Historik om utvecklingen av hbtqi-personers rättigheter i Sverige

1944 avkriminaliseras sexuella relationer mellan samtyckande vuxna individer av samma kön. Sjukdomsdiagnosen kvarstår dock.

1972 träder lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall i kraft. Sverige blir därmed det första landet i världen att introducera en formell möjlighet i lagen att efter prövning få en ny juridisk könstillhörighet fastslagen.

1979 avskaffar Socialstyrelsen homosexualitet som sjukdomsdiagnos.

1987 läggs homosexuell läggning (senare ändrat till sexuell läggning) till bland diskrimineringsgrunderna i straffbestämmelsen om olaga diskriminering.

1988 träder lagen (1987:813) om homosexuella sambor i kraft.

1995 träder lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap i kraft.

1999 träder lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning i kraft. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, inrättas.

2002 träder lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan i kraft. Lagen syftar till att inom högskoleområdet främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering som har samband med bl.a. sexuell läggning.

2003 utvidgas tillämpningsområdet för brottet hets mot folkgrupp så att även gärningar med anspelning på sexuell läggning omfattas.

2003 ges registrerade partner möjlighet att prövas som adoptivföräldrar. En ny sambolag (2003:376) som omfattar både samkönade och olikkönade samboförhållanden träder i kraft.

2003 träder lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering i kraft. Lagen förbjuder diskriminering som har samband med bl.a. sexuell läggning och gäller på följande områden: arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer eller yrkesorganisationer samt varor, tjänster och bostäder.

2005 utökas lagen om förbud mot diskriminering så att förbudet mot diskriminering som har samband med sexuell läggning även inkluderar det sociala området, dvs. socialtjänsten, socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvården.

2005 får samkönade par tillgång till assisterad befruktning genom ändringar i lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen. Assisterad befruktning får därmed utföras också beträffande en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna. Bestämmelserna regleras numera i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.

2006 träder lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Genom lagen införs krav på likabehandlingsplaner och förbud mot diskriminering som bl.a. har samband med sexuell läggning i förskolan, grundskolan och inom gymnasieskolan.

2009 träder diskrimineringslagen (2008:567) i kraft. Lagen ersätter de tidigare diskrimineringslagarna och omfattar fler diskrimineringsgrunder och fler samhällsområden än tidigare. Könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som en diskrimineringsgrund.

2009 avskaffar Socialstyrelsen transvestism som sjukdomsbegrepp.

2009 görs äktenskapsbalken och andra författningar som angår makar könsneutrala.

2011 införs ett utökat grundlagsskydd mot diskriminering som har samband med sexuell läggning.

2013 träder nya regler för ändrad könstillhörighet i kraft. Den som vill ändra juridisk könstillhörighet behöver inte längre vara svensk medborgare och ogift. Det räcker att vara folkbokförd i Sverige. Utländska domar och beslut om ändrad könstillhörighet ska under vissa förutsättningar vara giltiga i Sverige.

2013 avskaffas steriliseringskravet vid ändrad könstillhörighet.

2016 ges ensamstående kvinnor möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård.

2017 ändras diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Ändringarna innebär att arbetsgivares och utbildningsanordnares skyldighet att vidta aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter nu omfattar samtliga diskrimineringsgrunder, bland annat könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning.

2018 beslutas att personer som drabbats av det tidigare steriliseringskravet i könstillhörighetslagen kan ansöka om statlig ersättning enligt en ny lag.

2018 utvidgas och förtydligas det straffrättsliga skyddet för transpersoner. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2018.

2022 uppdateras föräldrabalken till att en föräldraskapspresumtion inte endast gäller olikkönade gifta par. Samma år trädde nya jämlika regler om föräldraskap i internationella situationer.

2024 börjar vård vid könsdysfori bedrivas som nationell högspecialiserad vård, NHV, enligt beslut från Socialstyrelsen. Syftet med förändringen är att bidra till en mer jämlik vård över hela landet.

2024 beslutade regeringen om propositionen En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (prop. 2023/24:93). I propositionen föreslås att enskilda personer i de skyddade grupperna ska kunna få målsägandestatus när de utsätts för brottet, exempelvis om en person utsätts för brottet med anspelning på dennes sexuella läggning. Ändringarna i brottsbalken trädde i kraft den 1 juli 2024 och motsvarande ändringar i tryckfrihetsförordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

2024 fattade riksdagen beslut om att en ny lag om fastställande av kön i vissa fall börjar gälla från den 1 juli 2025.

2025 tillträder en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i kraft. Processen för ändring av det kön som står i folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiskt ingrepp i könsorganen från och med den 1 juli 2025.

2025 tillträder även en ny lag om fastställandet av kön i vissa fall. Nuvarande åldersgräns för att få ändra juridiskt kön är 18 år. Den ändras nu till 16 år med vårdnadshavares skriftliga samtycke från och med den 1 juli 2025.