Hoppa till huvudinnehåll

Försvarsmateriel

Krigsförband med en hög krigsduglighet kräver, förutom välutbildad personal och infrastrukturåtgärder, en väl fungerande materielförsörjning som ger förbanden tillgång till modern materiel. Vad beträffar försvarsmateriel gäller att den över tid blir alltmer komplex, omsluter stora investeringsbelopp samt innebär långsiktiga åtaganden för staten mot såväl inhemska som utländska leverantörer.

Ansvariga statsråd
Pål Jonson
Ansvariga departement
Försvars­departementet
Illustration: Regeringskansliet

Lagda beställningar 2022-2024

Beställningar som lagts syftar primärt till att utrusta de olika krigsförbanden med modern materiel samt fylla upp förråd med ammunition och andra förnödenheter såsom personlig utrustning. Vidare syftar beställningarna av materiel till att skapa förutsättning för uppfyllande av Natos förmågemål. Dessa innebär en betydande ambitionshöjning avseende bland annat markförband och luftvärn.

Illustration: Regeringskansliet

Investeringsplan 2026-2037

Planeringen av försvarets materielinvesteringar återfinns i Försvarsmaktens investeringsplan. Denna plan omsluter förutom innevarande år en planering för 12 år framåt. Planen innehåller investeringar avseende såväl anskaffning som vidmakthållandeåtgärder för materiel och anläggningar. Planen byggs upp av objektsgrupper för Armé, Marin, Flyg, Ledning, Logistik samt Övrigt. Själva investeringarna kopplas till materielobjekt som ingår i respektive objektsgrupp.

I investeringsplanen framgår vilken finansiering Försvarsmakten har för respektive år. I investeringsplanen balanseras de olika materielanskaffningar (investeringar) Försvarsmakten planerar mot denna finansiering.

Översikt

  • 2025

    Illustration: Regeringskansliet

    Hittills har det lagts flera stora beställningar under 2025. Exempel är x, y och z. Här kommer mer text om saker som beställts under året.

    Här kommer ännu mer text om 2025.

  • Illustration: Regeringskansliet

    Massa text.

    Illustration: Regeringskansliet

    Massa text.

    Illustration: Regeringskansliet

    Massa text.

Läglighetsköp

För att möjliggöra snabba beslut om anskaffning av materiel och anläggningar när ett läge uppstår har regeringen allokerat medel för så kallade läglighetsköp. Totalt har 25 miljarder kronor avsatts för läglighetsköp under åren 2026-2028. Detta i syfte att skapa handlingsutrymme för myndigheterna att lägga omedelbara beställningar när möjlighet uppstår.

Upphandling

Grunden för beställningar av materiel är att det finns en av riksdagen godkänd investeringsplan som riktlinje för Försvarsmaktens investeringar.

För större investeringar över ett tröskelvärde, som idag är 700 mnkr, ska Försvarsmakten framställa om regeringens medgivande att genomföra investeringen.
Försvarsmaktens framställan sammanställs i en s k objektsredovisning.
Regeringens medgivande ska även inhämtas om investeringen medför förändringar av större betydelse för krigsorganisationen utveckling, påverkar Sveriges relationer till andra länder eller är av särskild betydelse.

Motsvarande medgivande framställs om även då det gäller förberedelseverksamhet för större kommande investeringar.
Regeringen följer upp beslutade investeringar bland annat i samband med myndigheternas årsredovisningar och budgetunderlag.

Kommande projekt där förberedelsearbete pågår

Illustration: Regeringskansliet

Nya stridsvagnar och stridsfordon

Kärnan i arméns mekaniserade brigader utgörs idag av Stridsvagn 122 och Stridsfordon 90. Dessa system är i närmare 30 år gamla. Livstidsförlängande åtgärder genomförs, men på sikt behöver denna generation av system omsättas. I takt med hotutvecklingen behöver exempelvis systemens skydds- och verkansförmåga ökas för att möta framtidens kvalificerade motståndare. Regeringen har därför bemyndigat Försvarsmakten att förbereda anskaffning av ny stridsvagn och nytt stridsfordon.

Förberedelsearbetet syftar till att definiera anskaffningens kravbild, omfattning, tidsplan och ekonomi, samt även övriga behov såsom infrastruktur och övnings- och utbildningsresurser. Genomförande av förberedelserna kan komma att omfatta anskaffning av demonstratorer och prototyper. Internationellt samarbete och nationell försörjningssäkerhet är viktiga delkomponenter i arbetet.

Illustration: Regeringskansliet

Nya ytstridsfartyg

FMV har, på uppdrag av regeringen, sedan 2021 arbetat med en produktdefinition inför en anskaffning av nya ytstridsfartyg. Produktdefinitionsfasen syftar till att ge en bild av vad som krävs för att möta Försvarsmaktens kravställda förmågor med tänkta systemval och tekniska funktioner. Riksdagen gav regeringen i budgetpropositionen för 2024 ett bemyndigade att anskaffa nya ytstridsfartyg. Regeringen behöver sedan i ett nästa steg bemyndiga Försvarsmakten att genomföra en anskaffning av ytstridsfartygen.

Utifrån resultatet av produktdefinitionsfasen pågår nu arbete hos FMV för att kunna genomföra anskaffning av nya ytstridsfartyg syftandes till leverans av fartyg från och med 2030. Arbetet inriktas mot befintliga produkter på marknaden, så kallade katalogfartyg. Syftet är att få fram fartyg som sammanvägt möter Försvarsmaktens behov avseende bland annat förmågekrav, ekonomisk ram och inte minst leveranstid. Myndigheterna lägger stort fokus på leveranstid och leveranssäkerhet och att projektet ska rymmas inom tillgänglig ekonomi. Processen sträcker sig till 2026 och planen är att FMV, efter regeringens beslut, ska teckna kontrakt med en leverantör.

Illustration: Regeringskansliet

Vägval stridsflyg

Jas 39 Gripen väntas vara operativ bortom 2050 men då det kan ta upp till 25 år att kravställa, utveckla och introducera ett nytt stridsflygssystem anser regeringen att det finns behov av att inleda en process för att kunna fatta beslut om ny framtida stridsflygförmåga, efter Jas 39. Regeringen har bemyndigat Försvarsmakten att genomföra ett konceptarbete avseende framtida stridsflyg. Avsikten är att utifrån operativa behov bygga kunskap, formulera beslutsunderlag och att reducera risker inför vägvalet, samtidigt som handlingsfrihet upprätthålls för tre möjliga principiella val: nationellt utvecklat stridsflygsystem, stridsflygsystem utvecklat i internationellt samarbete samt anskaffning av utländskt stridsflygsystem. Beroende på val av samarbetsform och antalet samarbetspartners, nationella som internationella, behöver ett principiellt vägval fattas senast 2030 för att förutsättningar ska finnas för att kravställa, utveckla och introducera ett nytt stridsflygssystem.

Försvarsmakten genomför verksamheten i samverkan med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Försvarsmakten svarar på uppdraget senast i samband med budgetunderlag 2028 för regeringens fortsatta överväganden inför ett kommande vägval.

Innehåll om Försvarsmateriel

Du kan filtrera innehållet

Innehållstyper
Politiknivå
Områden
Statsråd
Departement/Övriga avsändare
Från- och till-datum
Måste vara i formatet: ÅÅÅÅ-MM-DD
Måste vara i formatet: ÅÅÅÅ-MM-DD
Filtrera på riksdagsår
RSS E-post
Prenumerera

Totalt 15 träffar.

Laddar...