Debattartikel från Statsrådsberedningen

”Vi vill se ett grönare, säkrare och friare Europa”

Publicerad 14 december 2022

Statsminister Ulf Kristersson och EU-­minister Jessika Roswall, debattartikel, Dagens Nyheter, den 14 december 2022.

Regeringen kommer att prioritera stödet till Ukraina och den gröna omställningen när Sverige tar över som ordförandeland i EU den 1 januari. En ansvarsfylld och svår uppgift ligger framför oss – att hålla samman unionen i en tid präglad av krig och kris, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) och EU-minister Jessika Roswall (M).

När ukrainska styrkor för en knapp må-nad sedan återtog Cherson hissades EU-flaggan bredvid Ukrainas egen i den befriade stadens centrum. Så stark är unionens dragningskraft för många européer som ännu inte är del av den. Våra gemensamma europeiska värderingar och demokratiska institutioner, vårt välstånd och den fred och frihet vi numera lever i. Det är vad Ukraina hoppas vinna, det är vad Ryssland hotar och det är vad vi i EU måste värna.

Den 1 januari tar Sverige över som ordförandeland i EU. Det är en svår tid med flera parallella kriser: Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina, i krigets kölvatten en energikris och stora ekonomiska svårigheter. Hotet från klimatförändringarna. Runt om i Europa ser förutsättningarna för alltifrån ekonomin till energiförsörjningen mycket olika ut, och arbetet att hitta gemensamma linjer kommer att bli prövande.

Det blir nu vår roll att leda det arbetet. I första hand ska vi då – precis som under Sveriges tidigare EU-ordförandeskap 2001 och 2009 – tillvarata det samlade europeiska intresset och hitta kompromisser framåt för 27 länder. Som ordförandeland förväntas vi agera beslutsamt, konstruktivt och i alla medlemsländers intresse. Den förväntningen finns också på Sveriges riksdag, som spelar en viktig roll i uppslutningen för att säkerställa ett framgångsrikt svenskt ordförandeskap. Samtidigt går Europaparlamentets och EU-kommissionens mandatperiod mot sitt slut, och över 350 rättsakter och initiativ ligger på rådets bord. Det är tufft att komma in i slutet av en arbetsperiod och mycket arbete väntar.

Ett framgångsrikt EU är i högsta grad också ett svenskt intresse. Vår säkerhet, vår konkurrenskraft och vår förmåga att klara den gröna omställningen är avhängigt gemensamma europeiska beslut. Ordförandeskapet är en långsiktig svensk investering, där ett effektivt och resultatorienterat genomförande lägger grunden för större svenskt inflytande i EU framöver.

I dag, onsdag, presenterar regeringen i riksdagen arbetsprogrammet och prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet. Inriktningen togs fram redan under våren av den förra regeringen, och de prioriteringar som presenteras har förankrats brett i riksdagen. Fyra områden kommer att prägla det svenska ordförandeskapet:

1. EU:s yttre och inre säkerhet

EU:s snabba och beslutsamma svar på den ryska aggressionen mot Ukraina var ett styrkebesked. Att behålla denna enighet både vad gäller förstärkt stöd till Ukraina och sanktioner mot den ryska regimen kommer att bli en svår men helt central uppgift. Det handlar också om att utifrån det nya geopolitiska läget fördjupa det politiska stödet till länder i EU:s grannskapsområde. Ingen fråga är lika avgörande.

Även den inre säkerheten behöver stärkas genom bättre gränsbevakning och utökat polissamarbete. Gränsöverskridande organiserad brottslighet ska naturligtvis bekämpas gemensamt.

2. Klimat och grön omställning

Klimatförändringarna är en av vår tids stora gränsöverskridande problem, och EU är en av världens viktigaste klimatpolitiska aktörer. EU är också Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform: det är inte genom nationella särlösningar vi uppnår resultat. Därför kommer det svenska ordförandeskapet ha ambitionen att slutförhandla de delar av EU:s klimatpaket Fit for 55 som återstår. Det blir inte enkelt – många länder tycker olika – men helt grundläggande för att skapa förutsättningar för den gröna omställningen.

Regeringen kommer också att verka för att EU snabbt minskar sitt beroende av rysk gas och andra fossila energikällor. För att klara detta behövs mer fossilfri och leveranssäker el, inklusive kärnkraft, med respekt för att varje land själv bestämmer över sin energi-mix. Till exempel kan skogen spela en viktig roll i detta, både som energikälla och som bas för hållbara produkter.

Som ordförandeland kommer Sverige att behöva vara berett på ytterligare nödåtgärder för att hantera energikrisen. Även arbetet med en större reform av den europeiska energi-marknaden kan komma att inledas under det första kvartalet 2023.

3. Europeisk konkurrenskraft

EU behöver genomföra nya reformer som stärker Europas konkurrenskraft. I dag saknas goda förutsättningar för många företag och industrier att investera och växa i Europa. Det är ett resultat av att EU under lång tid har nedprioriterat konkurrenskraften till förmån för komplicerade regelverk och att den inre marknaden inte utvecklats i takt med den globala affärslogiken. Alla medlemsländer har – precis som Sverige – mycket att vinna på ett ekonomiskt starkt EU och då krävs mer frihandel och konkurrenskraft.

Den inre marknaden fungerar mestadels väl för varor, men måste utvecklas för tjänster och digitala affärsmodeller. Därför kommer det svenska ordförandeskapet att uppmärksamma den inre marknadens 30-årsjubileum genom att blicka framåt och sätta en långsiktig konkurrenskraftsagenda för unionen. Det är ett stort åtagande, men arbetet behöver börja nu. En konkurrenskraftig ekonomi är en förutsättning för såväl den gröna omställningen som för att EU ska stå rustat för kommande kriser. USA och Kina investerar mer i forskning och utveckling och utgör grogrund för fler stora techbolag. EU måste nu komma ifatt, inte sakta efter.

4. Demokrati och rättsstat

Demokratiska värderingar och rättsstatens principer utgör grunden för vårt samarbete. Oberoende rättssystem och fungerande demokratiska institutioner är en förutsättning för ömsesidig tillit mellan medlems-staterna. Vi måste kunna lita på att avtal efterlevs och att gemensamma resurser förvaltas väl. Det handlar dels om respekt för europeiska skatte-betalares pengar, dels om att upprätt-hålla de värden som EU-samarbetet bygger på. Att slå vakt om den liberala demokratins grundläggande principer är därför en kärnuppgift för den här regeringens ordförandeskap.

Ensam är inte stark. Europas geopolitiska läge har förändrats i grunden, och behovet av samling har aldrig varit större. I Sverige har vi på se-nare tid funnit mycket bred politisk samsyn kring historiska beslut, som att stötta Ukraina militärt och den svenska ansökan om medlemskap i Nato. Att kunna enas om stora beslut är en styrka för ett litet land. Samma samförstånd och beslutsam-het behövs nu, när Sverige tar över ordförandeskapet i EU. Så kan hela Europa bli starkare.