Artikel från Utbildningsdepartementet

Ordning och säkerhet i skolan

Publicerad 31 maj 2023 Uppdaterad 23 september 2024

Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan och ha studiero i undervisningen. Lärarna ska kunna lägga sin tid på att undervisa, inte på att hantera ordningsproblem. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att göra skolan en trygg och säker plats.

Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

I den senaste skolundersökningen om brott som Brottsförebyggande rådet (BRÅ) genomförde 2023 svarade 45 procent av de tillfrågade eleverna att de hade utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Det gäller brott både i och utanför skolan. BRÅ:s undersökning visar att många unga är oroliga för att utsättas för brott och att det innebär begränsningar för deras vardag och sociala liv. 

Elever är också utsatta i digitala miljöer. Nästan var tredje niondeklassare svarar att någon har skrivit kränkande saker på internet om dem under det senaste året och bland flickorna är andelen ännu högre. Jämfört med förra mätningen 2021 har en större andel elever blivit utsatta för att någon har lagt upp kränkande bilder eller filmer av dem på internet. 40 procent av flickorna i årskurs nio har under det senaste året fått sexuella bilder eller filmer skickade till sig mot sin vilja.

BRÅ:s rapport Grovt våld i skolan visar att det finns stora skillnader mellan olika grupper av elever när det gäller det grova våldet i skolan. Det är i mycket hög utsträckning pojkar som både utsätts för och utövar skolvåld. 8 av 10 av de som utsätts, och 9 av 10 gärningspersonerna är pojkar. Både de som ligger bakom och de som utsätts för det grova skolvåldet tillhör i hög grad en sårbar grupp med olika typer av utsatthet. Exempelvis är mobbning, problembeteenden och psykisk ohälsa vanligare i den gruppen än hos andra barn. I de allra grövsta fallen finns ofta en känd problembild sedan tidigare, som vittnar om att gärningspersonerna har olika typer av stödbehov.

Regeringen vidtar åtgärder både för att skydda barn och unga för att utsättas för brott, men också för att förhindra att barn och unga börjar begå brott och dras in i en livsstil med brottslighet.

Utredning för ökad trygghet och studiero

En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att varaktigt stärka tryggheten och studieron i skolan. I uppdraget ingår att lämna förslag som innebär att rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivs in i skollagen och förslag som förtydligar att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen, inte vårdnadshavare och elever.

Om en lärare ser behov av att visa ut en elev ur klassrummet ska det i dag dokumenteras, vilket kan leda till att läraren väljer att inte agera, eller till att läraren behöver ägna tid åt att dokumentera denna mindre ingripande åtgärd. Utredaren ska därför se över regelverket och lämna förslag om och hur dokumentationskravet kan tas bort.

Välfungerande ordningsregler är en viktig del i skolors förebyggande arbete för trygghet och studiero. Utredaren ska lämna förslag för att det tydligare ska framgå att det är rektorn som ska ansvara för och besluta om reglerna. Ordningsreglerna bör också innehålla en konsekvenstrappa som gör det tydligt vad som händer när reglerna bryts. Det behöver också säkerställas att elever och vårdnadshavare är införstådda med skolans ordningsregler, genom ett förväntansdokument.

Utredaren får ett brett mandat att föreslå större möjligheter till tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar, samt bättre förutsättningar för så kallade akutskolor där elever kan placeras tillfälligt. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2025.

Pressmeddelande: Nu tar regeringen krafttag för stärkt trygghet och studiero

Säkerheten i skolan utreds

Det är mycket allvarligt när våldsdåd drabbar personer i skolmiljön. För att motverka sådana händelser krävs ett förebyggande arbete som behöver pågå både i skolan och det omgivande samhället. En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. I juni 2023 lämnade utredningen ett delbetänkande som bland annat innehöll förslag om att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska få till uppgift att stödja kommuner, myndigheter och andra aktörer i arbetet att förebygga skolattacker.

Utredaren lämnade ytterligare ett delbetänkande i mars 2024 och lämnade då förslag på olika förebyggande åtgärder, till exempel att skolor ska vara stängda för obehöriga, men även förslag på åtgärder för att stärka beredskapen och kompetensen att hantera våldssituationer. Utredaren lämnade också förslag om hur en skyldighet att polisanmäla brott som begås i eller i anslutning till skolan kan utformas. 

Utredaren ska också kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och polis brottsförebyggande syfte och lämna förslag som förbättrar möjligheterna att utbyta information. Det uppdraget ska redovisas 20 december 2024.

