Ny utredning för trygg och tillförlitlig användning av AI i Sverige
Publicerad
Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att se över behovet av nationella anpassningar till följd av EU:s nya förordning om AI (AI-förordningen). Utredningen är en del av regeringens arbete med att göra Sverige till en ledande nation inom användning av säker och tillförlitlig AI.
– Vi står mitt i ett teknikskifte där AI har stor potential att förändra hur vi arbetar inom ett stort antal sektorer och i många delar av samhället. Genom denna utredning tar vi ett viktigt steg för att säkerställa att AI används på ett sätt som är tryggt, tillförlitligt och i linje med våra grundläggande värderingar, säger civilminister Erik Slottner.
Utredningen ska föreslå nödvändiga lagändringar samt åtgärder för insyn och kontroll. Genom att anpassa nationella regler till AI-förordning, strävar regeringen efter att främja innovation och tillväxt genom AI-användning, särskilt för mindre aktörer inom privat och offentlig sektor.
AI-förordningen, som trädde i kraft den 1 augusti 2024, ska skapa en enhetlig reglering för utveckling och användning av AI-system inom EU. Förordningen främjar människocentrerad och tillförlitlig AI, samtidigt som den säkerställer en hög skyddsnivå för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter. Genom att harmonisera reglerna för AI inom EU minskar risken för fragmentering av den inre marknaden och ökar rättssäkerheten för leverantörer och tillhandahållare av AI-system.
Helena Rosén Andersson tillsätts som särskild utredare och slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 30 september 2025.
Särskild utredare
Särskild utredare blir Helena Rosén Andersson med bakgrund som justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen och advokat vid Advokatfirman Vinge. Helena kommer senast från rollen som särskild utredare i 2022 års penningtvättsutredning som överlämnade betänkandet SOU 2024:58 den 30 augusti 2024. Innan dess var Helena särskild utredare i 2019 års marknadskontrollutredning (SOU 2020:49).
Presskontakt
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-648 65 48
e-post till Erika Svanström
Genvägar
Om AI-förordningen
AI-förordningens regelsystem har utarbetats utifrån en riskbaserad metod för att skapa en uppdelning mellan olika typer av AI-system utifrån deras användningsområden.
Vissa AI-användningsområden anses så riskabla att de förbjuds (t.ex. manipulation för att medvetet skada någon psykiskt eller fysiskt). Medan andra AI-användningsområden får användas men med vissa anpassningar och krav utifrån om AI-systemen anses utgöra hög, liten eller ingen risk. För användningsområden som anses utgöra en hög risk (t.ex. AI-användning inför livsavgörande beslut så som för studier och anställning), gäller vissa krav i form av bl.a. kontroll av efterlevnad och registrering hos ansvarig myndighet. De AI-system som anses innebära liten eller ingen risk får användas utan restriktioner, med vissa undantag.
Utöver risknivån ställs det krav beroende på vilken roll och vilket ansvar en aktör har i AI-systemets värdekedja. Ett system för tillsyn, styrning och kontroll av efterlevnad ska införas både på nationell nivå och på EU-nivå. Vidare ställs krav på etableringen av s.k. regulatoriska sandlådor i syfte att främja innovation och effektivisera regelefterlevnad.
AI-förordningen gäller som svensk lag men förutsätter kompletterande nationella bestämmelser. Bestämmelserna ska börja tillämpas vid olika tidpunkter från den 1 augusti 2024 – med det första ikraftträdandet av förbjudna områden inom 6 månader och efterföljande delar av regleringen inom 12, 24 respektive 36 månader.
X