Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Afghanistan

Publicerad 18 juni 2019

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Afghanistan situationen per den 31 december 2018 samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Afghanistan - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2019 (pdf 238 kB)

Situationen avseende de mänskliga rättigheterna i Afghanistan är svår. Framsteg sker, men de är få och utmaningarna flertaliga. Det allvarliga säkerhetsläget är en bidragande faktor och den väpnade konflikten fortsätter att slå hårt mot befolkningen. FN bedömer att året 2018 blev ett av de dödligaste för civila i Afghanistan sedan talibanregimens fall.

Rättsväsendet har stora brister, både på grund av begränsad kapacitet och omfattande korruption. Befolkningens förtroende för myndigheter och domstolsväsendet är lågt. Många afghaner väljer att istället vända sig till de informella rättssystem som existerar parallellt med det formella. Informell rättvisa i Afghanistan bygger inte sällan på en blandning av lokala sedvänjor och sharialag. Straffriheten är utbredd och många afghaner saknar grundläggande rättssäkerhet. Olagliga frihetsberövanden förekommer liksom tortyr, även om Afghanistan under 2018 anpassade sin straffrättslagstiftning efter FN:s konvention mot tortyr och ratificerade konventionens fakultativa tilläggsprotokoll. Dödsstraff tillämpas.

Viktiga reformer av valsystemet har uteblivit och parlamentsvalet som hölls i oktober 2018 hade försenats med över tre år. Det slutliga valresultatet hade den 31 december 2018 ännu inte fastställts. Det civila samhället är aktivt och tillåts spela en meningsfull roll. Civilsamhällets verksamhet utanför större städer begränsas dock ofta av säkerhetsläget. Det finns ett större antal oberoende medieaktörer. Samtidigt är Afghanistan ett av världens farligaste länder för journalister och medias verksamhet begränsas tydligt av säkerhetsläget. Mediearbetare utsätts återkommande för hot och allvarliga riktade attacker. Självcensur förekommer.

Kvinnor och barn är särskilt utsatta och har drabbats hårt av säkerhetsläget. Enligt konstitutionen har kvinnor samma rättigheter som män, men diskriminering, grova kränkningar och våld är vanligt förekommande i synnerhet utanför större städer. Hederskultur, inklusive hedersbaserat våld och stark kontroll av släktingar förekommer och påverkar kvinnors möjligheter att åtnjuta de mänskliga rättigheterna negativt. Till följd av religiösa och sociala tabun är straffriheten utbredd för våld mot kvinnor. Kvinnor är underrepresenterade i nästan samtliga yrkeskategorier vilket försämrar kvinnors och flickors möjligheter till ett fullgott deltagande i samhällslivet.

Barns rättigheter är kraftigt åsidosatta och det råder stor brist på tillgång till utbildning och hälsovård. Regeringens ansträngningar för att eliminera allvarliga övergrepp mot barn i väpnad konflikt har lett till förbättringar men överträdelser förekommer fortfarande.
Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Stora delar av befolkningen lever i extrem fattigdom. Landet uppvisar fortsatt bland de lägsta humanitära indikatorerna i världen. Läget är särskilt allvarligt för landets hundratusentals internflyktingar som ofta saknar tillgång till grundläggande samhällstjänster. Tillgång till hälsa, utbildning, vatten och mat är därtill stora utmaningar i flera regioner.