Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Frågor och svar om utbyggnad av vindkraft till havs

Publicerad 22 maj 2023

Här finns svar på några frågor kring utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Vad gör regeringen för att havsbaserad vindkraft ska byggas ut?

Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion för att klara klimatomställningen och behålla våra konkurrenskraftiga elpriser. Havsbaserad vindkraft är viktig för att uppnå detta och det är en högt prioriterad fråga för regeringen att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft till havs.

Regeringen har gett tillstånd till tre havsbaserade vindkraftparker. Den förra regeringen gav tillstånd till en havsbaserad vindkraftpark. Ärendena bereds av länsstyrelsen och regeringen har sedan 2023 skjutit till 15 miljoner kronor årligen till länsstyrelsen för att korta tillståndsprocesserna för dessa ärenden.

Parallellt med detta bereds de förslag som presenterades i betänkandet Vindkraft i havet. En övergång till ett auktionssystem i december 2024. De syftar till att åstadkomma en mer effektiv och tydlig prövningsordning för havsbaserad vindkraft. I betänkandet föreslås att Sverige bör övergå till ett så kallat anvisningssystem, likt de flesta av våra grannländer i norra Europa.

För att öka incitamenten för kommuner att tillstyrka ny vindkraft, vilket inkluderar kustnära vindkraft i territorialhavet, och kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas har regeringen gått fram med förslag om ett stöd till kommuner baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Därutöver avser regeringen att gå vidare med tre förslag om kompensation till närboende och närsamhälle som presenterades i betänkandet Värdet av vinden, i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft. Ambitionen är att förslagen ska presenteras före sommaren 2025.

Förutom att vindkraften behöver byggas ut är det också av stor betydelse att vindkraftens bidrag till ett stabilt elsystem ökar. Regeringen har därför beslutat om två uppdrag till Energimarknadsinspektionen, Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät om den intermittenta kraftproduktionens bidrag till ett stabilt elsystem.

Vilka vindkraftparker har fått tillstånd av regeringen?

Den nuvarande regeringen har meddelat tillstånd till tre vindkraftparker i Sveriges ekonomiska zon: Kattegatt Syd, Galene och Poseidon. [Länk till sidan med tabell över samtliga ärenden.]. Under den förra mandatperioden meddelades även ändringstillstånd för vindkraftparken Kriegers flak.

När kommer vindkraftsparkerna att börja leverera el?

Vindkraftsparkerna kommer att kunna börja leverera el så snart de har uppförts och anslutits till stamnätet. Regeringen har i de meddelade tillstånden bestämt att de byggnations- och anläggningsåtgärder som krävs för respektive verksamhet ska vidtas senast tio år från beslutstillfället.

Vem betalar vindkraftsparkerna?

Kostnaden för att bygga vindkraftsparker till havs är högre än på land, men i gengäld är elproduktionen normalt sett högre och stabilare. Skattebetalarna finansierar inte byggnation eller driften utan detta finansieras helt av aktörerna i branschen. Vindkraftsföretagen försöker sedan i förlängningen ta ut ersättning för kostnaden från elkunder genom att sälja el med vinst.

Kommer elpriserna att påverkas och i så fall hur?

Vindkraftsel är billig att producera när verken väl är i drift och vindkraften producerar därför el så länge det blåser, även om priserna redan är låga. Vindkraft driver därför över en längre tidsperiod i genomsnitt ned elpriserna. Däremot kan ett system som är väldigt beroende av vindkraft också ha mycket höga priser när vindkraften inte kan möta efterfrågan och i värsta fall kan inte behovet alls mötas. När utbudet av billigt producerad el ökar så bidrar det till att pressa priserna neråt. Det är särskilt angeläget att få ny elproduktion på plats i södra Sverige.

Tar man hänsyn till miljö och djurliv vid bygget och driften av vindkraftsparkerna?

Ja, vindkraftparkernas påverkan på miljön bedöms i tillståndsprocessen och tillstånden innehåller villkor som verksamheten måste förhålla sig till. Regeringen har bland annat föreskrivit att verksamhetsutövarna ska bekosta och utföra undersökningar om vindkraftsparkernas påverkan på bottenfaunan, fisk, skaldjur, sjöfåglar och tumlare. Undersökningarna utförs genom länsstyrelsen, som löpande ska följa vindkraftsaktörernas verksamhet. Särskilda hänsyn ska också tas till marinarkeologiska objekt, såväl vid etableringen av vindkraftparkerna som vid utläggningen av anslutningskablar.

Hur länge kommer vindkraftsparkerna att kunna producera el?

Regeringen har i tillstånden för Kattegatt Syd, Galene och Poseidon bestämt att tillståndet gäller 40 år från den dag respektive vindkraftpark tas i drift. För vindkraftparken Kriegers flak är motsvarande tid 35 år. Den tekniska livslängden på vindkraftverken beror bland annat på verksamhetsutövarens underhåll. Eftersom investeringen är kostsam och driften relativt billig ligger det i verksamhetsutövarens intresse att ha hög kvalitet på både anläggning och underhåll.

Har de berörda kommunerna gett sitt tillstånd till dessa parker?

De havsbaserade vindkraftparker som regeringen gett tillstånd till är belägna i den del av havet som kallas för Sveriges ekonomiska zon, det vill säga utanför svenskt territorialvatten. Parkerna ligger därför inte i någon kommun och omfattas inte av kravet på kommunalt tillstyrkande, ofta kallat kommunalt veto. Kommunerna har dock haft tillfälle att yttra sig i tillståndsprocesserna.

Varför avslog regeringen tretton planerade vindkraftparker i Östersjön?

En långsiktigt hållbar utbyggnad av energisystemet kräver att hänsyn tas till bland annat försvarets intressen. Sveriges militärgeografiska läge och att vi har det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget i vårt närområde medför att det är av största vikt att värna om Sveriges militära förmågor i Östersjön. Det militära försvaret nyttjar olika typer av anläggningar och tekniska system som i vissa fall är känsliga för vindkraftsanläggningar. Det är centralt för Sveriges militära försvar att deras system fungerar.

Regeringen bedömde i de aktuella fallen att de ansökta verksamheterna, trots tillskottet av fossilfri elproduktion och föreslagna försiktighetsmått, inte kunde tillåtas med hänsyn till områdets betydelse för försvarets intressen.

Varför kan andra länder runt Östersjön bygga vindkraft till havs?

Det är svårt att jämföra olika länder då de har olika militärgeografiskt läge och kan ha olika militära funktioner som påverkas av vindkraft på olika sätt.

Vilken roll ser regeringen att havsbaserad vindkraft kan/bör spela i Sveriges energisystem?

De närmaste tio åren är det bara vindkraft som kan bidra med de stora mängder fossilfri elproduktion som behöver komma till i Sverige. Den havsbaserade vindkraften har redan idag en bättre produktionsprofil och en högre kapacitetsfaktor än landbaserad vindkraft. Men om vi ska kunna öka andelen vindkraft i elsystemet ytterligare, så måste vindkraften bidra bättre till ett stabilt och driftsäkert elsystem. Regeringen gav därför den 12 december 2024 Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen två gemensamma uppdrag som ska stärka vind- och solkraftens roll i elsystemet. 

Vid frågor

Media och journalister som vill komma i kontakt med klimat- och miljöministern, kontakta pressekreterare. För övriga frågor, kontakta växeln på 08-405 10 00 eller skicka e-post till Klimat- och näringslivsdepartementets registrator.

• E-post till Klimat- och näringslivs­departementets registrator