Pressmeddelande från Justitiedepartementet

2023 års fri- och rättighetskommitté överlämnar sitt betänkande

Publicerad 15 januari 2025

En parlamentariskt sammansatt kommitté har i dag överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Kommittén föreslår bland annat att föreningsfriheten ska kunna begränsas för kriminella sammanslutningar, att medborgarskap i vissa fall ska kunna återkallas och att aborträtten ska skyddas i grundlag.

2023 års fri- och rättighetskommitté, som letts av justitierådet Henrik Jermsten och i övrigt består av ledamöter som företräder samtliga riksdagspartier, har haft i uppdrag att ta ställning till om fri- och rättighetsskyddet i grundlag i vissa delar bör ändras och om helt nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas.

– Den här utredningen lämnar flera viktiga förslag både för att stärka vissa rättigheter för enskilda, och för att skydda vårt demokratiska samhälle mot allvarlig brottslighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Möjlighet att begränsa föreningsfriheten för kriminella sammanslutningar

Kommittén föreslår att föreningsfriheten ska kunna begränsas för sammanslutningar på så sätt att det ska bli möjligt för riksdagen att i vanlig lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk eller annan otillbörlig vinning. Ändringen syftar i första hand till att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk och sammanslutningar som ängar sig åt organiserad brottslighet i andra former.

Utökade möjligheter att återkalla medborgarskap 

Kommittén föreslår att det ska bli möjligt att lagstifta om återkallelse av det svenska medborgarskapet för personer med dubbla medborgarskap som har fått sitt svenska medborgarskap genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller otillbörliga förfaranden till exempel genom givande av muta, samt för dem som har begått brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet eller brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion. Detta förslag syftar till att stärka det svenska medborgarskapets ställning och markera vikten av att inte agera mot statens grundläggande intressen.

Rätt till domstolsprövning införs i grundlag 

Kommittén föreslår att rätten att få sin sak prövad av domstol eller annat oberoende rättskipningsorgan skrivs in i grundlag. Den nya grundlagsbestämmelsen om rätten till domstolsprövning innebär att det uppställs ett krav på att det ska finnas lagstiftning till skydd för var och ens rätt att få sin sak prövad av domstol eller annat oavhängigt rättsskipningsorgan. Enligt kommittén har denna rättighet sådan stor principiell betydelse att den bör få grundlagsskydd.

Rätt till abort införs i grundlag 

Kommittén föreslår att det i regeringsformen införs en bestämmelse som slår fast en rätt till abort. Enligt förslaget ska den som är gravid ha rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Det innebär att det uppställs ett krav på att det ska finnas lagstiftning till skydd för den gravidas rätt att avbryta sin graviditet. Därigenom stärks den gravidas självbestämmande samtidigt som betydelsen av denna rättighet markeras.

Grundlagsändringar görs genom att riksdagen fattar två likalydande beslut med ett mellanliggande val. Kommittén bedömer att föreslagna förändringar bör kunna träda i kraft den 1 januari 2027.