Från kunskap till resultat: UD och EBA samlade expertis för ett mer effektivt bistånd
Publicerad
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa inledde en konferens den 19 februari om hur evidensbaserade arbetssätt kan stärka Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Syftet var att fördjupa dialogen inom Team Sweden samt skapa en gemensam syn på ett integrerat arbetssätt.
Den 19 februari samlades över 120 beslutsfattare, forskare och experter i Stockholm för en heldagskonferens om hur evidensbaserade arbetssätt kan stärka Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Konferensen arrangerades av Utrikesdepartementet och Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa inledde dagen med att betona vikten av att styra resurser dit de gör störst nytta.
– Att biståndsbudgeten minskar innebär inte att vi överger världens fattiga. Hur mycket nytta biståndet gör avgörs inte av hur mycket pengar vi lägger utan av vad vi lägger pengarna på. Genom att arbeta med insatser som har bevisats ge hög samhällsekonomisk avkastning kan vi öka välståndet i fattiga länder samtidigt som vi inte behöver höja skatterna för hårt arbetande människor här hemma i Sverige, sade Dousa.
Evidens på flera nivåer
Rachel Glennerster, chef för Center for Global Development, lyfte betydelsen av att arbeta med evidens flera områden.
– Vi behöver evidens på flera nivåer. Dels för att analysera och verkligen förstå problemen, men också för att identifiera lösningar och strategier som funkar och för att veta hur satsningar ska implementeras i samarbetsländerna, sade Glennerster.
Hon underströk att olika nivåer kräver olika kompetenser och typer av evidens, och betonade vikten av kostnadseffektiva satsningar, tydliga vägval och transparens — områden där Sverige driver på i biståndsreformerna.
Institutioner och kapacitetsbyggande i fokus
En röd tråd under dagen var behovet av att stärka samarbetsländernas egna institutioner och förmåga att använda evidens. Nobelpristagaren Simon H. Johnson, professor vid MIT, framhöll hur avgörande inkluderande och välfungerande institutioner är för långsiktig ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning.
Det perspektivet delades av flera talare, bland andra Kenyas tidigare finansminister Njuguna Ndung’u:
– Jag blir känslosam när jag pratar om institutioner eftersom jag har sett hur viktiga de är, och vad som händer när de fallerar. Riktat bistånd kan stärka institutioners kapacitet. Så låt oss göra det!
Mot ett mer lärande utvecklingssamarbete
Ett genomgående budskap var behovet av att skapa ett mer systematiskt lärande i biståndet. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa lyfte särskilt behovet av bättre analyser av vad som driver långsiktig utveckling, mer ändamålsenliga evidensmetoder och styrningsmodeller som säkerställer att kunskap används i praktiken.
Torbjörn Becker, ordförande för EBA, betonade hur avgörande det är att forskning och utvärderingar omsätts i beslutsunderlag:
– Forskning, utvärderingar och erfarenheter är kraftfulla verktyg för att fatta bättre beslut om insatser, metoder och prioriteringar. Men deras värde frigörs först när kunskapen når beslutsfattarna i en form som går att använda och agera på, sade Becker.
Från analys till praktisk nytta
Dagen innehöll även en diskussion om hur rigorösa forskningsmetoder kan förenas med praktiska krav i genomförandet. Jos Vaessen, utvärderingschef på Världsbanken, och Martina Björkman Nyqvist, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, reflekterade över hur evidens kan tas fram och översättas till användbara insikter för både beslutsfattare och implementerande organisationer.
Stärkt dialog inom Team Sweden
Konferensen syftade till att fördjupa dialogen inom Team Sweden och skapa en gemensam syn på hur kunskap och erfarenheter kan integreras i styrning, utformning och genomförande av biståndsinsatser. Bland deltagarna fanns representanter från Sida, andra biståndsmyndigheter, statliga bolag och flera enheter inom UD. Totalt deltog representanter från 15 myndigheter.
Under 2025 gav regeringen Sida i uppdrag att stärka uppföljning av effekter och användandet av evidens i biståndets genomförande. Detta resulterade i en rad åtgärder som nu accelererar denna reform.


