Arbetslösheten i Sverige – så ser den ut
Arbetslösheten i Sverige är hög och har varit det i många år. En del av arbetslösheten bedöms vara konjunkturell men den höga arbetslösheten beror framför allt på strukturella orsaker. Det är svårt för människor med kort utbildning och bristande kunskaper i svenska språket att få ett jobb. Här hittar du svar på vanliga frågor om vad som påverkar arbetslösheten och hur den mäts.
Vem ingår i arbetskraften?
Arbetsmarknadsstatistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) baseras på ett urval av Sveriges befolkning som är 15–74 år. Dessa är antingen i eller utanför arbetskraften. I arbetskraften finns både personer som har ett arbete och personer som är arbetslösa. Här finns även personer som är frånvarande från sitt arbete av olika anledningar. Gruppen utanför arbetskraften består bland annat av pensionärer, långvarigt sjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete.
Hur hög är arbetslösheten?
Statistiska centralbyrån (SCB) är ansvariga för den officiella arbetsmarknadsstatistiken och följer internationella konventioner och regleringar. Arbetslösheten mäts för åldersspannet 15–74 år och relateras till arbetskraften. Enligt detta mått var arbetslösheten 8,8 procent tredje kvartalet 2025. I antal motsvarar det 500 000 personer.
Vidare redovisar Arbetsförmedlingen statistik som utgår från de som är inskriva som arbetslösa hos myndigheten. Enligt Arbetsförmedlingen var 364 000 inskrivna arbetslösa i september. Det motsvarar en arbetslöshet på 6,9 procent. Att arbetslösheten är lägre i Arbetsförmedlingens statistik jämfört med SCB beror dels på att inte alla som söker jobb enligt SCB:s intervjuundersökningar är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, dels på att Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik baseras på en snävare åldersgrupp (16–65 år).
Vad förklarar den höga arbetslösheten?
När efterfrågan i ekonomin är låg ökar vanligtvis arbetslösheten och ekonomin sägs vara i en lågkonjunktur. Enligt regeringens bedömning i vårpropositionen för 2025 bidrar lågkonjunkturen med cirka 1 procentenhet till den nuvarande arbetslösheten. För en öppen ekonomi som den svenska är även efterfrågan i vår omvärld viktig, vilken snabbt kan få genomslag på företagens och hushållens syn på de ekonomiska utsikterna.
Sveriges höga arbetslöshet beror framför allt på strukturella faktorer. En stor andel av de arbetslösa har begränsade färdigheter och står långt ifrån arbetsmarknaden. Runt 70 procent, eller cirka 250 000, av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen tillhör någon av grupperna med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden, vilka i genomsnitt löper större risk för längre tider utan arbete. Det handlar om personer som saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, är 55 år eller äldre, eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Samtidigt har arbetsgivare inom många branscher svårt att hitta arbetskraft med rätt utbildning och kompetens. Detta visar att det finns strukturella problem med matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb. Ett annat problem är att människor inte bor där jobben finns. Arbetslösheten är till exempel högre i södra än i norra Sverige.
Det finns stora skillnader i arbetslöshet mellan olika utbildningsnivåer. Arbetslösheten bland personer utan gymnasieutbildning är ungefär fem gånger så hög som bland personer med eftergymnasial utbildning.
Var tredje inskriven arbetslös på Arbetsförmedlingen saknar gymnasieutbildning. Det är framför allt gruppen utomeuropeiskt födda som har kort utbildning. Det gör det svårt att få jobb i Sverige där det ofta krävs minst gymnasieutbildning för att komma in på arbetsmarknaden.
Att kunna svenska är ofta centralt för att komma i jobb vilket försvårar för utrikes födda. Drygt en tredjedel av alla utrikes födda i Sverige saknar tillräckliga läsfärdigheter för att kunna ta till sig information och delta aktivt på arbetsmarknaden. Många har låg utbildningsnivå och begränsade kunskaper i svenska, vilket påverkar möjligheten att få ett arbete. Idag är arbetslösheten ungefär tre gånger högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och har i princip varit så sedan 2015. Utrikes födda är också i majoritet bland de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen.
De lediga jobb som anmäls till Arbetsförmedlingen liknar kompetensmässigt den utbildningsnivå som de redan sysselsatta har, men utbildningsnivån bland de arbetslösa är betydligt lägre. Sverige har den lägsta andelen jobb som inte kräver mer än förgymnasial utbildning inom EU.
Ungdomsarbetslösheten uppgick tredje kvartalet 2025 till 24,2 procent. Ungefär hälften av ungdomsarbetslösheten utgörs dock av heltidsstuderande som också söker jobb. Om den gruppen tas bort från statistiken landar ungdomsarbetslösheten på 11,5 procent.
I en internationell jämförelse har Sverige en hög ungdomsarbetslöshet. Enligt aktuell statistik gällande andra kvartalet 2025 från Eurostat var arbetslösheten bland unga i Sverige den fjärde högsta i EU.
Om vi i stället tittar på ungdomar som varken studerar eller arbetar, NEET (not in employment, education or training), ligger Sverige betydligt bättre till i en internationell jämförelse. För andra kvartalet 2025 hade Sverige 5,0 procent unga i befolkningen 15–24 år som varken studerar eller arbetar, vilket är den tredje lägsta nivån i EU.
Varför har Sverige så hög arbetslöshet trots hög sysselsättningsgrad?
Sverige har hög arbetslöshet samtidigt som vi har en av de högsta sysselsättningsgraderna i EU. Det innebär att en stor andel av befolkningen antingen arbetar eller aktivt söker arbete i stället för att stå helt utanför arbetsmarknaden. Flera reformer har ökat incitamenten att delta i arbetslivet, exempelvis genom förändringar i skatte- och trygghetssystem. I Sverige arbetar till exempel kvinnor i väldigt hög utsträckning.
Detta har lett till att fler människor i dag ingår i arbetskraften, vilket också påverkar arbetslöshetsstatistiken. Ett ökat arbetskraftsdeltagande ses ofta som ett tecken på en inkluderande arbetsmarknad.
Hur stor andel är självförsörjande?
Ytterligare ett mått som är relevant att titta närmare på är andelen individer i Sveriges befolkning som är självförsörjande av arbete, kapital och vissa arbetsrelaterade inkomster. År 2023 var 75 procent självförsörjande och 20 procent av Sveriges befolkning i åldern 20–64 år var inte självförsörjande. Resterande 5 procent var studerande eller värnpliktiga. Personer födda utanför Europa har en lägre självförsörjningsgrad, särskilt kvinnor. Av gruppen utrikes födda i åldern 20–64 år var 33 procent, eller knappt 500 000 personer, ej självförsörjande.
Åtgärder för att bekämpa arbetslösheten
Orsaker till den höga arbetslösheten
- Svensk ekonomi är i en lågkonjuntur
- Strukturella matchningsproblem på arbetsmarknaden
- Många arbetslösa har låg utbildningsnivå och vissa saknar färdigheter i svenska språket
- De flesta jobben i Sverige kräver minst gymnasieutbildning
- Många unga studerar och söker arbete vilket påverkar statistiken
Läget på arbetsmarknaden
Med regelbundenhet håller regeringen pressbriefingar som handlar om arbetsmarknadsläget. Där redovisas den senaste statistiken och regeringens åtgärder.
