Ett fartfyllt år i arbetet mot antimikrobiell resistens
Publicerad
En av Malin Grapes främsta uppgifter är att verka för synlighet för regeringens prioriterade frågor inom frågan om antimikrobiell resistens på den internationella arenan och bidra till en stärkt global dialog. Som Sveriges ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens lyfte hon under 2023 frågan på flera viktiga forum, bland annat under det svenska ordförandeskapet i EU och vid Världshälsoförsamlingen, WHA.
– Det gångna året har präglats av flera viktiga milstolpar i arbetet mot antimikrobiell resistens, AMR, och Sverige har en stark röst i frågan internationellt sett. Frågan är ju global – resistenta bakterier bryr sig inte om landsgränser – och därför måste vi även jobba i internationella forum, säger Malin Grape, ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens.
Svenska ordförandeskapet i EU prioriterade AMR-frågan
Under det svenska ordförandeskapet i EU stod socialminister Jakob Forssmed värd för ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens, med drygt 200 högnivådelegater från EU- och EES-länder. Högnivåmötet inleddes med tal från bland andra kronprinsessan Victoria, socialminister Jakob Forssmed, Stella Kyriakides, europeisk kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet, samt Hans Kluge, WHO:s regiondirektör för Europa. Ambassadör Grape var drivande i bland annat arbetet med att ta fram ett policydokument kring stimulans av forskning och utveckling samt tillgång till nya och befintliga antibiotika, och ledde en särskild session om detta för experter inom AMR.
Världshälsoorganisationen en viktig partner i arbetet mot AMR
En central aktör och viktig samarbetspartner för Sverige i arbetet mot antimikrobiell resistens är Världshälsoorganisationen, WHO. Vid Världshälsoförsamlingen (WHA) i maj stod sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och ambassadör Grape värdar vid det årliga mötet inom hälsoministeralliansen mot AMR, Alliance of Champions, som Sverige tillsammans med Storbritannien leder. Sverige har genom ambassadör Grape också varit drivande vid framtagandet av handlingsplanen European Roadmap on antimicrobial resistance (AMR) som antogs vid WHO Europes årliga session i oktober. Planen listar 53 olika åtgärder som länderna kan välja att genomföra baserat på nationell och kulturell kontext samt folkhälsoprioriteringar. Åtgärderna i planen spänner från förbättrad hygien och vaccination till att använda helgenomsekvensering för att förbättra övervakning i av antibiotika och resistens i miljön.
Vägen till UNGA 2024
Under FN:s Generalförsamlings möte (United Nations General Assembly – UNGA) i september 2024 arrangeras även ett högnivåmöte om arbetet mot antimikrobiell resistens. Förberedelserna inför detta möte påbörjades redan under 2023, och ambassadör Grape har under året träffat kollegor från hela världen för att diskutera prioriteringar inför högnivåmötet. Bland annat har ambassadören träffat representanter för Vita husets kontor för forsknings- och teknikpolicy, USA:s hälsodepartement och USA:s senat. Ambassadören deltog också vid en dialog om det kommande högnivåmötet i december vid brittiska Wilton Park, som är del av brittiska utrikesdepartementet.
Antimikrobiell resistens
Antimikrobiell resistens (AMR) innebär i korthet att smittämnen (bakterier, virus, parasiter och svampar) utvecklar en motståndskraft mot behandlingen. I synnerhet bakterier som är resistenta mot antibiotika utgör ett tilltagande hot mot hälsa och livsmedelsproduktion världen över. Resistenta bakterier kan på samma sätt som andra bakterier överföras mellan människor, djur och livsmedel, samt spridas i vår miljö. Detta innebär att flera områden så som människors och djurs hälsa, miljö, forskning, utbildning, handel och internationellt utvecklingssamarbete behöver involveras för att bekämpa antibiotikaresistens i en tvärsektoriell så kallad One Health approach. Resistens mot antimikrobiella medel generellt, där antibiotika ingår, är ett globalt problem.
Socialminister Jakob Forssmed är den minister i regeringen som har ansvar för frågan om antimikrobiell resistens.
X