd kvalitet i förskolan

Alla elever ska ges förutsättningar att nå utbildningens mål i skolan. Grunden för det arbetet läggs redan i förskolan. Statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan är ett mycket viktigt stöd för god kvalitet och likvärdig utbildning i alla förskolor. Bidraget kan bland annat användas för rekrytering av personal, kompetensutveckling av förskollärare och annan personal och för att minska barngruppernas storlek.

Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan om 900 miljoner kronor 2025. Förstärkningen motsvarar till exempel ytterligare cirka 1 500 förskollärare.

Särskild språksatsning på fritidshemmet

Nästan en fjärdedel av de 15-åringar som genomförde den internationella undersökningen PISA 2022 nådde inte upp till den nivå för läsförståelse som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. Elever med utländsk bakgrund presterar på en genomsnittligt lägre nivå än elever med svensk bakgrund. Det finns stora möjligheter för fritidshemmet att bidra till att stärka elevers språkutveckling, läsintresse och läsförmåga. Regeringen föreslår därför att 9 miljoner kronor avsätts för 2025 och beräknar 12 miljoner kronor årligen 2026 och 2027 för att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och höja elevers kunskaper i det svenska språket, med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund.

Försöksverksamhet med intensivträning i svenska för elever i behov av det

För de elever som växer upp i områden där utanförskapet är stort och har föräldrar som inte har svenska som modersmål kan skolan vara en av få platser där de regelbundet möter det svenska språket. För att stärka elevernas kunskaper avser regeringen att införa en försöksverksamhet med språkstärkande insatser under tre år för elever som är i behov av intensivträning i svenska språket. För 2025 föreslår regeringen en satsning på 100 miljoner kronor för försöksverksamheten.

Tidiga och förebyggande insatser genom Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Forskning visar att barn som bor i familjehem löper högre risk än andra att inte klara skolan. Regeringen anser att det är angeläget att barn och unga i samhällets vård får bättre förutsättningar att klara skolan och föreslår därför att Stiftelsen Allmänna Barnhuset ska få 2 miljoner kronor 2025 och beräknar 2 miljoner kronor 2026 för att projekten Skolfam och Förfam ska kunna vidareutveckla och sprida tidiga och förebyggande insatser för barn som bor i familjehem. 

Ett utvecklat uppföljningssystem för barn och elever med funktionsnedsättning

I dag finns begränsade möjligheter att över tid kunna följa kunskapsutvecklingen och olika stödinsatser för barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet. Utan sådan kunskap saknas till stora delar en samlad bild på övergripande, nationell nivå när det gäller situationen i skolväsendet för barn och elever med funktionsnedsättningar. Regeringen avser därför att undersöka förutsättningarna för att samköra uppgifter från Skolverket om kunskapsresultat och förekomsten av stödåtgärder i skolväsendet med uppgifter från Socialstyrelsens patientregister och föreslår att en miljon kronor avsätts för ändamålet 2025. 

Förstärkning av Skolverkets arbete som beredskapsmyndighet

Sedan den 1 oktober 2022 är Skolverket en beredskapsmyndighet. Det är en roll som ställer särskilda krav på myndighetens förmåga att motstå hot och risker till exempel under fredstida krissituationer, höjd beredskap och i yttersta fall krig. Det försämrade omvärldsläget, med bland annat ökade cyberattacker och ökad terrorhotnivå innebär en ökad hotbild och större utmaningar för myndigheten. Regeringen föreslår att 3 miljoner kronor tillförs Skolverkets förvaltningsanslag 2025. Medlen ska stärka myndighetens arbete som beredskapsmyndighet, bland annat inom informations- och cybersäkerhet.  

Stärkt trygghet och studiero

Stärkt statsbidrag för personalförstärkning

För att bland annat stärka skolornas förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevernas behov av stöd föreslår regeringen ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar. De befintliga statsbidragen för lärarassistenter, personalförstärkning av speciallärare och speciallärare i särskilda undervisningsgrupper och personalförstärkning av elevhälsa föreslås gradvis samlas i ett nytt statsbidrag. Under 2025 föreslås statsbidragen för speciallärare, speciallärare i särskilda undervisningsgrupper och elevhälsa slås samman. Statsbidraget för lärarassistenter föreslås ingå i det samlade statsbidraget från och med 2026. Det samlade statsbidraget är även ett led i regeringens arbete för att minska antalet riktade statsbidrag i syfte att underlätta huvudmännens administrativa arbete med statsbidragen.

