Statens offentliga utredningar från Utrikesdepartementet

Skärpt exportkontroll av krigsmateriel SOU 2015:72

Publicerad 26 juni 2015

Kommittén föreslår ett flertal olika åtgärder som var och en skärper exportkontrollen av krigsmateriel. Merparten av de förslag som kommittén lägger har inte enbart bäring på tillståndsprövningen gentemot stater som är icke-demokratiska. Det förslag som har särskild bäring på icke-demokratiska stater är kommitténs förslag att i riktlinjerna föra in ett särskilt demokratikriterium.

Ladda ner:

• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel SOU 2015:72 (1) (pdf 2 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel SOU 2015:72 (2) (pdf 3 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel SOU 2015:72 (3) (pdf 3 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Bilaga SOU 2015:72 (1) (pdf 4 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Bilaga SOU 2015:72 (2) (pdf 5 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Bilaga SOU 2015:72 (3) (pdf 3 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Bilaga SOU 2015:72 (4) (pdf 5 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Bilaga SOU 2015:72 (5) (pdf 5 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Bilaga SOU 2015:72 (6) (pdf 5 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Bilaga SOU 2015:72 (7) (pdf 3 MB)
• Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Bilaga SOU 2015:72 (8) (pdf 3 MB)

Regeringen beslutade den 1 juni 2012 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den (direktiv 2012:50).

Enligt direktivet skulle uppdraget i sin helhet redovisas senast den 15 december 2014. Genom tilläggsdirektiv den 27 november 2014 förlängdes tiden för redovisning av uppdraget till den 15 april 2015 (direktiv 2014:148). Genom ytterligare tilläggsdirektiv den 26 mars 2015 förlängdes tiden för redovisning av uppdraget till den 30 juni 2015 (direktiv 2015:32).

Kommittén föreslår ett flertal olika åtgärder som var och en skärper exportkontrollen av krigsmateriel. Merparten av de förslag som kommittén lägger har inte enbart bäring på tillståndsprövningen gentemot stater som är icke-demokratiska. Det förslag som har särskild bäring på icke-demokratiska stater är kommitténs förslag att i riktlinjerna föra in ett särskilt demokratikriterium.

Avseende exportkontrollregelverkets ramverk föreslår kommittén att den nuvarande strukturen bör bestå. Detta medför att krigsmateriellagen även fortsättningsvis bör ange vilken inriktning som tillståndsprövningen ska ha, medan de generella principer och kriterier som ska beaktas vid tillståndsprövningen återges i särskilda riktlinjer. Riktlinjerna ska inte ges författningsstatus eftersom tillståndsprövningen ska bygga på en politisk avvägning och inte etablera några positiva rättigheter som kan prövas i en juridisk process.

Av krigsmateriellagen bör även fortsättningsvis följa ett generellt förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. Under vissa förutsättningar ska tillstånd kunna lämnas. Säkerhets-, försvars- och utrikespolitiska överväganden bör även fortsättningsvis ligga till grund för prövning av tillstånd enligt krigsmateriellagen.

EKR:s roll som rådgivande organ bör bestå då detta skapar förutsättningar för att erhålla en bred parlamentarisk bas kring exportkontrollen av krigsmateriel. Det politiska ansvaret för de beslut som fattas i enlighet med krigsmateriellagstiftningen vilar ytterst på regeringen. Detta gäller särskilt ärenden som berör vitala nationella säkerhetsintressen. Exportkontrollregelverket måste möjliggöra för regeringen att fullgöra sitt ansvar för rikets säkerhet.