Politisk deklaration i FN sätter arbetet mot antimikrobiell resistens i centrum
Publicerad
Den 26 september hölls ett högnivåmöte i FN:s generalförsamling om antimikrobiell resistens (AMR). Mötet är det andra i sitt slag, det första hölls år 2016. Vid mötet hölls det ceremoniella antagandet av en politisk deklaration med globala och nationella åtaganden i arbetet mot antimikrobiell resistens. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson ledde det svenska deltagandet vid mötet.
-
Högnivåmötet om antimikrobiell resistens (AMR) är det andra i sitt slag. Det första hölls år 2016.
Foto: Martin Premmert/Regeringskansliet
-
Sveriges ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens Malin Grape deltog både vid högnivåmötet om AMR och vid ett antal olika paneler och seminarier i ämnet.
Foto: Anette Hulth/Regeringskansliet
– Ett globalt problem måste också hanteras på global nivå, för AMR bryr sig inte om landsgränser. Sverige välkomnar att världens länder enas om ett gemensamt angreppssätt, men deklarationen är inte slutet på arbetet utan början på ett större globalt och nationellt ansvar att säkerställa tillgången till antibiotika för alla, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Antimikrobiell resistens och antibiotikaresistens är ett stort och växande hot mot människors och djurs hälsa samt mot vår livsmedelsproduktion. Tillgång till effektiva antibiotika är en förutsättning för att bedriva en modern sjukvård och rädda liv. Arbetet mot antibiotikaresistens är en av regeringens prioriteringar sedan många år. Globalt är Sverige ett föregångsland inom arbetet mot antibiotikaresistens, till exempel inom ansvarsfull användning av antibiotika hos människor och djur, övervakning av förskrivning och resistens samt insatser inom vårdhygien och god djurhållning.
Politisk deklaration flyttar fram positionerna för det globala arbetet
Den politiska deklarationen innehåller närmare 50 åtaganden i arbetet mot antimikrobiell resistens. Bland annat inkluderar den globala tidsatta mål, exempelvis att globalt minska antalet dödsfall som kan associeras med antibiotikaresistens med 10 procent fram till år 2030. Deklarationen inkluderar också åtaganden för medlemsländerna att sätta och följa upp nationella mål. I deklarationen finns ett tydligt fokus på både tillgång till antibiotika men även på förebyggande insatser så som vaccination, vårdhygien samt tillgången till vatten, sanitet och hygien.
Sverige var ett av de mer aktiva länderna i EU under förhandlingarna kring deklarationen och många av Sveriges prioriterade frågor finns med på något sätt i den politiska deklarationen.
Sveriges ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens Malin Grape deltog också vid mötet.
– Nästa högnivåmöte kommer att hållas om fem år, 2029. Det viktigaste vi kan göra, förutom att nu genomföra åtagandena i deklarationen, är att fortsätta öka medvetenheten om problemet, vidga det från ett infektionsproblem till en patientsäkerhetsfråga, vidga det från att ses som ett hälsoproblem till ett samhällsekonomiskt problem på lång sikt där många fler aktörer behöver bidra mer aktivt, säger Malin Grape.
Antimikrobiell resistens
Antimikrobiell resistens (AMR) innebär i korthet att smittämnen (bakterier, virus, parasiter och svampar) utvecklar en motståndskraft mot behandlingen. I synnerhet bakterier som är resistenta mot antibiotika utgör ett tilltagande hot mot hälsa och livsmedelsproduktion världen över. Resistenta bakterier kan på samma sätt som andra bakterier överföras mellan människor, djur och livsmedel, samt spridas i vår miljö. Detta innebär att flera områden så som människors och djurs hälsa, miljö, forskning, utbildning, handel och internationellt utvecklingssamarbete behöver involveras för att bekämpa antibiotikaresistens i en tvärsektoriell så kallad One Health approach. Resistens mot antimikrobiella medel generellt, där antibiotika ingår, är ett globalt problem.
Socialminister Jakob Forssmed är den minister i regeringen som har ansvar för frågan om antimikrobiell resistens.
X