Nationell förlossningsplan en viktig satsning på kvinnors hälsa
Publicerad
En nationell plan för förlossningsvården är en viktig del av regeringens ambition att skapa en mer jämlik, nära och patientsäker vård i hela landet. Planen kommer att skapa en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården i hela landet och täcka hela vårdkedjan.
– Löftet att ta fram en nationell förlossningsplan lämnade regeringen redan i första budgeten, och det arbetet är på god väg att bli verklighet. Vi ser att den är ett måste för att bland annat minska regionala skillnader i förlossningsvården. Vilken vård och omhändertagande kvinnor får under graviditet och förlossning ska inte avgöras av var i landet man bor, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Den nationella förlossningsplanen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och täcka hela vårdkedjan, det vill säga vård och förebyggande insatser vid graviditet, förlossning och tiden efter. Den ska också vara stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna med syftet att bland annat öka tillgängligheten och minska de regionala skillnaderna.
Svensk förlossningsvård håller generellt sätt hög kvalitet. Men det finns också brister stora skillnader mellan kliniker och i olika delar av landet. Även kompetensförsörjningen och arbetsmiljön är en utmaning inom förlossningsvården, och eftervården är otillräcklig och ojämlik. Alla gravida och födande kvinnor och deras partner ska få en mer personcentrerad, trygg, tillgänglig och jämlik vård. En framgångsfaktor är att hälso- och sjukvården breddar perspektivet bortom graviditetsvårdkedjan, och ser till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa genom hela livet.
Ett annat viktigt syfte med planen blir att enklare kunna göra uppföljning av planens mål och delmål, för att kunna mäta resultaten av satsningar och få bättre kontroll på användning av medel.
Breda satsningar på jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård
Vården för kvinnor och flickor har länge varit eftersatt och den behöver utvecklas för att bli personcentrerad, trygg, jämlik och tillgänglig. Kunskapen måste öka om de sjukdomar som främst drabbar just kvinnor och flickor. Det är en avgörande fråga om grundläggande jämställdhet. Inom området jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa vill regeringen därför bland annat utreda möjligheten till hemabort och öka medel till forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa.
Regeringen har även, för statens räkning, ingått en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner (SKR) inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa. I enlighet med överenskommelsen har regionerna bland annat åtagit sig att genomföra insatser för en mer personcentrerad, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård under graviditet, förlossning och eftervård och för att stärka tillgängligheten till förlossningsvården på landsbygden.
Det livslånga perspektivet på kvinnors och flickors hälsa är en del av överenskommelsen och ett viktigt insatsområde. Hälso- och sjukvården behöver anpassas för att tillgodose flickors och kvinnors vårdbehov med koppling till sexuell och reproduktiv hälsa, ur ett livslångt perspektiv med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Primärvården har här en viktig roll när det gäller att ge information och rådgivning, erbjuda hälsofrämjande och förebyggande åtgärder samt att utreda, behandla och vid behov remittera patienter till den specialiserade vården.
Ett annat viktigt insatsområde i överenskommelsen handlar om att vården för flickor och kvinnor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning ska vara tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad. Medel i överenskommelsen får bland annat användas till att stimulera stärkt och långsiktigt hållbar kompetens och likvärdig vård över hela landet för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. I detta ingår att också säkerställa att det finns tydliga vårdkedjor.
Förslag från Socialstyrelsen bereds
I januari 2024 lämnade Socialstyrelsen på regeringens uppdrag ett förslag till en nationell förlossningsplan, som nu bereds vidare inom Regeringskansliet.
Socialstyrelsens förslag till nationell plan omfattar sex utvecklingsområden, för vilka det finns definierat mål och delmål. Enligt uppdraget ska planen vara långsiktig, med mål och delmål som ska kunna uppnås inom 5-7 år. Områdena är:
1. Mer sammanhållen vårdkedja
2. Stärkt vård till gravida och nyförlösta med särskilda behov
3. Stärkt kompetensförsörjning
4. Ökad tillgång till aktuell kunskap
5. Mer samordnad och jämlik förlossningsvård
6. Stärkt och utvecklad eftervård.
Socialstyrelsen har också i uppdrag att ta fram prestationsbaserade mått för att utveckla förlossningsvården och att hämta in synpunkter på förslag till nationell plan samt de prestationsbaserade måtten från relevanta aktörer.
Information
Totalt beräknas 1,6 miljarder kronor avsättas per år 2024-2025 för jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård. 150 miljoner kronor av dessa medel avsätts särskilt för utvecklingsinsatser inom mödrahälsovården och förlossningsvården i regioner där en stor andel av befolkningen bor på landsbygden.
X