Pressmeddelande: Regeringen vill göra det enklare för skola, socialtjänst och polis att dela information för att förhindra att unga dras in i kriminalitet

Pressmeddelande: Skolsäkerhetsutredningen får i uppdrag att utreda informationsutbyte mellan skolor

Kartläggning av hur kriminalitet i närområdet påverkar skolan

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att kartlägga hur skolan påverkas av kriminalitet i närområdet, exempelvis i form av kriminella nätverk och grupperingar. Som en del av uppdraget ska Skolverket samla in kunskaper och erfarenheter från Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Skolinspektionen och Jämställdhetsmyndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2025.

Pressmeddelande: Skolverket ska kartlägga hur kriminalitet i närområdet påverkar skolan

Skolan och socialtjänsten ska arbeta sida vid sida i skolsociala team

För att elever ska klara utbildningens mål behöver de vara i skolan. Det är viktigt att fånga upp elever som har hög frånvaro i tid och sätta in rätt insatser. Vi vet även att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort en satsning på skolsociala team, där skolan och socialtjänsten samverkar för att öka elevers närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö. 2023 avsattes 75 miljoner kronor för skolsociala team och 2024 avsattes 250 miljoner kronor för satsningen. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit en förstärkning om ytterligare 50 miljoner kronor så att satsningen totalt ska uppgå till 300 miljoner kronor och beräknar samma summa 2026 och 2027. Medlen för satsningen är från och med 2024 jämnt fördelade mellan skolhuvudmännen och socialtjänsten.  

Pressmeddelande: Regeringen satsar på skolsociala team för att minska långvarig frånvaro i skolan

Akutskolor som disciplinär åtgärd

Det förekommer att skolor har mycket stora problem med elever som stör ordningen. I vissa fall kan en elev som en disciplinär åtgärd tillfälligt behöva flyttas utanför den egna skolenheten. Avsikten är att skapa en bättre skolsituation både för den aktuella eleven och för övriga som verkar i skolan, och att ge de andra eleverna på skolan den trygghet och studiero de har rätt till. Samtidigt kan eleven som tillfälligt behöver placeras i en akutskola få en utbildning utifrån sina förutsättningar så att eleven inte själv halkar efter. 2023 och 2024 avsattes 50 respektive 100 miljoner kronor för personalkostnader i akutskolor. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit en förstärkning av satsningen med ytterligare 100 miljoner kronor från och med 2025, vilket innebär att satsningen kommer att omfatta 200 miljoner årligen.

Pressmeddelande: Regeringen satsar på akutskolor och ökad tillgång till speciallärare

Viktiga lagändringar och stödmaterial för trygghet i skolan

I juni 2022 beslutade riksdagen om ändringar i skollagen där det bland annat framgår att alla elever ska ha rätt till en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. All personal har numera allmänna befogenheter för att se till att det råder trygghet och studiero och får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är nödvändiga. All personal har också befogenhet att ingripa fysiskt för att stoppa våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.

I samband med lagändringarna fick Skolverket flera uppdrag, bland annat att ta fram stödmaterial som riktar sig till skolans personal och bland annat beskriver vad de får göra och vilket ansvar de har att agera i svåra situationer. Skolverket har också i uppdrag att erbjuda kompetensutveckling för elevassistenter och annan berörd personal kopplad till trygghet och studiero. Myndigheten erbjuder sedan tidigare stöd till rektorer och lärare för att främja trygghet och studiero. I det stödet ingår också skolans värdegrundsarbete och arbete mot trakasserier och kränkande behandling.

Satsning på stärkt trygghet, studiero och stödinsatser i skolan 

Att skolan är trygg och lugn är avgörande för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit att flera statsbidrag för personalförstärkningar i skolan ska slås ihop. Regeringen föreslår en förstärkning av det samlade statsbidraget med 850 miljoner kronor. Syftet är att ge skolor bättre förutsättningar att upprätthålla trygghet och studiero och att säkerställa tidiga stödinsatser. Medlen kan till exempel användas för läraravlastande personal som genom sin kompetens bland annat kan bidra till stärkt trygghet och studiero. Statsbidraget kan också användas till speciallärare och personalförstärkningar inom elevhälsan.

Regeringen beräknar i budgetpropositionen för 2025 att 200 miljoner kronor ska avsättas till statsbidraget för fortbildning av lärare och förskollärare från och med 2026, så att de ska kunna utbilda sig till bland annat speciallärare.