Debattartikel från Socialdepartementet

Forssmed: Så ska regeringen stoppa antibiotikaresistensen

Publicerad

Socialminister Jakob Forssmed, debattartikel, Altinget, den 24 november 2023.

I dag orsakas över 100 dödsfall varje dag inom EU, Island och Norge av antibiotikaresistenta infektioner. I framtidsscenarier uppskattas antimikrobiell resistens orsaka lika många dödsfall globalt per år som cancer och få allvarliga konsekvenser för världsekonomin, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD).

Den här veckan uppmärksammas världen över det hot som antimikrobiell resistens, eller antibiotikaresistens, utgör för hälso- och sjukvården. Resistenta bakterier respekterar inga landsgränser och redan i dag är tillgången till effektiva antibiotika hotad, både i Sverige och globalt.

Låter vi denna utveckling fortsätta kan vi ha en framtid utan möjlighet att behandla helt vanliga infektioner. Mycket av den moderna sjukvården, inklusive cancervård, skulle vara otänkbar då inte ens enkla ingrepp skulle kunna genomföras utan risk för livsfarlig infektion. Redan sjuka och sköra människor skulle vara extra utsatta.

I dag orsakas över 100 dödsfall varje dag inom EU, Island och Norge av antibiotikaresistenta infektioner. I framtidsscenarier baserade på den utveckling vi ser i dag uppskattas antimikrobiell resistens orsaka lika många dödsfall globalt per år som cancer och få allvarliga konsekvenser för världsekonomin.

Vi måste vara ihärdiga

I Sverige har vi länge arbetat för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Arbetet bygger på lokal, regional och nationell samverkan. En avgörande faktor är samverkan i tvärprofessionella team, så kallade Stramagrupper, med en stark förankring inom hälso- och sjukvården.

Vi är också pådrivande i internationella sammanhang och under Sveriges EU-ordförandeskap kunde EU-länderna i juni enas om att bland annat minska den totala användningen av antibiotika för människor med 20 procent – med olika landspecifika beting för såväl minskad användning som användning av rätt typ av antibiotika – och försäljningen av antibiotika till djur inom livsmedelsproduktion med 50 procent till år 2030. Detta kan betraktas som en milstolpe i arbetet mot resistensen.

Trots de stora ansträngningar som görs ser vi att resistenta bakterier ökar på våra sjukhus. Det gäller nu att vara ihärdiga i det arbete som bedrivs – och också sprida dessa tillvägagångssätt och kunskaper till andra länder.

Regeringen arbetar nu kring ett antal nyckelfaktorer i kampen mot antibiotikaresistens.

Tillgången till nya antibiotika ska säkras

Eftersom Sverige använder antibiotika på ett ansvarsfullt sätt har nya effektiva antibiotika låg användning när de kommit ut på den svenska marknaden. Detta leder ofta till låga och osäkra intäkter för företagen, vilket har gjort att Sverige blivit mindre attraktivt för dem.

Regeringen har därför gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att fortsätta se till att tillgängligheten till antibiotika ökar genom den modell med garanterad ersättning som tagits fram och testats i en pilotstudie – en slags ersättning för att antibiotika finns tillgänglig, snarare än att den används, ibland kallat Netflixmodellen.

Tillgången till äldre antibiotika ska säkerställas genom buffertlagring
Folkhälsomyndigheten har också fått i uppdrag att genomföra en förstudie om en ny ersättningsmodell där läkemedelsföretag får ersättning för att tillhandahålla ett buffertlager av prioriterade äldre antibiotikaprodukter på den svenska marknaden. På så vis kan vi ytterligare säkra tillgången till effektiva antibiotika.

Takprissystemets effekter på tillgången till antibiotika ska analyseras

Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i uppdrag att göra en analys av hur de planerade prishöjningarna av takprisnivåerna under 2023 och 2024 påverkar tillgången till äldre antibiotika. TLV ska även föra dialog med berörda företag kring vilken effekt de höjda takpriserna har haft eller förväntas få när det gäller företagens möjlighet att behålla äldre antibiotika på marknaden.

Nordiskt samarbete ska öka

När Sverige nästa år är ordförandeland för Nordiska ministerrådet kommer antibiotikaresistens vara ett av fokusområdena. Sverige kommer att verka för att ytterligare stärka det redan goda samarbetet i Norden på det här området, och ta vidare det framgångsrika resultatet av arbetet med antimikrobiell resistens från det svenska EU-ordförandeskapet.

Internationella insatser ska utvecklas

Det internationella samarbetet inom Europa och med andra länder ska utvecklas, för att förebygga och förhindra spridning av infektioner och för att Sverige ska bistå med kunskap kring arbetet för en ansvarsfull användning av antibiotika. Ett viktigt arbete sker nu i Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance, där jag ingår, för att förbereda för FN:s generalförsamling 2024 där världen har möjlighet att enas om åtgärder för att hejda antibiotikaresistensen. 

Frågan om antibiotikaresistens behöver tas på stort allvar. Vi behöver tillsammans – på såväl regional, som nationell och global nivå – prioritera vårdhygien, smittskydd, ansvarsfull användning och inte minst tillgången till antibiotika, så att vi även i framtiden kan förlita oss på en säker hälso- och sjukvård. Det ligger i allas intresse att arbetet mot antibiotikaresistens är framgångsrikt.