Förordning om Europeiska socialfonden som del av den nationella och regionala partnersskapsplanen för perioden 2028–2034 2025/26:FPM6
Publicerad
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska socialfonden som en del av den nationella och regionala partnerskapsplanen enligt förordning (EU) [NRP-förordningen] och om villkor för genomförandet av unionens stöd till sysselsättning av god kvalitet, kompetens och social inkludering under perioden 2028–2034.
Ladda ner:
Kommissionens förslag till förordning om Europeiska socialfonden (ESF)
anger de specifika villkoren för genomförandet av unionens stöd till kvalitativ sysselsättning, kompetens och social inkludering för perioden 2028–2034.
ESF föreslås verka inom ramen för medlemsstaternas nationella och regionala partnerskapsplaner i enlighet med regelverket i kommissionens förslag till ramförordning för en övergripande fond, Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och hav, välstånd och säkerhet (se Fakta-PM 2025/26:FPM10).
Förslaget anger ESF som EU:s viktigaste instrument för att främja och stärka social sammanhållning i Europas samhällen. ESF är även unionens huvudsakliga instrument för att uppnå målen inom sysselsättnings- och socialpolitiken. Förslaget betonar betydelsen av en effektiv politik som bygger på den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att forma ett konkurrenskraftigt Europa. I förslaget anges vidare att ekonomier med de mest effektiva investeringarna i humankapital är bland de mest konkurrenskraftiga, motståndskraftiga och ekonomiskt sunda.
ESF ska bidra till de generella respektive specifika mål som framgår av regelverket i ramförordningen för den övergripande fonden. Bland de generella målen ska ESF framför allt bidra till målet om stöd som rör kvalitativ sysselsättning, utbildning och kompetens samt social inkludering, liksom en socialt rättvis övergång till klimatneutralitet, och målet om att skydda och stärka demokratin i unionen.
Regeringen anser att det är positivt med en inriktning som kan bidra till ökad sysselsättning, utbildning och kompetens samt social inkludering och lika möjligheter för alla i enlighet med riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik som antas årligen av rådet inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan
En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.