Regeringen föreslår att det sammanslagna statsbidraget förstärks med 850 miljoner kronor 2025. Som ett räkneexempel kan detta motsvara drygt 1 900 speciallärare om statsbidraget ersätter huvudmännen med hälften av kostnaden.

Ökad satsning på akutskolor

Att skolmiljön är trygg och lugn är avgörande för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Akutskolorna innebär en möjlighet för huvudmän att hantera ordningsproblem, värna tryggheten och studieron i skolan och säkra kontinuiteten i utbildningen för alla elever.  Genom att tillfälligt omplacera en elev, till exempel vid en akutskola, kan den akuta situationen hanteras samtidigt som det utreds vilka långsiktiga lösningar som behöver genomföras. Statsbidraget kan användas till att anställa personal som kan arbeta i akutskolor i grundskolan. En förstärkning av statsbidraget innebär därför att fler huvudmän ges förutsättningar att inrätta akutskolor.

Regeringen föreslår att statsbidraget för personalkostnader i akutskola i grundskolan ska förstärkas med 100 miljoner kronor från och med 2025. Detta innebär en dubblering av satsningen som därmed kommer att omfatta 200 miljoner kronor årligen. Förstärkningen kan leda till ytterligare cirka 115 akutskolor.

Förlängning och förstärkning av skolsociala team

Alldeles för många elever är i dag frånvarande från skolan, trots att vi vet att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Samverkan mellan skola och socialtjänst kan ha stor betydelse, både i det förebyggande och det åtgärdande arbetet, och det är ett långsiktigt arbete där effektiva former för samverkan förutsätter tid och resurser. Här fyller statsbidraget för personalkostnader för skolsociala team som regeringen inrättade 2023 en viktig funktion.

Regeringen föreslår att det befintliga statsbidraget för personalkostnader för skolsociala team förstärks och förlängs. Förstärkningen kan underlätta för skolor och socialtjänst att förstärka befintliga och inrätta nya skolsociala team. Ett skolsocialt team består av minst två årsarbetskrafter där statsbidraget ersätter hälften av skolhuvudmännens och socialtjänstens personalkostnader.

Regeringen föreslår att statsbidraget för personalkostnader för skolsociala team förstärks med 50 miljoner kronor, för att då uppgå till totalt 300 miljoner kronor 2025. Om skolhuvudmän och socialtjänst inrättar nya skolsociala team för förstärkningen på 50 miljoner kronor under 2025 skulle det kunna leda till cirka 60 nya skolsociala team.

Satsningar för ökad lästid och minskad skärmtid

Utökning av statsbidrag för läroböcker och lärarhandledningar

Tillgången till läroböcker och andra läromedel av hög kvalitet är viktiga för elevernas kunskapsutveckling och lärarnas arbete. 2023 införde regeringen ett nytt statsbidrag för inköp av vissa läromedel. Statsbidraget riktar sig till förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer. Regeringen föreslår nu att satsningen förstärks i syfte att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne. Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget med 200 miljoner kronor till totalt 755 miljoner kronor 2025. Förstärkningen innebär ytterligare cirka 500 000 nya läroböcker till Sveriges elever.

Skolverket har i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer och stödmaterial om val och användning av lärverktyg i undervisningen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2025. Regeringen föreslår fortsatta insatser när det gäller elevers användning av lärverktyg, bland annat för att minska användningen av digitala enheter som kan påverka elevernas kunskapsutveckling negativt. Skolverket behöver bland annat verka för att materialet som myndigheten tar fram når förskolor och skolor.

Förlängning av uppdrag om lärverktyg i skolväsendet

Att ha tillgång till ändamålsenliga läromedel stärker elevers kunskaper, minskar lärares administrativa börda, bidrar till trygghet och studiero, ökar förutsättningarna för en likvärdig utbildning och ger tydlighet för vårdnadshavare. Det är vid val och användning av läromedel och andra lärverktyg viktigt att beakta att samlad vetenskap visar att grundläggande färdigheter som relationella förmågor, uppmärksamhet och koncentration samt färdigheter att läsa, skriva och räkna bäst förvärvas genom analoga aktiviteter i analoga miljöer. Detta innebär att fokus i de yngre åldrarna bör ligga på läroböcker. Digitala läromedel kan användas i större utsträckning vid stigande ålder och ge goda effekter, under förutsättning att det görs selektivt, utifrån tydligt vetenskapligt stöd och pedagogiskt mervärde.

Utvecklat uppdrag om läslistor

Läsning och läsförmåga är en förutsättning för elevers lärande i alla ämnen. Skolverket och Kulturrådet fick under 2024 i uppdrag att ta fram läslistor med olika typer av litteratur som ska vara ett stöd för förskollärare och lärare.

