Vården ska fungera även i kris och krig
Publicerad
Regeringen arbetar för en ökad vårdkapacitet med mer robust hälso- och sjukvård som ska kunna fortsätta att ta emot patienter även under fredstida kriser och ytterst krig. I regeringens åtgärder för att stärka det civila försvaret och vården ingår hela vårdkedjan, från vårdcentralerna till sjukhusen.
Hälso- och sjukvården måste fungera, både till vardags, under planerade semesterledigheter och i händelse av kris och krig. En mer motståndskraftig vård i vardagen skapar bättre förutsättningar för krisberedskap och för den beredskap som är nödvändig i händelse av krig. För att klara det behöver sjukvården en ökad kapacitet. Bristen på vårdplatser ger sig även tillkänna till vardags med dagliga överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter inom slutenvården. Det understryker det akuta och stora behovet av att förstärka beredskapen för ett allt sämre säkerhetspolitiskt läge. Erfarenheterna från covid-19-pandemin har ytterligare satt ljuset på behovet av en stärkt beredskap.
Med propositionen Totalförsvaret 2021-2025 som grund arbetar regeringen med en rad reformer och åtgärder som ska stärka sjukvården som en del av det civila försvaret och öka dess motståndskraft. Samtidigt kommer hälso- och sjukvården inte kunna bedrivas på samma sätt i kris och krig som i vardagen. Trots att den allmänna vårdstandarden inte kan vara densamma bör de medicinska behandlingsresultaten för det stora flertalet patienter så långt som möjligt motsvara den nivå som gäller vid ett normalläge i fred.
Det civila försvaret omfattar hela samhället och utgörs av den samlade motståndskraften vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som genomförs av myndigheter, kommuner, regioner, privata företag samt frivilliga organisationer.
Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg, och har en nyckelroll i arbetet med att stärka krisberedskapen inom hälso- och sjukvården. Myndigheten är en så kallad sektorsansvarig myndighet för beredskapsarbetet inom hälsa, vård och omsorg, och har ansvar för att stärka samordningen och driva på utvecklingen av vårdens krisberedskap.
I arbetet med att stärka det civila försvaret och hälso- och sjukvårdens motståndskraft ingår även andra delar, bland annat sjuktransporter, driftsäkra fastigheter och lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmateriel och mycket annat. Att stärka förmågan inom det civila försvaret är ett omfattande arbete med långa ledtider. Mycket kvarstår att göra och det är därför viktigt att såväl staten som regionerna håller ett högt tempo.
Mål för civilt försvar
Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:
• värna civilbefolkningen,
• säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
• upprätthålla en nödvändig försörjning,
• bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld,
• upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan,
• bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
• med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
Mål för krisberedskap
De av regeringen angivna målen för krisberedskapen är att:
• minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet
• värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar.
Arbetet med krisberedskapen bör även bidra till att minska lidande och konsekvenser av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder. Krisberedskapsarbetet utgör också en utgångspunkt för arbete med det civila försvaret.
X