"Beslutet: Vi ger vården en kompetensmiljard"
Publicerad
Sjukvårdsminister Elisabet Lann, socialminister Jakob Forssmed, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall, debattartikel, Aftonbladet, den 22 januari 2026.
Vårdpersonalen är sjukvårdens viktigaste resurs. De arbetar dygnet runt för att bota, lindra och rädda liv. Alltför många inom vården upplever en tuff arbetsmiljö.
Etisk stress, tidskrävande administration och för få kollegor innebär att man inte hinner med att vårda alla patienter. Vården är en av branscherna med de högsta sjukskrivningstalen. Det är ett stort misslyckande för välfärdssamhället och ett tungt ansvar vilar på regionerna som arbetsgivare.
Arbetsmiljön hänger tätt samman med kompetensförsörjningen som är en ödesfråga för sjukvården. Om vi ska kunna attrahera ny personal och behålla de kompetenta medarbetare som finns i dag måste arbetsmiljön prioriteras. I dag tar regeringen beslut om utbetalning av en kompetensförsörjningsmiljard – 1 miljard kronor som kan användas av kommuner och regioner för att stärka kompetensförsörjningen i vården.
Regeringen ställer krav på regionerna, vi har gått från statsbidrag i kravlösa överenskommelser till en ny ordning där regionerna måste arbeta med arbetsmiljö och kompetensförsörjning för att få ta del av medel.
Arbetet för en god arbetsmiljö och hållbar kompetensförsörjning behöver växlas upp. Regeringen kommer därför att kalla till möte med representanter från fackförbund och SKR för att lyfta frågor om arbetsmiljö och kompetensförsörjning i vården.
Sjukvården behöver fler händer. Medel avsatta till utbildningsplatser för bland annat sjuksköterskor och läkare. En särskild satsning görs för att stärka kompetensförsörjningen inom precisionsmedicin, koloskopi, bild- och funktionsmedicin, samt onkologi, med fokus på strålning. Det är områden där stora behov finns för att kunna upprätta hålla en god och avancerad sjukvård även framöver.
Arbetsmiljöverkets tillsyn av akutsjukhusen och primärvården riktar kraftig kritik mot arbetsmiljön inom stora delar av sjukvården. Hela 80 procent av sjukhusens vårdmottagningar och nästan 70 procent av primärvårdsmottagningarna hade brister i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket konstaterar att problemet framför allt ligger i organisationernas bristande samordning och styrning. Chefer på vårdavdelningar saknar befogenheter och förutsättningar att genomföra nödvändiga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
Roten till många problem i sjukvården är en underdimensionerad primärvård. Med en utbyggd primärvård och bättre samverkan med andra delar av systemet kan slutenvård i högre grad undvikas och även sjukhusvården användas mer effektivt. Sammantaget kan arbetsmiljön bli bättre inom alla delar av sjukvården.
Fast läkarkontakt i primärvården är en viktig del som också påverkar arbetsmiljön i primärvården. På uppdrag av regeringen arbetar nu Socialstyrelsen för att stödja regionerna i arbetet med ett riktvärde om 1 100 invånare per specialist i primärvården. Det har lett till att de flesta regioner nu har en plan för att kunna uppnå detta. Det är ett viktigt första steg men långt ifrån tillräckligt.
Att stärka hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning är en viktig del av regeringens och Sverigedemokraternas arbete för att öka tillgängligheten, bygga ut primärvården och stärka vårdkapaciteten. Regeringen genomför därför flera satsningar som syftar till att stärka den nationella styrningen för kompetensförsörjningen så att vårdbehoven kan mötas bättre i hela landet.
Elisabet Lann (KD), sjukvårdsminister
Jakob Forssmed (KD), socialminister
Camilla Waltersson Grönwall (M), socialtjänstminister
Jessica Stegrud (SD), socialpolitisk talesperson
Lina Nordquist (L), sjukvårdspolitisk talesperson