Insatsen kommer nu att kompletteras med en del om hur arbetet med böckerna kan bedrivas och även hur böckerna på läslistorna ska finnas att tillgå. Skolverket och Kulturrådet föreslås få 1,5 miljoner kronor vardera 2025.

Undersökning av elevers användning av digitala enheter

Många elever upplever att de blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, under lektionstid. Skolverket fick i juni 2024 därför regeringens uppdrag att undersöka hur digitala enheter används i skolan. Myndigheten ska även bland annat föreslå åtgärder som kan minska användningen av digitala enheter som elever själva tar med sig till skolan eller fritidshemmet och som påverkar eleverna, deras kunskaps­utveckling eller utbildningen negativt. Regeringen föreslår att 3 miljoner kronor avsätts för 2025 för Skolverkets genomförande av uppdraget.

Ökade satsningar på relevant fortbildning

Förstärkning av statsbidraget för fortbildning av lärare och förskollärare

Förskollärare och lärare behöver bättre förutsättningar för att utföra sitt arbete, bland annat genom möjlighet till relevant fortbildning. En förstärkning av statsbidraget för fortbildning av förskollärare och lärare är en av flera satsningar regeringen föreslår för att förbättra lärares förutsättningar och arbetsmiljö. Statsbidraget kan sökas för behörighetsgivande kurser inom Lärarlyftet, kompetenshöjande kurser för förskollärare i förskoleklass, speciallärar- och specialpedagogutbildningar samt behörighetsgivande och kompetenshöjande kurser i ämnet svenska som andraspråk. Statsbidraget kan också användas för utbildning av lärare i yrkesämnen som deltar i utbildningar som leder till yrkeslärarexamen.

Regeringen beräknar att 200 miljoner kronor ska avsättas till statsbidraget för fortbildning av lärare och förskollärare från och med 2026. Med förstärkningen uppgår nivån på medel för fortbildning av lärare och förskollärare till sammanlagt 678,5 miljoner kronor årligen. För 2025 uppgår nivån till 813,5 miljoner kronor. Förstärkningen med 200 miljoner kronor av statsbidraget kan exempelvis motsvara att cirka 480 lärare och förskollärare årligen deltar i fortbildning.

Fortbildning om metoder för grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning

Den senaste PISA-undersökningen från 2022 visar att svenska elevers kunskaper i läsning och matematik behöver förbättras. Att elever lär sig att läsa, skriva och räkna är avgörande för deras fortsatta lärande och för att stödja elevernas lärande behöver lärare och förskollärare ha tillgång till metoder som har ett tydligt vetenskapligt stöd och pedagogiskt mervärde.

Skolverket har sedan tidigare i uppdrag att förbereda för fortbildning för förskollärare, lärare och speciallärare som ska avse ämnesdidaktisk fördjupning i barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Innehållet ska bland annat ge kunskaper om undervisningsmetoder för barns och elevers grundläggande språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling samt metoder för att undervisa barn och elever med annat modersmål än svenska.

Regeringen föreslår att 17 miljoner kronor avsätts för satsningen 2025, och beräknar 50 miljoner för 2026 och 65 miljoner från 2027 till 2030. Fullt utbyggd innebär insatsen att Skolverket kan erbjuda exempelvis cirka 500 studenter att studera ett år på heltid. Inom fem år innebär detta att 25 procent av lärarna i förskoleklass till årskurs 6 samt 10 procent av förskollärarna i förskolan har haft möjlighet att delta i en sådan kurs.

Utveckling och ikraftträdande av det nationella professionsprogrammet

Skickliga förskollärare och lärare är den enskilt viktigaste faktorn för bättre måluppfyllelse i förskolan och högre kunskapsresultat i skolan. Framför allt behöver fler lärare få fortbildning i ämnesdidaktik, men även bland annat ledarskap. En god undervisning och ett gott pedagogiskt ledarskap är även av stor betydelse för att få studiero och bra kunskapsresultat. Det nationella professionsprogrammet ska skapa ett nationellt meriteringssystem och en nationell struktur för kompetensutveckling som ska säkerställa ett strukturerat utbud av kompetensutveckling av hög kvalitet under rektorers, lärares och förskollärares hela yrkesliv.

Regeringen föreslår att Skolverket får ytterligare 14 miljoner kronor för införandet av det nationella professionsprogrammet och fortbildning i ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering vilket gör att det då finns 170 miljoner kronor avsatta för ändamålet.

