Faktapromemoria från Finansdepartementet

Förslag till revidering av systemet för Europeiska unionens egna medel 2022/23:FPM108

Publicerad 20 juli 2023

Faktapromemoria gällande Förslag till ändring av Rådets beslut om systemet för EU:s egna medel och Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europeiska ekonomiska och sociala rådet samt Regionkommittén – Ett anpassat paket för nästa generation av egna medel.

Ladda ner:

• Förslag till revidering av systemet för Europeiska unionens egna medel, 2022/23:FPM108 (pdf 234 kB)

Den 20 juni 2023 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till revidering av Europeiska unionens råds beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel. Förslaget motiveras med behovet av att finansiera återbetalningen av EU:s skuld för finansieringen av det europeiska återhämtningsinstrumentet (NGEU). I förslaget hänvisas även till det interinstitutionella avtal som ingicks mellan Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och rådet den 16 december 2020. I avtalet angavs att kommissionen senast i juni 2021 skulle ha lagt fram förslag om egna medel baserade på intäkter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), intäkter från en mekanism för koldioxidjustering vid unionens yttre gräns (CBAM) samt en digital avgift (baserad på G20/OECD-överenskommelsen om Pelare 1). Kommissionen presenterade dessa förslag i december 2021 (se faktapromemoria 202/22:FPM45). Det ytterligare förslag som nu presenterats innehåller revideringar av förslagen från december 2021. Därutöver föreslår kommissionen en ny avgiftskomponent som riktar in sig på företagsvinster.

Egna medlen utgörs i nu gällande system av tullar och sockeravgifter, årliga mervärdesskatteintäkter, en avgiftskomponent som beräknas baserat på mängden icke materialåtervunnit plastavfall och en avgift som beräknas baserat på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). Nu föreslås att det ska införas tre ytterligare kategorier av egna medel för att möjliggöra ett upptag av egna medel i nivå med 30 procent av intäkterna från EU ETS 1 och ETS 2, 75 procent av intäkterna från handeln med certifikat inom ramen för mekanismen för justering av koldioxidutsläpp vid unionens gränser (CBAM) och 0,5 procent av varje medlemsstats Gross Operating Surplus (GOS). Den sistnämnda beräkningsbasen baseras på en befintlig statistisk bas som avser företagsvinster och föreslås vara temporär tills dess att en permanent harmonisering av bolagsskatten genom ett långsiktigt gemensamt ramverk för företagsbeskattningen (BEFIT) har trätt i kraft. Förslag om BEFIT väntas under hösten 2023.

Kommissionen föreslår även att medlemsstaternas betalningsåtagande för intäkterna från de EU ETS-baserade egna medlen fram t.o.m. år 2030 ska begränsas med ett golv och ett tak. Syftet med denna s.k. solidaritetsmekanism är att lätta betalningsbördan för medlemsstater med en relativt låg BNI per capita i förhållande till sin andel i EU ETS, och att säkerställa att medlemsstater med en relativt hög BNI per capita bidrar solidariskt till systemet för egna medel.

Regeringen ser inget omedelbart behov av att reformera systemet för egna medel och kommer att verka för att den svenska avgiften hålls nere genom att arbeta för att regelverket för systemet för egna medel inte förändras så att Sveriges betalningsandel ökar. Vidare är det av central betydelse att bevaka att beskattningskompetens inte flyttas från medlemsstatsnivå till EU-nivå.