Hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter

Regeringen ger Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor (MUCF) i fortsatt uppdrag att stärka förutsättningarna att skapa och bibehålla fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer. Detta ska ske genom kompetensutveckling i form av kunskapshöjande insatser om hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Alla våldsutsatta ska få det stöd och skydd de behöver. Det gäller inte minst barn och vuxna som har utsatts för människohandel för sexuella ändamål, prostitution eller någon annan form av sexuell exploatering. I regleringsbreven för 2026 har regeringen gett flera myndigheter nya uppdrag för att förebygga och bekämpa utnyttjandet och stärka stödet för utsatta.

Möjligheten för unga hbtqi-personer att mötas är fortfarande begränsad och många avstår från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) får därför fortsatt uppdrag att stärka förutsättningarna för fler mötesplatser för unga hbtqi-personer, särskilt på landsbygden och områden med socioekonomiska utmaningar.

Regeringen har beslutat lagrådsremissen En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld. Förslaget syftar till att stärka skyddet mot bland annat psykiskt våld, ekonomiskt våld och kontrollerande beteenden.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att genomföra insatser för att utveckla ungdomsmottagningarnas arbete med ungas fysiska, psykiska, sexuella och reproduktiva hälsa. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att mottagningarna ska kunna nå fler och olika gruppers behov.

Katarina Lundahl, statssekreterare hos jämställdhetsminister Nina Larsson, reser den 7 oktober till Tavastehus, Finland för att delta i Nordiska ministerrådets möte med de nordiska jämställdhetsministrarna. Fokus ligger på det fortsatta arbetet med att värna och stärka utvecklingen av jämställdhet och jämlikhet i Norden.

Flera hbtqi-strategiska myndigheter samlades den 31 juli på Pride House i Stockholm för en gemensam seminariedag, samordnad av Folkhälsomyndigheten. Syftet var att lyfta arbetet med att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i hela landet.

Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) får medel för att, i samarbete med Jämställdhetsmyndigheten, utveckla kunskapsproduktion och webbstöd vad gäller våld mot hbtqi-personer.

Justitiedepartementet har remitterat ett utkast till lagrådsremiss med förslag till en särskild kriminalisering av psykiskt våld. Syftet med förslagen i utkastet är att stärka skyddet mot psykiskt och ekonomiskt våld samt mot kontrollerande beteenden i form av tvång eller övervakning. Förslaget innebär också ett stärkt straffrättsligt skydd mot exempelvis ekonomiskt våld, kontrollerande beteenden, omvändelseförsök som förenas med hot eller på annat sätt genom tvång och tvång att bära religiös klädsel, så som slöja.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Utkast till lagrådsremiss En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Psykiskt våld är ett allvarligt samhällsproblem och förekommer inte sällan i samband med mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Psykiskt våld förekommer också i unga parrelationer och våldet har ofta digitala dimensioner. De negativa effekterna för den som utsätts för psykiskt våld är påtagliga på såväl kort som lång sikt. Mot den bakgrunden bedöms det finnas ett behov av ett stärkt straffrättsligt skydd mot psykiskt våld.

Alla människor har rätt att leva sina liv i frihet och trygghet. Men många hbtqi-personer kan inte det.  De vågar inte visa vilka de är och vilka de älskar.  Många utsätts för hot, hat, våld och diskriminering.

Migrationsverket har, med utgångspunkt i förslag från UNHCR, inkommit med begäran till Justitiedepartementet om samråd kring fördelningen av 2025 års kvotflyktingar. I dag lämnar Justitiedepartementet besked om hur fördelningen av kvotflyktinguttaget ska se ut.

Den 10 februari deltog civilsamhällesorganisationer som arbetar för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i ett sakråd. Under sakrådet diskuterades det fortsatta arbetet med den nya handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall besökte nyligen New York. Där deltog hon i studiebesök, och flera FN-möten som hade Sveriges engagemang för jämställdhet och social utveckling i fokus. Besöket väckte många idéer och viktiga lärdomar drogs.

Regeringen har beslutat om en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Som en del i det fortsatta arbetet med genomförandet av handlingsplanen bjöd jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg in civilsamhällesorganisationer till sakråd. Syftet med mötet vara att stärka och kraftsamla arbetet framåt.

Det fortsatta och långsiktiga arbetet var centralt när jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg bjöd in de hbtqi-strategiska myndigheterna och Diskrimineringsombudsmannen till ett möte. Arbetet framåt med hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter tar avstamp i den nya handlingsplanen som regeringen presenterade i januari.

För att stärka skyddet mot och minska risken för att barn och vuxna ska utsättas för sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål gör regeringen flera satsningar inom jämställdhetspolitikens område i myndigheternas regleringsbrev för 2025. Det handlar bland annat om uppdrag om kartläggning för att upptäcka sexuell utsatthet, förebyggande insatser mot näthat och förnyat uppdrag om arbetet mot sexuell exploatering av barn, utnyttjande i prostitution och människohandel.

Regeringen ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att vara en av flera strategiska myndigheter med uppdrag att i sitt verksamhetsområde främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Regeringen ger Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att kartlägga förekomsten av hbtqi-fientlighet i digitala miljöer.