För 2024 finns 35 miljoner kronor för fortbildning inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering och 156 miljoner kronor för fortsatt utveckling av professionsprogrammet.

Prioritering av vuxen- och yrkesutbildningar

Fler platser inom regionalt yrkesvux

Den försämrade konjunkturen väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden, och det finns en ökad efterfrågan på yrkesutbildning för vuxna. Därför föreslår regeringen att 900 miljoner kronor tillförs regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) i komvux, inklusive studiestöd. För 2025 innebär förslaget motsvarande cirka 11 000 fler årsstudieplatser. Sammanlagt finansierar staten cirka 72 000 årsplatser inom regionalt yrkesvux under 2025. För att kommunerna ska få bättre förutsättningar att planera och bättre nyttja utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux, föreslår regeringen även att kommunerna ska kunna ansöka om och få statsbidrag för upp till två år framåt i tiden i stället för dagens ett år.

Höjd kvalitet i komvux

Det finns i dag allvarliga kvalitetsbrister inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Utbildningsformen har ett komplext system där många aktörer ingår och flexibiliteten är långtgående, vilket gör det svårt att skapa en överblick och helhetssyn i systemet. Regeringen föreslår att Skolinspektionens förvaltningsanslag höjs med 7 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas öka med 10 miljoner kronor för 2026 och 12 miljoner kronor från och med 2027. Syftet är att stärka myndighetens kapacitet att prioritera, utveckla och utöka sin granskning av komvux, och bidra till stärkt kvalitet.

Höjd ersättning till handledare i lärlingsvux

Det råder brist på personer med en gymnasial yrkesutbildning på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår att bidraget till handledare inom lärlingsutbildningen i komvux, lärlingsvux, höjs i syfte att få fler arbetsplatser att ta emot lärlingar. Förslaget innebär att bidraget höjs från 3 500 kronor till 7 000 kronor per år. I dag betalas bidraget ut vid ett tillfälle i samband med handledarutbildningen. Regeringen avser att göra justeringar så att bidraget framöver lämnas per elev och år, vilket i praktiken kommer att innebära högre ersättning för handledare.

Höjda belopp för elever med lärlingsersättning

Lärlingsersättningen är en kostnadsersättning till eleven som ska täcka de extra kostnader för mat och resor som en lärlingsutbildning kan medföra. Sedan lärlingsersättningen infördes 2014 har beloppet varit detsamma. Nu föreslår regeringen att lärlingsersättningen ökas från 1 000 kronor per månad till 1 500 kronor per månad från 2025. Eftersom fler får lärlingsersättning har de totala utbetal­ning­arna ökat. En ökning av beloppet till 1 500 kronor per studiemånad ökar statens utgifter med 70 miljoner kronor årligen. 

Regeringen avser även att se över förordningen om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram i syfte att förbättra villkoren för arbetsgivare som tar emot lärlingar. Gymnasieskolans lärlingsutbildningar är ett viktigt komplement till de i huvudsak skolförlagda yrkesutbildningarna. De ger elever en nära anknytning till framtida arbetsplatser och arbetsgivare får goda möjligheter att fylla framtida kompetensbehov.

Gemensamt ansökningssystem för yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan är viktig när det gäller att möta arbetslivets kompetensbehov och göra det möjligt att ställa om mitt i livet. I dag sköter varje utbildningsanordnare antagningen till sin yrkeshögskoleutbildning själva och nuvarande antagnings- och studiedokumentationssystem möter inte dagens krav. Det finns behov av ett gemensamt antagningssystem så att den som söker till en yrkeshögskoleutbildning kan göra det i ett system. Myndigheten för yrkeshögskolan får medel för en förstudie för att inrätta ett gemensamt och ett uppdaterat system för studiedokumentation. Regeringen förslår att 5 miljoner kronor tillförs för 2025. För 2026 beräknas 28 miljoner kronor och för 2027 beräknas 3 miljoner kronor.

Anställda i välfärden ska få språkträning

Bristande kunskaper i svenska språket hos personal i äldreomsorgen har uppmärksammats både i tillsyn och av statliga utredningar. Även inom förskolan finns personal som inte behärskar det svenska språket tillräckligt bra för att utveckla barnens språk. Förslaget om språkträning inom välfärden är en fortsättning på den satsning för anställda inom äldreomsorgen och förskolan som inleddes under 2021 och som utökades 2022. Regeringen föreslår 40 miljoner kronor 2025 som ska finansiera insatser för språkträning. Satsningen planeras pågå till och med 2026.

