Utredning om statlig e-legitimation lämnar sitt delbetänkande
Publicerad
Regeringen har idag mottagit ett delbetänkande från Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet. I betänkandet lämnar utredningen flera förslag på hur en statlig e-legitimation kan utformas.
Ladda ner:
Arkiverade filmer
Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.
– I dagens digitaliserade samhälle blir det svårare och svårare att klara sig utan en e-legitimation, det är i princip nödvändigt för att kunna använda flera viktiga digitala tjänster och samhällsfunktioner. Det är naturligt att staten ansvarar för och säkerställer medborgares digitala identitet, på samma sätt som vid passutgivning. Nu ser jag fram emot att ta del av utredningens förslag som kommer att beredas vidare i Regeringskansliet innan regeringen tar slutgiltig ställning, säger civilminister Erik Slottner.
Utredningens uppdrag har varit att ta fram förslag som syftar till att stärka samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta för att fler ska kunna få tillgång till en e-legitimation. I Utredningen om säker och tillgänglig digital identitets delbetänkande lämnas förslag på hur en kostnadseffektiv statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan utformas och tillhandahållas av en statlig myndighet.
Utredningens förslag i korthet
- Myndigheten för digital förvaltning (Digg) utfärdar en e-legitimation och antingen Polismyndigheten eller Skatteverket utför grundidentifieringen. Utredningen har förordat Polismyndigheten.
- Utredningen föreslår att den statliga e-legitimationen ska tillhandahållas efter ansökan till den som, vid personlig inställelse hos en identitetskontrollerande myndighet, har styrkt sin identitet och som antingen fyllt eller under kalenderåret fyller nio år. Sökanden ska ha svenskt personnummer eller ha tilldelats ett samordningsnummer för personer med styrkt identitet.
- Den statliga e-legitimationen ska tillhandahållas på ett kontaktlöst aktivt kort men bör så snart som möjligt tillhandahållas på ett statligt utfärdat identitetskort.
- Det ska ställas lagkrav på offentliga aktörer att för sina digitala tjänster tillåta identifiering med de e-legitimationer som utfärdas av leverantörer som är godkända enligt det föreslagna auktorisationssystemet för elektronisk identifiering och för digital post. Utöver statliga myndigheter, kommuner och regioner omfattas även sådana företag som yrkesmässigt bedriver verksamhet, vilken till någon del är offentligt finansierad, inom förskola, skola, hälso- och sjukvård samt omsorg.
- Den lagreglering som är nödvändig med anledning av införandet av en statlig e-legitimation ska samlas i en ny lag, benämnd lagen om elektronisk identifiering. Författningsförslagen ska träda i kraft den 1 mars 2026.
Enligt det särskilda förfarandet reglerat i EU:s förordning om elektronisk identifiering måste Sverige skyndsamt anmäla en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Regeringen har i budgetpropositionen för år 2024 avsatt 40 miljoner kronor för utvecklingen av en statlig e-legitimation. Det tekniska utvecklingsarbetet kommer att pågå parallellt med att förslagen från utredningen bereds.
Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast 31 maj 2024.
X