Regeringen ger 24 myndigheter i uppdrag att utveckla det brottsförebyggande arbetet
Publicerad
När utmaningarna med kriminalitet i samhället förändras, måste också det brottsförebyggande arbetet utvecklas. Som ett led i implementeringen av den nationella strategin mot organiserad brottslighet har regeringen beslutat om ett uppdrag till 24 myndigheter att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet.
I början på året beslutade regeringen om Sveriges första nationella strategi mot organiserad brottslighet – Motståndskraft och handlingskraft (skr.2023/24:67). I grunden handlar den om hur hela samhället ska mobilisera för att trycka tillbaka den systemhotande organiserade brottsligheten. I strategin lyfts bland annat att det finns ett behov av att se över hur statliga myndigheters ansvar för att förebygga brottslighet på sina respektive områden kan förtydligas.
Som ett led i implementeringen av strategin har regeringen beslutat ett uppdrag till 24 myndigheter om att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet.
– Brottslighet måste bekämpas och förebyggas med hela samhällets samlade förmåga. Med det här uppdraget som regeringen nu har beslutat om ska vi tillsammans flytta fram positionerna ytterligare i det brottsförebyggande arbetet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
– Den komplexa problembilden vad gäller brottsligheten idag gör att det krävs ett både bredare och mer fördjupat arbete för att stoppa utvecklingen. Det handlar till exempel om att motverka välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och korruption, inte minst i förhållande till den organiserade brottsligheten, säger civilminister Erik Slottner.
– Sverige har allvarliga problem med kriminalitet och otrygghet. Det är en situation som vuxit fram under en längre tid och som har flera komplexa orsaker. Regeringen bedriver nu ett intensivt och omfattande reformarbete som detta uppdrag är en del i, säger jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg.
I uppdraget ingår att
- analysera vilka åtgärder som myndigheten kan bidra med i det brottsförebyggande arbetet,
- påbörja genomförandet av sådana åtgärder, i den utsträckning det bedöms lämpligt och ryms inom befintliga ekonomiska ramar, och
- redogöra vilka åtgärder myndigheten kan bidra med i det brottsförebyggande arbetet, samt bedöma om det finns behov av att definiera eller förtydliga myndighetens brottsförebyggande ansvar och hur det skulle kunna göras.
Samtidigt får Brottsförebyggande rådet i uppdrag att erbjuda rådgivning till myndigheterna i genomförandet av uppdraget.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025.
Följande 24 myndigheter får i uppdrag att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet:
Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Fondtorgsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för strategiska produkter, Inspektionen för vård och omsorg, Jämställdhetsmyndigheten, Kustbevakningen, Livsmedelsverket, Migrationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Pensionsmyndigheten, Revisorsinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens energimyndighet, Statens fastighetsverk, Statens jordbruksverk, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Upphandlingsmyndigheten och Vinnova.
Presskontakt
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-126 49 29
e-post till Ebba Koril
Nationell strategi mot organiserad brottslighet
Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Våldet, hoten, rekryteringen av barn och den kriminella ekonomin innebär både en direkt och indirekt påverkan på människors trygghet och säkerhet, liksom på samhällsviktiga funktioner. Samhällets motståndskraft mot den här kriminaliteten måste förstärkas i grunden. Regeringen har därför tagit fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet, som är den första i sitt slag. Den innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft och handlingskraft mot den organiserade brottsligheten.