Högskola, forskning och rymd

Sverige ska vara en konkurrenskraftig rymd- och kunskapsnation. I forsknings- och innovationspropositionen höjs anslagen till rymdforskning med 208 miljoner kronor permanent 2028.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen av rapporten Nationell stödfunktion för ansvarsfull internationalisering – slutrapportering av ett regeringsuppdrag. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Den 18 december hölls det tredje mötet med den rådgivande gruppen inom life science. Utbildningsminister Johan Pehrson var värd för mötet där temat var forsknings- och innovationspropositionen och det fortsatta arbetet med life science-strategin. På mötet deltog också de tre statssekreterarna Maria Nilsson, Petra Noreback och Sara Modig.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat Ds 2024:21 En ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor.

Högskoleutbildningar med få studenter, särskilt i språkämnen, kan ha svårt att uppnå hög kvalitet och ha ekonomisk bäring. Därför ger regeringen Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att kartlägga och analysera förutsättningarna för att bedriva små utbildningar, särskilt i småspråk.

Yrkesverksamma behöver få bättre möjligheter att vidareutvecklas för att kunna stärka den gröna omställningen. Under 2024 har nio lärosäten inlett arbetet med att ta fram korta kurser med inriktning mot batteri, teknik och grön omställning. Regeringen utökar nu satsningen för att även kurser inriktade mot produktion för den gröna omställningen ska tas fram.

Artificiell intelligens (AI) påverkar vardagen i allt större utsträckning, Yrkesverksamma behöver kompetensutveckling inom AI. Därför får sju lärosäten i uppdrag att utveckla korta kurser med inriktning på AI.

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, finansmarknadsminister Niklas Wykman, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson, I Dagens Industri, den 19 november 2024.

Sverige är och ska vara en ledande life science-nation. Forskning och innovation inom life science driver samhällsutveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och möter globala samhällsutmaningar. Därför satsar regeringen cirka 600 miljoner kronor fram till år 2028 på bland annat forskning inom precisionsmedicin, psykisk ohälsa, kvinnors hälsa och demens.

Regeringen förlänger Formas uppdrag om ett nationellt forskningsprogram om hållbart samhällsbyggande. En forskningsbaserad kunskapsutveckling med utgångspunkt i hållbart samhällsbyggande kan bidra till att lösa samhällsutmaningar som städer, regioner, landsbygder och samhällen står inför.

Regeringen överlämnar i dag propositionen för forskning och innovation på energiområdet till riksdagen. För första gången på många år ökas anslagen på området. Samtidigt anpassas energiforskningen till den nya energipolitiska inriktningen.

En stark position inom strategisk teknik är avgörande för svensk konkurrenskraft. För första gången någonsin har en svensk regering därför inlett ett arbete för att peka ut strategiskt viktig teknik. I forsknings- och innovationspropositionen satsar regeringen totalt 3,3 miljarder kronor under 2025–2028 för att ytterligare stärka Vinnova och RISE arbete.

Regelverket för tillgodoräknande inom högskolan har länge varit oförändrat vilket lett till att få tillgodoräknanden faktiskt har gjorts. Dagens system gör det svårt för studenter att tillgodoräkna sina kunskaper och förkorta sin tid i utbildning. Förändringen som nu görs förenklar och gör tillgodoräknandet lärosäten emellan mer likvärdig.

Regeringen satsar på ett nytt forsknings- och innovationsprogram med fokus på cirkulär bioekonomi inklusive skog samt på en forskarskola om bioekonomi.

Regeringen har fattat beslut om en ändring i högskoleförordningen, för att underlätta för lärosätena som bedriver arbetsintegrerad lärarutbildning. Ändringen innebär att anställning kan bli ett särskilt behörighetskrav inom utbildningsformen.

Gruvnäringen är avgörande för både svensk och europeisk konkurrenskraft, klimatomställningen och förmåga att ställa om och producera varor i tider av kris eller krig för att öka resiliensen. Därför riktas en särskild förstärkning under kommande fyra år på sammanlagt 328 miljoner kronor på forskning och innovation inom gruvområdet i forsknings- och innovationspropositionen.

Livsmedelsforskningsprogrammet förlängs och förstärks med 25 miljoner kronor 2025, 35 miljoner kronor 2026, 60 miljoner kronor 2027 och med en permanent nivåhöjning på 110 miljoner kronor från och med 2028.

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. I forsknings- och innovationspropositionen satsar regeringen 6,5 miljarder kronor på fri forskning och innovation av högsta kvalitet. Satsningarna innefattar bland annat medel till excellent forskning, höjda och konkurrensutsatta medel till lärosätena, stärkt forskningsinfrastruktur och satsningar på banbrytande tekniker för ett Sverige i framkant.

I propositionen presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2025–2028. Den omfattar såväl forskning som innovation. Politiken utgår från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) lämnat förslag och redovisat bedömningar om ökade medel till forskning och innovation.

Torsdag den 12 december kl 11:30 presenterar utbildningsminister Johan Pehrson, energi- och näringsminister Ebba Busch och EU-minister Jessica Rosencrantz forsknings- och innovationspropositionen på en pressträff.