Civilt stöd till Ukraina

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har det civila stödet skalats upp. Sveriges civila stöd sedan februari 2022 finansieras huvudsakligen av biståndsmedel och uppgår idag till cirka 25 miljarder kronor, inklusive humanitärt bistånd (22 april 2026). Sverige har gjort ett långsiktigt åtagande om biståndsfinansierat civilt stöd till Ukraina om minst 10 miljarder kronor per år 2026–2027 och minst 10,5 miljarder kronor 2028, i enlighet med regeringens budgetproposition för 2026 som godkändes av riksdagen i december 2025.

Strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina

Biståndet till Ukraina styrs delvis genom strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027. Strategin omfattar 9 miljarder kronor och är därmed Sveriges största bilaterala biståndsstrategi hittills.

Strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027

Målsättningen för strategin är att ge ett kraftfullt och långsiktigt stöd till Ukrainas uppbyggnad och reformarbete.

Insatserna inom ramen för strategin bidrar till Ukrainas EU-integration, landets demokratiska och ekonomiska utveckling samt dess motståndskraft mot Rysslands aggression.

Strategin genomförs av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Svenska institutet (SI) och Folke Bernadotteakademin (FBA).

Humanitärt stöd

Sverige bidrar med humanitärt stöd för att minska lidande och rädda liv. Stödet omfattar insatser via bl.a. FN-systemet och Rödakorsrörelsen. Det humanitära stödet genomförs i nära partnerskap med ukrainska organisationer, som effektivt förser det ukrainska folket med förnödenheter. Det inbegriper bland annat livsmedelsstöd i frontnära samhällen; bostäder till de som tvingats fly sina hem; reparationer av skadade bostäder; skyddsrum för skolor; livsviktiga mediciner och tillgång till hälsovård, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa; filtar, vinterkläder och värmekällor under vinterhalvåret; och psykosocialt stöd. Stödet bidrar till motståndskraften hos det ukrainska folket. Sverige har genom medel till FN:s livsmedelsprogram (WFP) också stöttat transporter av vete från Ukraina för att lindra krigets konsekvenser i andra länder där det finns humanitära behov.

Budgetstöd

Rysslands fullskaliga invasion har allvarligt skadat Ukrainas ekonomi. Eftersom en betydande del av statens resurser måste gå till försvaret uppstår omfattande underskott i statsbudgeten som landets egna skatteintäkter inte kan täcka. För att bidra till Ukrainas makroekonomiska stabilitet ger Sverige därför så kallat budgetstöd. Stödet stärker Ukrainas förmåga att upprätthålla kritiska samhällsfunktioner, såsom utbetalningar av löner och pensioner för offentligt anställda samt reparationer av energi- och bostadsinfrastruktur. Stödet ges i form av gåvomedel såväl som garantier och kanaliseras genom bland annat EU och Världsbanken.

Uppbyggnad

Stöd för uppbyggnad och modernisering utgör en stor del av Sveriges civila stöd till Ukraina. Det handlar om stöd för uppbyggnad av förstörd fysisk och social infrastruktur, både för att möta akuta behov och för att bidra till hållbar utveckling på lång sikt. Särskilt prioriterat är uppbyggnaden av energiinfrastruktur, eftersom fungerande el- och värmeförsörjning är en förutsättning för att hålla i gång det ukrainska samhället. Stödet kanaliseras bland annat genom den internationella organisationen Energy Communitys energistödsfond for Ukraina, den Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Nordiska miljöfinansieringsbolaget (Nefco), UNDP och Världsbanken.

Reformstöd

En annan viktig del av det civila stödet till Ukraina är det stöd som riktas till landets reformarbete. Syftet är att stärka Ukrainas demokratiska institutioner och ekonomiska utveckling samt att hjälpa Ukraina på vägen mot ett EU-medlemskap. Stödet fokuseras på inkluderande ekonomisk utveckling, stöd till civilsamhället, mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet.

Det övergripande målet för reformsamarbetet är att bidra till Ukrainas EU-anslutning. Som en del av anslutningsprocessen behöver Ukraina anpassa sitt regelverk till EU:s inom en rad politikområden som kallas förhandlingskapitel. Hittills har Sverige bidragit inom 28 av sammanlagt 35 förhandlingskapitel, bland annat avseende fri rörlighet, rättsväsende, miljö och ekonomi.

Civil krishantering

Myndigheten för civilt försvar (MCF) samordnar arbetet med civila insatser inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism. Genom myndigheten bidrar Sverige med bland annat samordning och transport av sjukvårdsmateriel, transporter av sårade och sjuka för vård i Sverige, minröjning, skyddsutrustning, brandskydd, nödboenden, elnätsutrustning och generatorer.

Genom att tillföra expertis, utbildningsinsatser och metodutveckling i enlighet med EU:s riktlinjer för civil krishantering bidrar Sverige även till att motverka och bekämpa organiserad brottslighet. Detta sker genom att stärka ukrainska myndigheters förmåga att förebygga, identifiera och hantera gränsöverskridande hot, inklusive korruption, människohandel, vapensmuggling och annan illegitim verksamhet som undergräver samhällsstabilitet och europeisk säkerhet.

Team Sweden för Ukraina

Det finns ett starkt svenskt engagemang för Ukraina. Flera myndigheter och andra statliga aktörer har särskilda uppdrag för att bidra till uppbyggnadsarbetet. Civilsamhälle, kommuner och regioner samt universitet, högskolor, forskningsinstitut och kulturinstitutioner bidrar också på olika sätt. Det svenska näringslivet har också en viktig roll i stödet till Ukraina och deltar aktivt i uppbyggnaden.