Debattartikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

"Så stärker vi Sveriges energiförsörjning"

Publicerad 08 november 2024

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Dagens Industri, den 4 november 2024.

Sverige ska bli världens första fossilfria industrialiserade välfärdsnation. För det krävs ett robust elsystem som levererar el när det behövs, där det behövs. Samtidigt har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inneburit ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge och ett behov av att stärka svensk försvarsförmåga. Detta omöjliggör en hel del ny kraftproduktion i vissa geografiska lägen. Därför tar nu regeringen ytterligare initiativ för att stärka energisystemet och tillgången till el varje dag, året runt till rimliga priser.

Regeringens reformagenda för ett stärkt energisystem är kraftfull. Vi bygger ett robust, leverenssäkert elsystem som ska leverera el där det behövs, när det behövs. Vi lägger en grund för ny kärnkraft i Sverige, ökar incitamenten för ny landbaserad vindkraft och värnar vattenkraften. Vi behöver alla goda fossilfria kraftslag som vattenkraft, kraftvärme, vindkraft, solenergi och ny kärnkraft.

Sedan denna regering tillträdde kommer det enligt prognos tillföras cirka 6000 megawatt elproduktion till elsystemet. Det motsvarar ungefär 5 kärnkraftsreaktorer och består till stor del av vindkraft. I Sverige har det redan beviljats tillstånd för havsbaserade vindkraftsparker som planeras ge dryga 2300 megawatt installerad havsvind till ca 2032. Förra S-ledda regeringen beviljade bara en havsbaserad vindkraftpark på åtta år.

Beslutet att nu även bevilja tillstånd för ytterligare en park, Poseidon, ger ytterligare möjlighet till mer elproduktion till elsystemet. Sverige har därmed i dag redan beslutat om tillstånd för nästan lika mycket havsvind som Danmark har i dag.

Men Sveriges problem i dag är inte att vi producerar för lite el. Tvärtom, vi har tillfört massor av ny elproduktion senaste åren. Problemet är istället att vi inte har en jämn tillgång till el varje dag året runt. Ny elproduktion är nämligen inte detsamma som att kunna ansluta nya industrier och företag till elnätet. Effektbrist har lett till att företag och industrier måste avstå investeringar, med tusentals förlorade jobb som följd. Under de senaste 11 åren har 13 000 megawatt elproduktion tillförts systemet, men effekten ut till kund har inte ökat, utan vi har effektbrist i nästan hela landet. Denna obalans har orsakats av tidigare politiska beslut. Det är helt oacceptabelt.

Regeringen har därför beslutat om cirka 50 olika åtgärder som syftar till att stärka energiförsörjningen fram till 2030. Besluten ska stärka möjligheten att ansluta fler företag till elsystemet och möjliggöra ett robust elsystem som kan leverera konkurrenskraftiga elpriser och nätavgifter.

För att ta ytterligare steg för ett stärkt energisystem årets alla dagar avser regeringen att ge Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen två gemensamma uppdrag. Uppdragen ska sammantaget leda till tydligare specifikationer och incitament för hur befintlig och nytillkommen intermittent elproduktion ska bidra till ett robust elsystem.

1. Myndigheterna ska ta fram uppdaterade tekniska specifikationer för intermittent kraftproduktion. Specifikationerna ska bland annat beskriva hur vind- och solkraft bättre kan bidra till driftsäkerheten och effektbalansen.
2. Incitament för bättre effektbidrag från intermittent kraftproduktion. Myndigheterna ska ta fram eller föreslå incitament som främjar effekt vid rätt tidpunkt. Syftet är att skapa incitament för intermittent kraftproduktions bidrag till elsystemets driftsäkerhet och resurstillräcklighet.  

Uppdragen ska redovisas i slutet av 2025.

Utöver dessa åtgärder och uppdrag har regeringen tidigare tillsatt en utredning som ska förenkla tillståndsprövningen vid havsbaserad vindkraft. Långa ledtider kostar pengar och skapar osäkerhet. Sverige har ett system som skiljer sig vid tillståndsprövningar i jämförelse med tex. våra grannländer. Sverige har den lägsta nivån av statlig styrning och bindande planering. Det innebär att bolag kan ansöka om tillstånd var som helst och avvägningen mellan olika intressen sker först i tillståndsprövningen. Detta behöver vi ändra på.

I december kommer regeringen få tillbaka förslag från utredningen. Vi städar inte bara upp från den tidigare rödgröna regeringen vad gäller elsystemet. Vi städar också upp tillståndsprocesserna. Vi måste få ordning och reda så att företag redan vid ett tidigt skede kan få ett besked om andra intressen sätter stopp för planerade projekt. Det sparar både tid och pengar.

Hela omläggningen av regeringens energipolitik utgår från att gynna svenska hushåll och företag. Ett konkurrenskraftigt och leveranssäkert Sverige ger ett starkt Norden och konkurrenskraftigt Europa.

Ebba Busch, Energi- och näringsminister
Romina Pourmokhtari, Klimat- och miljöminister