Debattartikel från Socialdepartementet

"Fusket med bidrag hotar tilliten i Sverige"

Publicerad 04 december 2024

Debattartikel av socialminister Jakob Forssmed, Dagens Industri, den 3 december 2024.

Bland det finaste vi har i Sverige är tilliten – till varandra och till vårt samhälle. Därför finns det få saker som gör mig mer upprörd än när denna tillit förstörs och utnyttjas.

Tyvärr ser vi alldeles för många exempel på detta i civilsamhället, den sektor av samhället som i särskilt hög grad bygger på människors tilltro till varandra. Vi ser alltför ofta att personer fuskar och skor sig själva och kvitterar ut kommunala eller statliga bidrag för egen vinning eller andra syften. Nu senast exemplifierat genom en granskning i SVT. Allvaret i detta kan inte överskattas. Föreningslivet är på många sätt grunden för vårt gemensamma samhälle. Föreningar är en skola i demokrati, samarbete och tillit.

Civilsamhället främjar sådant som gemenskap, hälsa och bildning och gör oundgängliga insatser för samhällets mest utsatta. Det offentliga kan stödja civilsamhället så att de kan göra mer. Men varje gång en förening kapas av fuskare och kriminella försvagas vårt samhälle. Tilliten urgröps. Sverige blir lite mindre Sverige.

Därför måste vi vara stenhårda mot fusket, oavsett var och med vilka förtecken det dyker upp. Ett sätt som vi gör detta är demokrativillkoren som ska gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden och för statsbidrag till övriga civilsamhället. Genom demokrativillkoren ser vi till att skattemedel inte går till verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värden.

Skarpa och tydliga regler är viktigt, men lika viktigt är förstås implementering och uppföljning. I samband med att bidragsförordningarna uppdateras med det nya demokrativillkoret tillför vi därför också skärpta kontrollmekanismer mot fusk och felaktigheter.

Och i budgetpropositionen för 2025 satsar vi på en stödfunktion till myndigheter och andra bidragsgivande aktörer för att stärka deras kontroll i bidragsgivningen. Vi inrättar även en ny verksamhet vid Brottsförebyggande rådet inriktad på att förhindra att offentliga medel fördelas till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer.

Utöver detta pågår ett arbete för att se över förutsättningarna att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och regeringen anser också att det bör upprättas ett företrädarregiser för de organisationer som har fått del av sådant stöd. Det skulle kunna bidra till att göra bidragsgivningen till civilsamhället effektivare och ge bidragsgivande myndigheter större möjlighet till samarbete sinsemellan. Då kan felaktiga utbetalningar förhindras, oegentligheter förebyggas och större möjligheter att beivra brott skapas. Samtidigt finns viktiga frågor som kräver analys, bland annat hur en reglering kan utformas med hänsyn till skyddet för grundläggande fri- och rättigheter.

För att beivra och komma åt fusk i bidragsgivningen från Allmänna arvsfonden – från vilken föreningen i SVT-granskningen bland annat fått bidrag – har regeringen sett till att arbetet med kontroll och granskning av arvsfondsärenden ska öka, genom riktade resurser för detta till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen. Vi har utsett personer med kompetens och erfarenhet av att bekämpa bidragsfusk i ledningen och vi följer fortsatt arbetet för att se om ytterligare befogenheter behövs för att Kammarkollegiet ska kunna stärka arbetet med kontroll inom Allmänna arvsfonden.

När vi inför nya villkor för bidragsgivning kommer också alla trossamfund att behöva söka om att bli bidragsberättigade på nytt hos Myndigheten för stöd till trossamfund. Vid samma myndighet tar vi också bort ordningen att trossamfunden själva formellt beslutar om sina bidrag via det råd som funnits knutet till myndigheten.

Civilsamhället är inte ensamt om att utsättas för fuskare och kriminella. Där det finns pengar finns kriminalitet. Därför har också välfärden kommit att utnyttjas systematiskt. Även här agerar regeringen kraftfullt, inte minst när det gäller att utbyta information. Till exempel trädde en ny lag om uppgiftsskyldighet i kraft den 1 juli 2024 för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Flera andra åtgärder utreds, bland annat sanktionsavgifter och en bidragsspärr, för att komma till rätta med den omfattande välfärdsbrottsligheten som pågår.  Inom tandvårdssektorn förbereds flera åtgärder för att stoppa fusk och kriminalitet.

Sverige har under decennier präglats av att vi har haft en pålitlig offentlig sektor och en hög grad av tillit i samhället. Fusket i föreningslivet och välfärdskriminaliteten hotar detta. Därför måste vi agera hårt och kraftfullt – inte för att tränga tillbaka civilsamhället utan skydda det från att kapas av krafter som bara vill utnyttja och förstöra. Genom tydligare villkor och ökad uppföljning stärker vi förtroendet och legitimiteten för det goda civilsamhället och för stödet till detsamma.