Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Regeringen föreslår grundlagsskyddad aborträtt och nya möjligheter att ingripa mot organiserad brottslighet

Publicerad 05 december 2025

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som innebär att rätten till abort skrivs in i grundlag, att föreningsfriheten ska kunna begränsas för kriminella nätverk och att det öppnas upp för fråntagande av medborgarskap för den med dubbla medborgarskap som har fått sitt medborgarskap på felaktiga grunder eller har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Ändringarna gör det möjligt att kriminalisera deltagande i kriminella nätverk och att frånta medborgarskapet även vid allvarlig gängrelaterad brottslighet.

– Skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter är centralt i en demokrati. Samtidigt måste det finnas utrymme för samhället att vidta verkningsfulla åtgärder när grundläggande värden hotas. Detta ser vi inte minst i kampen mot den organiserade brottsligheten, som utgör ett allvarligt hot mot hela vårt öppna samhälle. Med de här förslagen stärker vi både den enskildes rätt till självbestämmande och ger samhället nya verktyg för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Ytterst handlar det om att värna demokratin och människors frihet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Grundlagsskyddad aborträtt

Regeringen föreslår att rätten till abort skrivs in i 2 kapitlet i regeringsformen som en grundläggande fri- och rättighet. Den som är gravid ska ha rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Bestämmelsen innebär att lagstiftningen inte får utformas på ett sätt som innebär att rätten till abort blir enbart formell eller närmast illusorisk. Syftet är att stärka den gravidas självbestämmande och integritet och att ge aborträtten ett starkare skydd än i dag.

Fråntagande av medborgarskap

Regeringen föreslår att det ska bli möjligt att frånta det svenska medborgarskapet från personer med dubbla medborgarskap om medborgarskapet har förvärvats på felaktiga grunder eller när personen har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Med felaktiga grunder avses om medborgarskapet förvärvats genom felaktiga eller vilseledande uppgifter eller genom annat otillbörligt handlande, till exempel hot eller mutor. 

För att återkalla medborgarskap på grund av brott krävs att brottet allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Uttrycket omfattar brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet, till exempel terrorism och spioneri, brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion och allvarlig systemhotande brottslighet som begås inom ramen för kriminella nätverk.

Föreskrifterna om fråntagande av medborgarskap får inte stå i strid med Sveriges internationella åtaganden.

Begränsning av föreningsfriheten

I propositionen föreslår regeringen också att föreningsfriheten ska kunna begränsas för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel, till exempel makt. Förslaget gör det möjligt att kriminalisera deltagande i kriminella nätverk och är en del av arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Med allvarlig brottslighet avses främst brottslighet som i vidsträckt mening hotar grundlagsskyddade värden eller statens våldsmonopol. Det kan till exempel handla om brottslighet som direkt eller indirekt utgör ett hot mot människors trygghet och säkerhet eller utmanar viktiga samhällsfunktioner. Exempel på sådan brottslighet kan vara våldsbrott, välfärdsbrott och narkotikabrottslighet.

Rätten till domstolsprövning

Regeringen går inte vidare med kommitténs förslag om att grundlagsfästa rätten till domstolsprövning. Rätten till domstolsprövning är av central betydelse i en demokratisk rättsstat. Rättigheten bör därför komma till uttryck i grundlag. Regeringen bedömer dock att kommitténs förslag är utformat på ett sätt som inte ger ett tillräckligt starkt skydd för den enskildes rätt till domstolsprövning. Det finns därför anledning att överväga även andra alternativ som på ett mer påtagligt sätt skulle bidra till att stärka enskildas rättigheter. Frågan ska därför utredas på nytt av en parlamentarisk kommitté.

Förslagen bygger på 2023 års fri- och rättighetskommittés betänkande Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2). 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. 

Överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.