Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat etappmål till 2030 SOU 2025:107
Publicerad
Delbetänkande av Miljömålsberedningen.
Ladda ner:
Miljömålsberedningen lämnar förslag på en uppdaterad målkonstruktion för det svenska etappmålet om minskade växthusgaser till 2030. Beredningen föreslår att etappmålet till 2030 ska ändra basår från 1990 till 2005. Beredningen föreslår att växthusgasutsläppen i ESR-sektorn bör minska med minst 60 procent jämfört med 2005, varav 10 procentenheter får ske genom kompletterande åtgärder. Utsläppen föreslås att fram till 2030 följa en målbana. För att följa upp utvecklingen mot att nå etappmålet till 2030 och målbanan dit föreslår Miljömålsberedningen genom en ändring i klimatlagen att regeringen i klimatredovisningen ska följa upp utsläppsutvecklingen och utvecklingen av kompletterande åtgärder i förhållande till etappmål och målbana.
Miljömålsberedningen föreslår att bio-CCS, ökade upptag i markanvändningssektorn och tre typer av verifierade utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser kan användas som kompletterande åtgärder och föreslår bokföringsregler för dessa. Miljömålsberedningen föreslår även att relevanta myndigheter får i uppdrag att lägga förslag på bokföringsregler för ytterligare kompletterande åtgärder som kan ske inom Sveriges gränser.
Miljömålsberedningen bedömer att det kommer att behövas en mer genomgående översyn av Sveriges målkonstruktion och etappmål för 2040 när EU-ramverket finns på plats och föreslår att Miljömålsberedningen då får i uppdrag att göra en sådan översyn.
Miljömålsberedningen bedömer att en omställning av transportsektorn är central för att nå Sveriges åtaganden inom EU och nationellt och att det nationella målet för inrikes transporter till 2030 har bidragit med en tydlig styrsignal till aktörer inom transportsektorn. Beredningen föreslår att ett uppdrag läggs till relevanta myndigheter att föreslå mål eller indikatorer för utfasning av fossila bränslen och elektrifiering av fordonsflottan som kompletterar EU-lagstiftning.
För att värna myndighetens bredd och kompetens föreslår Miljömålsberedningen att Klimatpolitiska rådets ledamöter utses av en valberedning bestående av generaldirektörer för centrala myndigheter såsom Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Formas, Konjunkturinstitutet och Skogsstyrelsen. Beredningen föreslår också att förordnandetiden för ledamöterna förlängs till tre plus tre år för att ge bättre möjligheter till successiv förnyelse och kontinuitet i rådets arbete.