Förstärkt utbildningsstöd för personer med funktionsnedsättning

Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är betydligt högre än i övriga befolkningen. Folkhögskolan är en viktig utbildningsform för många personer med funktionsnedsättning. Genom utbildning på folkhögskola förbättras dessa personers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför att det särskilda utbildningsstödet som ska underlätta studier på folkhögskola för personer med funktionsnedsättning förstärks med 25 miljoner kronor 2025. För 2026 och 2027 beräknas förstärkningen uppgå till 30 miljoner kronor per år.

Fortsatt satsning på World Skills Sweden

Arbetet med att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft måste fortsätta. Det är för få som väljer en yrkesutbildning i gymnasieskolan och fortsatta insatser krävs för att fler yrkesverksamma ska vilja bli yrkeslärare. Regeringen föreslår därför en fortsatt delfinansiering av World Skills Swedens verksamhet som bedrivs tillsammans med arbetsmarknadens parter. Satsningen beräknas uppgå till 10 miljoner kronor per år 2026–2028. Tillsammans med tidigare beräknade medel beräknas satsningen totalt uppgå till 15 miljoner kronor per år 2026–2028.

Höjd kvalitet i högskoleutbildning – så stärks samhällets kompetensförsörjning

Regeringen ökar förutsättningarna för höjd kvalitet i högskoleutbildningen

Regeringen står fast i ambitionen att höja kvaliteten i högskoleutbildningen så att den som studerar i högskolan får med sig goda kunskaper inför framtiden. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att ersättningen till utbildningsområde humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt höjs med 1 050 kronor 2025 per helårsprestation. Under 2026 beräknas ersättningen höjas med ytterligare 1 050 kronor och 2027 beräknas ersättningen höjas ytterligare 525 kronor. Totalt 2025–2027 beräknas ersättningen höjas med 2 625 kronor per helårsprestation. Mer än var tredje helårsstudent studerar en kurs eller utbildning som avräknas inom området, och berörs därmed av kvalitetssatsningen. Höjningen finansieras inom ram för de resurser varje lärosäte har för utbildning.

Fler utbildningsplatser vid Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm har utökat sin utbildning. För att de på lång sikt ska kunna förse näringslivet med hög kompetens inom det samhällsvetenskapliga området föreslår regeringen att de får ett utökat utbildningsuppdrag. Handelshögskolan i Stockholm får 16 miljoner kronor ytterligare under 2025 för fler utbildningsplatser, vilket beräknas motsvara cirka 260 helårsstudenter. Från och med 2026 får de 19,4 miljoner kronor årligen 2025 vilket beräknas motsvara cirka 310 helårsstudenter från och med 2026.

Fler akademiker ska kunna ställa om till lärare

För att få fler skickliga lärare är det viktigt att personer med tidigare högskoleutbildning kan ställa om till läraryrket genom attraktiva utbildningsvägar. Försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)är viktig för att förse skolan med behöriga och kompetenta lärare, särskilt inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik. Försöksverksamheten pågår till 2027 och leder till grund- eller ämneslärarexamen. Nu föreslår regeringen att den tidigare satsningen på kort KPU utökas med cirka 25 miljoner kronor inklusive studiemedel. Det beräknas motsvara cirka 100 ytterligare utbildningsplatser. Regeringen satsar också ca 8 miljoner kronor på att stärka ämneskunskaperna i svenska och matematik för de som studerar kort KPU, vilket är viktigt för att blivande lärare ska kunna hjälpa elever att utveckla grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna.  

Stärkta kunskaper om judisk kultur och judiskt liv – institutet Paideia

Utbildning om judisk kultur och judiskt liv kan bidra till att stärka kunskaperna om den judiska minoriteten i Sverige och Europa. Den kan också bidra till ökade kunskaper hos den judiska minoriteten och underlätta att föra över kunskaper om judiskt liv till yngre generationer. Regeringen föreslår att stödet till Paideia, ett fristående institut för judiska studier, ökar med 3 miljoner kronor årligen under 2025–2027 för fortsatt arbete med utbildning och forskning inom området.

Campus Totalförsvar

Sveriges medlemskap i Nato ställer krav på det civila försvarets förmåga. En av totalförsvaret största utmaningar för att kunna växa är kompetensförsörjningen. I framtiden kommer det civila försvaret omfatta fler aktörer och efterfrågan på kunnig personal kommer öka kraftigt. Nu föreslår regeringen att Campus totalförsvar inrättas för att stärka både kompetens­försörjningen och forskning inom totalförsvaret. Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor tillförs fr.o.m. 2025 för utbildning och samordning samt för forskning inom området.