"Digitaliseringen i skolan har varit ett experiment"
Publicerad
Skolminister Lotta Edholm, debattartikel, Expressen, den 21 december 2022.
Det har funnit en okritisk hållning till digitalisering i skolan. Men en fysisk bok har fördelar som ingen padda kan ersätta. Därför gör regeringen nu en satsning på läromedel, skriver skolminister Lotta Edholm (L).
Barn som växer upp i Sverige i dag lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Timmarna framför skärmar är för många barn en ansenligdel av den vakna tiden. Både hemma och i skolan finns en tillgång som aldrig förr. Det är inte oproblematiskt.
Digitaliseringen av samhället är förstås i grunden bra. Det effektiviserar, skapar möten och en tillgänglighet som helt enkelt gör livet och samhället bättre. För Sverige som nation är det också en viktig konkurrensfördel. Men åtskilliga timmar framför en skärm per dag görs på bekostnad av annat. Det gäller inte minst i skolan.
Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment. Det har funnits en okritisk hållning till digitalisering, där det slentrianmässigt ansetts som bra oavsett innehåll. Nyligen efterlyste EU-parlamentets kulturutskott fler tv-spel i skolan. Men den nya regeringen vill i stället se fler skolböcker.
Finns vissa fördelar
Digitala läromedel har, om de används på rätt sätt, vissa fördelar. De kan kombinera ljud, bild, text och uppdateras i realtid. Man kan inte tappa bort eller slita ut en digital lärobok. Men digitaliseringen i skolan har fått den fysiska läroboken att i för stor uträckning prioriteras bort. För en fysisk bok har fördelar som ingen padda kan ersätta.
Att få bläddra i sin egen lärobok är något speciellt. Läroboken är lättnavigerad och användbar både för de elever som av någon anledning kommit efter och för de elever som vill jobba vidare och fördjupa sig i ämnet.
Dessutom är läroboken betydelsefull och lätt att använda för föräldrar och andra som vill få en inblick i skolarbetet eller hjälpa till genom att förhöra på läxor eller repetera inför ett prov.
Även lärarna tycker att skolboken är viktig. En majoritet anser att just analoga läromedel är ”mycket viktiga” för elevens kunskapsutveckling. De får också medhåll av experterna.
Enligt vetenskapliga studier som Skolverket presenterar finns flera fördelar med tryckta texter. Vid digital läsning tillbringar läsaren kortare tid med att just läsa. Eleverna gick igenom texten snabbare på bekostnad av förståelsen av vad de nyss läst. De som hade läst tryckt text kunde på bättre sätt återge huvudpoänger, mindes fler delar och visade överlag på en bättre läsförståelse.
Samtidigt uppger var tredje lärare att de inte kan köpa in de analoga läromedel de behöver i sin undervisning enligt en rapport från Läromedelsförfattarna. Det får som konsekvens att lärare lägger värdefull tid på att trycka upp läromedel. Tid som kunde gå till att förbereda, genomföra och efterarbeta undervisning.
Satsar stort
I många skolor har därför stenciler fått ta böckernas plats. Det är dock skillnad på en bok och ett utskrivet A4-ark. I samma forskningssammanställning om läsning skriver Skolverket att läsning på utskrivna enstaka papper minskar möjligheterna för läsare att organisera information. Och varje förälder som har plockat upp en blöt stencil ur gympapåsen vet att det är svårt att göra läxan.
För att det ska bli verklighet gör regeringen nu en satsning på läromedel på 685 miljoner kronor nästa år och en halv miljard kronor årligen därefter. Det kommer ge fler skolor möjlighet att köpa in högkvalitativa läroböcker.
Utöver det satsar regeringen på fler speciallärare, lovskola, akut- och jourskolor och minskat stök i klassrummet. Tidiga insatser, så att elever får hjälp i tid i stället för i slutet av grundskolan.
Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Regeringen vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid.
Lotta Edholm (L)
Skolminister
X