”Invandringen ska gynna Sverige”
Publicerad
Debattartikel av statsminister Ulf Kristersson och migrationsminister Maria Malmer Stenergard, Svenska Dagbladet, 22 augusti 2024.
Under många år har Sverige haft en asylinvandring som varit alldeles för stor i relation till vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Över två miljoner människor i Sverige är utrikes födda och mer än hälften av dem kom hit efter år 2000. Många av dem jobbar, gör rätt för sig och gör stora insatser för Sverige. Men problemen är samtidigt helt uppenbara: Utanförskap, bidragsberoende, hedersförtryck, radikalisering och gängkriminalitet har följt i spåren av stor invandring och dålig integration. Regeringen tar det på stort allvar och fick ett tydligt mandat från väljarna att vända den utvecklingen. Nu gör vi precis det.
Från dag ett har regeringen därför varit tydlig med att den som kommer till Sverige för att stanna också ska förväntas bli en del av samhället, lära sig språket, bli självförsörjande och respektera svenska värderingar.
Vi stramar åt anhöriginvandringen och bidragen, och vi skärper kraven för medborgarskap. På motsvarande sätt som en ansvarslös politik under tidigare regeringar ledde till oproportionerligt hög invandring, leder vår regerings stramare politik till att färre söker sig till Sverige, men också till att fler söker sig från Sverige.
Förra året var det fler medborgare från länder som Irak, Somalia och Syrien som utvandrade från Sverige än invandrade till Sverige. För första gången på över 50 år visar siffror från SCB att Sverige inte har nettoinvandring alls. Det betyder att Sverige har gått från att i första hand vara ett asylinvandringsland till att återigen bli ett land för arbetskraftsinvandring. Medan asylinvandringen ligger på en hög nivå i EU, pekar Migrationsverkets prognoser mot de lägsta nivåerna av asylsökande i Sverige sedan 1997.
Regeringen har givit Skatteverket i uppdrag att få ordning på folkbokföringen för att vi måste veta vilka som faktiskt befinner sig i Sverige och därmed minska fusket med våra välfärdssystem. Det har lett till att fler som har lämnat landet också nu har registrerats som utvandrade. Men även om man räknar bort dem som av den anledningen nu har registrerats som utvandrade, så visar statistik från SCB att antalet utvandrade första halvåret 2024 ökade med 25 procent jämfört med motsvarande period 2023.
Denna utveckling är helt nödvändig för att Sverige ska kunna klara integrationen och minska utanförskapet. De som är emot att invandringen till Sverige minskar menar att vi i stället bör öka invandringen för att möta en åldrande befolkning och en arbetskraftsbrist. Den kritiken bygger på ett missförstånd.
Som flera demografiforskare är inne på, är inte invandring en enkel lösning på demografiska problem med en åldrande befolkning. Förklaringen är att de som kommer hit så småningom också kommer att pensionera sig, vilket i sin tur medför att nettoinvandringen ytterligare behöver öka.
Låt oss ge ett konkret exempel: För att upprätthålla samma åldersstruktur i Sverige mellan år 2015 och år 2080 skulle det behövas ungefär 38 miljoner nettoinvandrare. Det är helt uppenbart orimligt, i synnerhet när integrationen inte fungerar.
Det går inte heller att jämställa Sverige med övriga Europa. Sveriges befolkning åldras inte i lika hög grad som övriga Europa. I själva verket kommer Sverige ha en av Europas yngre befolkningar år 2050, och medelåldern kommer inte öka särskilt mycket jämfört med i dag.
En förklaring är visserligen att Sverige har haft en hög invandring, men en lika viktig är att vi över en längre tid också har haft högre födelsetal än andra länder. Det beror inte minst på att föräldrar och familjer i Sverige får ett omfattande stöd.
Många människor i Sverige står nu utanför arbetsmarknaden och saknar egen försörjning. Mer än var tredje utrikesfödd är inte självförsörjande. Att då samtidigt ha ett mycket generöst system för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring är inte rimligt.
Regeringen lägger därför nu om arbetskraftsinvandringen för att främst locka hit mer kvalificerad arbetskraft, medan de arbeten som har lägre ställda krav på utbildning i första hand bör tas av de som redan bor i Sverige. Samtidigt vidtar regeringen flera åtgärder för att stärka arbetslinjen och öka drivkrafterna för att arbeta, bland annat genom att införa bidragstak, ett system för successiv kvalificering in till välfärden och en skyldighet att flytta dit jobben finns.
Sverige ska fortsätta vara ett land som tar emot utländska experter, talanger, forskare och studenter och regeringen fokuserar på sådana reformer som gör att de söker sig hit. Vi har gett Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och minskat handläggningstiderna drastiskt. När vi tillträdde var handläggningstiden 101 dagar, nu är den långt under 30 för en komplett ansökan.
En utredning är tillsatt som ser över regelverken för forskare och studenter. Nyligen presenterade vi förslag som gör att fler kan beviljas en särskild typ av uppehålls- och arbetstillstånd för just högkvalificerade, så kallade EU-blåkort. Det stärker Sveriges konkurrenskraft och ställning som forskarnation, samtidigt som svenska företag och lärosäten får bättre förutsättningar att konkurrera på en global marknad.
Regeringen gör nu det vi lovade. Vi ställer om invandringen så att den blir bra för Sverige. Vi får saker gjorda.
Ulf Kristersson, statsminister.
Maria Malmer Stenergard, migrationsminister.
X