"Nytt lagförslag: Ökad öppenhet om partiers finansiering"
Publicerad
Justitieminister Gunnar Strömmer, debattartikel, Dagens industri, 4 mars 2026.
Att politiska partier och politiska företrädare har ett högt förtroende hos medborgarna är viktigt för vår demokrati och det politiska systemets legitimitet. Ett sätt att hålla i och stärka förtroendet är att se till att allmänheten har insyn i de processer där politiska beslut fattas och hur partier finansierar sin verksamhet.
Reglerna om insyn i partifinansiering justerades både 2014 och 2018 efter olika utredningar. Men det finns skäl att med viss regelbundenhet återkomma till dessa frågor.
I valrörelsen 2022 uppstod en debatt om anonyma bidrag till partier, och strax därefter briserade en härva om korruption och penningtvätt i Europaparlamentet. Samtidigt finns rekommendationer från internationella organ om att Sverige på vissa områden bör stärka insynen i hur partier finansieras. Till det kommer ett omvärldsläge som för med sig ett behov av att ytterligare stärka samhällets motståndskraft mot yttre påverkan.
En särskild fråga gäller ökad insyn i kontakterna mellan så kallade lobbyister och politiska beslutsfattare. Även den frågan handlar om legitimiteten i det politiska beslutsfattandet, och den har också utretts i flera omgångar utan att det har lett fram till konkreta åtgärder.
För att ta ett helhetsgrepp om de här frågorna tillsatte regeringen sommaren 2023 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över nuvarande reglering om insyn i finansiering av partier, överväga behovet av en reglering som möjliggör allmänhetens insyn i kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister och redovisa hur en reglering skulle kunna se ut som ställer krav på att bidrag från organisationer på arbetsmarknaden till politiska partier ska vara frivilliga för den enskilde medlemmen.
I maj 2025 tog regeringen emot kommitténs betänkande, och i dag kan vi presentera tre viktiga förslag för att öka insynen i politiska processer och i partiernas ekonomi – förslag som nu skickas till Lagrådet:
1. Anonyma och utländska bidrag förbjuds.
Ett förbud mot utländska bidrag syftar till att säkerställa att politiska partier och politiska rörelser i Sverige är självständiga i förhållande till utländska aktörer. Dessutom föreslår regeringen att partiernas redovisningsskyldighet utökas till att, utöver intäkter, även omfatta kostnader, tillgångar och skulder. Detta bidrar till att allmänheten kan få en bättre bild av partiernas ekonomi och att risken för korruption minskar.
2. Ett krav på att redovisa kontakter mellan lobbyister och politiska beslutsfattare införs.
Förslaget innebär att vissa aktörer ska redovisa kontakter som tas med en riksdagsledamot eller ett statsråd, eller deras medarbetare, i syfte att påverka beredningen eller beslut i ett ärende hos riksdagen eller regeringen. De redovisade uppgifterna ska göras tillgängliga för allmänheten på Kammarkollegiets webbsida. Kontakter med politiska beslutsfattare i en kommun eller en region omfattas däremot inte.
En ökad öppenhet i dessa kontakter kan bidra till att stärka förtroendet för det politiska beslutsfattandet. Samtidigt är det av stor vikt att kontakter mellan politiska beslutsfattare och enskilda inte hämmas. Förslaget har därför utformats på ett sådant sätt att reglerna är avgränsade till att inte omfatta mer än nödvändigt, att reglerna är enkla att följa och att ingen tung börda läggs på enskilda eller politiska beslutsfattare.
3. Det ska bli frivilligt för en enskild medlem i en arbetsmarknadsorganisation att låta sin medlemsavgift användas som bidrag till politiska partier.
Det förekommer att organisationer på arbetsmarknaden ger pengar till politiska partier även om det i dag sker i en begränsad utsträckning. Det är något som en förening har rätt att göra. Men med nuvarande reglering kan det vara svårt för en enskild medlem i ett fackförbund eller en arbetsgivarorganisation att avgöra om medlemskapet innebär ett stöd till ett visst politiskt parti eller inte.
Vi föreslår därför ett system likt det som sedan många år finns i Danmark. Det innebär att det ska vara frivilligt för en enskild medlem i en organisation på arbetsmarknaden att låta sin medlemsavgift användas som bidrag till politiska partier. På så sätt kan den enskildes politiska självbestämmande stärkas, utan att organisationers rätt att lämna bidrag till partier och kandidater begränsas.
Den svenska demokratin står stark, och Sverige utmärker sig i världen för vår låga korruption. Samtidigt måste medborgarnas förtroende för partierna och det politiska beslutsfattandet ständigt vårdas, också i ljuset av samhällsutvecklingen. Med den här reformen tas ytterligare steg för att stärka vår demokrati.
Camilla Brodin (KD), gruppledare i riksdagen
Mauricio Rojas (L), talesperson i grundlagsfrågor
