Förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 14 år
Publicerad
Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare har överlämnat sitt slutbetänkande Straffbarhetsåldern till regeringen. Utredningen föreslår att straffbarhetsåldern, även kallad straffmyndighetsåldern, ska sänkas från 15 till 14 år för brott som har fängelse minst fyra år i straffskalan.
– Det är uppenbart att systemet vi har för unga brottslingar inte fungerar. Vi måste därför våga tänka nytt när det gäller unga personer som begår brott, och därför gör vi ett skifte i synen på unga brottslingar. I det ingår att se över frågan om straffbarhetsåldern. Det är viktigt inte minst för att öka upprättelsen för brottsoffer och stärka samhällets skydd mot farliga personer. Vi ska nu skicka utredningens förslag på remiss och analysera såväl förslagen som remissinstansernas synpunkter grundligt för att se hur vi tar det här vidare på bästa sätt, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Utredningen föreslår att straffbarhetsåldern ska sänkas till 14 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer. Det innebär att en person som är 14 år och begår till exempel grovt vapenbrott, grovt narkotikabrott eller mord kommer att kunna dömas till en påföljd.
Utredningen föreslår även att straffmaximum för brott som begåtts innan personen fyllt 18 år ska höjas från fängelse i högst 14 till 18 år. Enligt utredningens förslag ska det fortfarande finnas ett hinder mot att döma en person under 18 år till livstids fängelse.
Utredningen lämnar också förslag om att ändra presumtionsregeln för bevistalan, att skärpa reglerna om undanröjande av vissa ungdomspåföljder samt att ta bort möjligheten att döma unga som begår brott efter att de har fyllt 18 år till ungdomsvård.
Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026.
Genväg
Webb-tv
Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal.