Ett tryggt arbetsliv

Publicerad

Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande för att förebygga ohälsa och olycksfall, som i värsta fall leder till död. Inget annat än en nollvision kan gälla för dödsfall till följd av arbete. Farliga ämnen på arbetsplatserna ska begränsas och hanteras på rätt sätt. Frågor om hot och våld i arbetslivet behöver tas på allvar. Likaså behöver utvecklingen med ökad stress i arbetslivet brytas. Regeringen kommer därför att prioritera frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö under de kommande åren.

Foto: Maskot.

Arbetsmiljöregelverket behöver ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Kunskap om arbetsmiljö är viktigt för att minska arbetsrelaterade olyckor och ohälsa. En god säkerhetskultur innebär att alla på arbetsplatsen är medvetna om de risker som finns och har både kunskap och vilja att minska dem.

En nollvision om att ingen ska dö på grund av sitt arbete

Ingen ska behöva dö på sitt arbete, men ingen ska heller behöva dö av sitt arbete. Regeringen utvidgar därför sin nollvision mot dödsolyckor till att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Det handlar om en nollvision både mot arbetsplatsolyckor som leder till död men också mot arbetsrelaterad dödlighet på grund av till exempel längre sjukdom, cancer och suicid. Att vidga nollvisionen är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv.

En god arbetsmiljö är en jämställdhetsfråga

En god arbetsmiljö är viktigt för att kvinnor och män ska ha goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet. Idag finns de flesta arbetande kvinnorna i Sverige inom offentlig sektor. Dessa välfärdsyrken är överrepresenterade i sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa. Regeringen anser att det är viktigt att Arbetsmiljö­verket fortsätter att utöva och utveckla tillsynen av arbetsmiljön inom välfärden. Arbetsmiljöverket har sedan flera år tillbaka ett särskilt uppdrag att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Att ta fram regler och genomföra inspektioner som synliggör kvinnors och mäns olika arbetsmiljöförutsättningar är avgörande för att uppnå de jämställdhets­politiska målen i Sverige. Regeringen är angelägen om att arbetet fortsätter och prioriteras.

Arbetsmiljöreglerna ses över ur ett jämställdhetsperspektiv

Arbetslivet ser inte likadant ut som det gjorde när arbetsmiljölagen trädde i kraft 1978. Då stod industrin för en större del av den svenska sysselsättningen. Fler hade manuella arbeten, fasta tillsvidare anställningar och en större del av arbetskraften var män. Även om arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter har uppdaterats under åren anser regeringen att det finns anledning att se över hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan förbättras för att bland annat komma åt de arbetsmiljörisker som finns i kvinnodominerad sektor. En fråga som behöver beaktas är om det behövs sanktionsavgifter på fler områden än idag.

Frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö ska prioriteras

Det har gått mer än fem år sedan Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö trädde i kraft. Föreskrifterna ställer bland annat krav på hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och kränkande särbehandling är exempel på problem i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Föreskrifterna är viktig för att bryta utvecklingen mot ökad arbetsrelaterade ohälsa på grund av dessa faktorer. Föreskrifterna behöver följas upp och resultatet av föreskrifterna ska utvärderas inom de när­maste åren för att kunna utveckla arbetet liksom för att se om före­skrifterna fått den effekt som har avsetts.

Hot och våld i arbetslivet behöver tas på allvar

Ingen ska behöva utsättas för hot eller våld, varken i hemmet eller på jobbet. Förekomsten av hot och våld i arbetslivet har visat sig vara större inom vissa branscher på arbetsmarknaden. Under senare år har det kommit rapporter om att allt fler myndighetsanställda blir utsatta för hot och våld i sitt arbete. Regeringen anser att det är helt oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhäl­let utsätts för våld och hot. Det är inte enbart ett arbetsmiljöproblem utan i förlängningen även ett angrepp på det demokratiska samhället. Regeringen har vidtagit flera åtgärder som innebär ett generellt sett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier.

Friska arbetsplatser hanterar farliga ämnen på ett säkert sätt

Varje år orsakar avgaser, damm och kemikalier på jobbet olyckor, sjukdomar och i värsta fall dödsfall. Även om utveckling av ny teknik och arbetssätt reducerat många kemiska risker i arbetslivet så är kemikalier ett fortsatt allvarligt arbetsmiljöproblem. Farliga kemikalier och kemiska arbetsmiljörisker förekommer på nästan alla arbetsplatser. Många gånger vet vi inte vilka ämnen vi utsätts för. Sverige ska fort­satt ha höga skyddsnivåer mot farliga ämnen på arbetsplatserna.

Arbetsmiljökunskap behöver stärkas både inför och under arbetslivet

Kunskap och attityder är avgörande för att förebygga ohälsa. Det är otillräckligt att endast några få experter har goda arbetsmiljökunskaper när arbetsmiljöarbetet ska integreras i arbetsplatsernas dag­liga verksamhet. För att bland annat bidra till att minska antal arbetsolyckor och annan ohälsa i arbetslivet är undervisningen om arbets­miljö viktig i skolan. Regeringen är mån om att arbetet med arbetsmiljökunskap utvecklas.

En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025

Arbetslivet ska erbjuda var och en som arbetar trygghet, utveckling och god hälsa. I regeringens nya arbetsmiljöstrategi för 2021 – 2025 höjs ambitionerna för arbetsmiljöpolitiken. I denna strategi tydliggörs politikens inriktning på de områden som regeringen bedömer har stor betydelse för att uppnå goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män. En säker och utvecklande arbetsmiljö är centralt för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad.