Fritidskortet för en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra
Publicerad
Fritidskortet för barn och unga är regeringens stora reform för att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter. Det är en av de största folkhälsoreformerna som görs på många år. Att öka barns och ungas rörelse, stärka konditionen och främja kreativt och kulturellt skapande i sociala sammanhang är viktigt här och nu, och är av betydelse för god hälsa genom hela livet.
– Som socialminister vill jag göra livet lite lättare leva för människor genom att skapa bra förutsättningar för hälsa och gemenskap. Fritidskortet är en reform som möjliggör en aktiv fritid i gemenskap med andra. Familjens ekonomi ska inte avgöra om ett barn kan vara med på en fritidsaktivitet eller inte, säger socialminister Jakob Forssmed.
Barn och unga ska särskilt uppmärksammas inom ramen för folkhälsoarbetet, bland annat mot bakgrund av att de levnadsvanor som grundläggs i tidig ålder ofta följer med under resten av livet och påverkar hälsan. Fritidskortet ska ge barn och unga ökad tillgång till fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv och utifrån barns och ungas olika förutsättningar, önskemål och behov.
Fritidskortet är en stor och helt ny reform som kräver ny lagstiftning, bland annat till följd av den digitala tjänsten och personuppgiftshanteringen.
Arbetet med ett fritidskort för barn och unga går vidare
I departementspromemorian Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra (Ds 2024:16) lämnas förslag på hur fritidskortet ska fungera i praktiken.
- Fritidskortet ska omfatta barn och unga i åldrarna 8–16 år.
- Fritidskortet ska kunna användas för betalning av vissa avgifter för vissa ledarledda fritidsaktiviteter som tillhandahålls av en godkänd utförare.
- Fritidskortet ska kunna användas till kommunal kulturskoleverksamhet, vissa lokala idrottsföreningar, vissa utförare inom friluftslivet och vissa barn- och ungdomsorganisationer.
- Fritidskortet ska lämnas årligen med olika belopp:
Ett allmänt fritidskort om 500 kronor per barn,
Ett särskilt fritidskort om 2 000 kronor per barn. Det särskilda fritidskortet ska lämnas till barn och unga i hushåll som fått preliminärt bostadsbidrag föregående år, för att särskilt främja deras förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter.
Regeringen föreslår också att E-hälsomyndigheten ska ansvara för en digital tjänst för fritidskort och prövning av frågor om fritidskort, medan Försäkringskassan föreslås ansvara för ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter för barn.
X