Pressmeddelande från Finansdepartementet, Försvarsdepartementet

Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap

Publicerad 23 januari 2025

Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap och säkerställa en kultur av handlingskraft och proaktivitet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har samtidigt fått i uppdrag att utöka stödet till beredskapsmyndigheterna, genom att lämna ett behovsanpassat metod- och övningsstöd. Regeringen kommer även tillsätta en utredning som ska se över hur Sveriges beredskap kan effektiviseras så att rätt beslut ska fattas på rätt nivå och vid rätt tidpunkt.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget understryker vikten av ett starkare civilt försvar och en bättre beredskap att hantera oförutsägbara händelseutvecklingar. Samtidigt har en rad händelser under de senaste åren visat att Sveriges krisberedskap inte är vad den borde vara.

För snart ett år sedan gav regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag att utvärdera tre fredstida kriser: jordskredet i Stenungssund, grundstötningen av färjan Marco Polo och trafiksituationen på Europaväg 22. MSB konstaterar i sin redovisning av uppdraget att krishanteringen i vissa avseenden varit acceptabel men att den i andra fall inte varit det. På flera håll saknades handlingskraft samtidigt som rollfördelningen var otydlig.

– Regeringen har tagit intryck av den här utvärderingen men också av andra fredstida kriser där oförmåga att agera ibland har lett till mycket negativa konsekvenser. Det vill säga långa tidsutdräkter utan att man fattar beslut eller agerar, vilket riskerar att försämra förmågan att hantera krisens konsekvenser, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Regeringen har därför gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att säkerställa att de har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Uppdragen är formulerade i myndigheternas regleringsbrev för år 2025. Syftet är att åstadkomma en större proaktivitet, handlingskraft och ett ledarskap som bygger den kultur som krävs vid krig eller krigsfara.

– Vid snabba och oförutsägbara händelseförlopp är det som huvudregel bättre att agera än att inte göra det. Vi kommer stå bakom de myndighetschefer som i svåra kriser vågar handla och som vågar ta nödvändiga beslut för att avhjälpa en krissituation, fortsätter Carl-Oskar Bohlin.

Regeringen har också gett MSB i uppdrag att bistå och stötta beredskapsmyndigheterna med ett metod- och övningsstöd i genomförandet av myndigheternas nya uppdrag. Metodstödet ska göra det enklare att samverka mellan myndigheterna, dela lägesbilder och åstadkomma gemensam inriktning och samordning inför och under samhällsstörningar.

Regeringen kommer även ge en särskild utredare i uppdrag att överväga vilket behov det finns av att modernisera och utöka regeringens och främst sektorsansvariga myndigheters och civilområdesansvariga länsstyrelsers föreskrifts- eller beslutsrätt vid krig och krigsfara.

– Länsstyrelsernas regionala förankring och kontaktytor mot såväl kommuner och regioner som mot statliga myndigheter är en central del i det civila försvaret. Denna utredning ger ytterligare förutsättningar att förtydliga länsstyrelsernas ansvar och uppgifter, vilket bidrar till ett säkrare Sverige, säger civilminister Erik Slottner.

Vid höjd beredskap är det nödvändigt att beslut på olika nivåer kan fattas självständigt för högsta möjliga försvarseffekt. Syftet med utredningen är att skapa ett mer sammanhållet och effektivt civilt försvar, där rätt beslut kan fattas på rätt nivå och vid rätt tidpunkt.