Pressmeddelande från Finansdepartementet

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2023

Publicerad 11 november 2022

Regeringen har fattat beslut om riktlinjer för Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Riktlinjebeslutet för 2023 innebär att styrningen av statsskuldens sammansättning ändras till att statsskuldens exponering i utländsk valuta avvecklas successivt och antar riktvärdet noll från och med 2027. Avvecklingen utvärderas mot en jämn minskningstakt under perioden 2023–2026. Vidare upphör redovisningen av resultat för upplåning på privatmarknaden.

Regeringen fastställer i riktlinjebeslut för 2023 att statsskuldens exponering i utländsk valuta ska avvecklas eftersom den medför högre risk utan att ge systematiska kostnadsfördelar. Statsskuldens exponering i utländsk valuta avvecklas successivt från början av 2023 till slutet av 2026, och antar rikt-värdet noll från och med 2027. Beslutet att avveckla valutaexponeringen successivt under en period om fyra år baseras på avvägningen mellan möjlig kostnadsfördel och risk kopplad till avvecklingsperiodens längd. Avvecklingen av statsskuldens exponering i utländsk valuta ska utvärderas mot en jämn minskningstakt under perioden 2023–2026.

Ett mindre ändringsförslag är att redovisningen av resultat för upplåning på privatmarknaden upphör. Eftersom den sista premieobligationen förföll i december 2021 anser regeringen att redovisningen av kostnadsbesparingen för upplåningen på privatmarknaden kan upphöra.

I övrigt sker inga förändringar av statsskuldens sammansättning som ska styras mot:

• Den reala kronskulden ska långsiktigt vara 20 procent av statsskulden.
• Den nominella kronskulden ska utgöra resterande andel av statsskulden.
• Löptiden (i termer av duration) för statsskulden ska styras mot 3,5–6 år.

Bakgrund

Målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaderna för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Ansvaret för att målet uppnås delas mellan regeringen och Riksgälds-kontoret. Regeringen styr den övergripande risknivån i de årliga riktlinje-besluten, medan Riksgäldskontoret ansvarar för att upplåning och förvaltning görs inom ramen för riktlinjerna och i enlighet med målet. Till grund för beslutet ligger bland annat Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer.

Återrapportering av måluppfyllelsen lämnas till riksdagen vartannat år i form av en skrivelse. Den senaste utvärderingen lämnades till riksdagen den 21 april 2022.