Vårbudgeten 2023 på fem minuter
Publicerad
Den 17 april presenterade regeringen sin vårbudget. Budgeten lämnas i ett osäkert läge med krig i vårt närområde, en ansträngd situation på energimarknaderna i Europa och den högsta inflationen i Sverige på över 30 år.
Sällsynt tufft läge i ekonomin med hög inflation och lågkonjunktur samtidigt
Regeringen bedömer att svensk ekonomi 2023 befinner sig i en lågkonjunktur som fördjupas 2024. BNP-tillväxten bedöms bli -1,0 procent 2023 och 1,2 procent 2024.
Samtidigt som konjunkturläget är svagt är inflationen i Sverige den högsta på över 30 år. Inflationstakten enligt KPI bedöms bli 8,8 procent i år. Inflationen drivs i nuläget främst av högre priser på livsmedel och tjänster, medan bidraget från energipriser minskar. Den underliggande inflationen, alltså inflationen rensat för räntekostnader och energipriser, bedöms bli 6,6 procent i år.
Den höga inflationen leder till att reallönerna sjunker och att värdet på sparande minskar. Hög skuldsättning och en hög andel bostadslån med rörliga räntor gör dessutom svenska hushåll och företag särskilt känsliga för de snabbt stigande räntorna som följer av inflationen. Samtidigt är arbetslösheten i Sverige hög jämfört med i andra europeiska länder.
Även de offentliga finanserna väntas påverkas negativt av att efterfrågan i ekonomin sjunker kommande år. Sveriges offentliga finanser är dock robusta och statskulden ligger på en historiskt låg nivå.
Det besvärliga läget i ekonomin präglar förslagen i vårbudgeten och den ekonomiska politiken i stor utsträckning. Regeringen tar ansvar genom att bedriva en fortsatt återhållsam finanspolitik samtidigt som stöd ges till framför allt utsatta hushåll.
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
| BNP, fasta priser, procentuell förändring | 2,6 | -1,0 | 1,2 | 2,6 | 3,2 |
| Sysselsättning, 15-74 år, procentuell förändring | 2,7 | 0,2 | -0,2 | 0,9 | 1,3 |
| Arbetslöshet, % av arbetskraften 15-74 år | 7,5 | 7,9 | 8,3 | 8,2 | 7,5 |
| KPI | 8,4 | 8,8 | 3,6 | 1,9 | 1,9 |
| Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP | 0,7 | -0,4 | -0,6 | 0,2 | 1,4 |
| Offentliga sektorns skuld, % av BNP | 33,0 | 31,0 | 31,0 | 29,8 | 27,7 |
| Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2023-03-08, resp. 2023-03-17 för finansiellt och strukturellt sparande samt skuld i offentlig sektor. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB och egna beräkningar. |
En plan för att möta de stora ekonomiska utmaningarna och fortsatt reformarbete för att lösa Sveriges samhällsproblem
Regeringen avser att möta den svåra ekonomiska situationen med en plan som innehåller tre delar:
- Bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll
- Återupprätta arbetslinjen
- Strukturreformer för en högre tillväxt
Utöver arbetet med att hantera den svåra ekonomiska situationen avser regeringen att fortsätta verka på flera områden för att lösa samhällsproblem som Sverige har haft under en längre tid. Det handlar om att:
- Öka tryggheten
- Förbättra skolan, vården och omsorgen
- Stärka försvaret och krisberedskapen
- Förbättra energiförsörjning och minska utsläppen
Förslagen i vårbudgeten 2023
I vårbudgeten föreslår regeringen åtgärder för att skydda särskilt utsatta hushåll mot de stigande priserna, att sätta in åtgärder mot den höga arbetslösheten och att motverka den höga inflationen genom förbättrad konkurrens.
Förslagen i vårändringsbudgeten uppgår till sammanlagt 4 miljarder kronor.
Läs mer om förslagen
För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna föreslår regeringen att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs t.o.m. 31 december 2023 och att tilläggsbidraget höjs fr.o.m. 1 juli 2023.
Socialdepartementet remitterar förslag om tillfälligt förstärkt bostadsbidrag till barnfamiljer
Regeringens förslag på satsningar i vårändringsbudgeten ska bland annat skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt av det militära försvaret och förbereda inför medlemskap i Nato. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslås ökade anslag på totalt 660 miljoner kronor. Utöver det så utökas beställningsbemyndiganden hos Försvarsmakten med totalt 16,78 miljarder kronor.
Förstärkning av det militära försvaret och förberedelser inför medlemskap i Nato
Arbetsförmedlingen behöver bättre förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet. Regeringen föreslår därför att myndighetens anslag för 2023 ökas med 50 miljoner kronor.
50 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen för att hantera en ökad arbetslöshet
Kunskaper i svenska språket är en viktig förutsättning för att kunna få jobb och ha möjlighet att försörja sig i Sverige. Regeringen vill därför att kommunerna ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet. Målgruppen är de som har flytt från kriget i Ukraina. Regeringen föreslår därför att kommunerna ska få 100 miljoner kronor i statsbidrag.
Regeringen föreslår 100 miljoner kronor för sfi för ukrainska medborgare
Det utmanande ekonomiska läget väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslås därför att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning (komvux), att 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd.
SciLifeLab är ett center i världsklass inom den moderna molekylärbiologin. Eftersom den här typen av forskningsinfrastruktur är resurskrävande både avseende investeringskostnader och tillhörande expertis föreslår regeringen att anslaget till SciLifeLab ökas med 10 miljoner kronor i år.
10 miljoner kronor till forskningsinfrastrukturen SciLifeLab
Elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan löpa större risk att misslyckas i skolan än andra elever. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen att 27,5 miljoner satsas på förstärkt stöd och kompetensutveckling för specialpedagogiska insatser. Syftet är att förbättra utbildningen för barn och elever med NPF.
27,5 miljoner kronor för ökat stöd till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Förmågan att möta hot mot den inre säkerheten behöver stärkas. Regeringen avsätter därför 50 miljoner kronor till Säkerhetspolisen. Regeringen har redan genomfört stora satsningar på polisen och andra delar av rättsväsendet, men när fler personer grips och lagförs innebär det att även Kriminalvården behöver stärkas. Regeringen avsätter därför 300 miljoner kronor till Kriminalvården i vårändringsbudgeten.
Det råder i dag brist på vissa typer av platser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Det gäller till exempel familjehem, förstärkta familjehem, behandlingsfamiljer och ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse. Det är inte hållbart. För att möta de behov som finns går regeringen fram med en satsning på att stärka familjehemsvården. Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt.
Regeringen ger Konkurrensverket 10 miljoner kronor i vårbudgeten för att kunna bedriva en effektiv konkurrenstillsyn. Konkurrensverket och Konjunkturinstitutet får även i uppdrag att analysera konkurrenssituationen och pris- och kostnadsutvecklingen inom vissa branscher.
För att motverka organiserad brottslighet och skapa en säkrare spelmarknad behövs ett aktivt tillsynsarbete. Spelinspektionen behöver i år kunna hantera både en stor tillströmning av tillståndsansökningar och viktiga tillsynsuppgifter. Regeringen föreslår därför en ökning av Spelinspektionens anslag för 2023 i vårändringsbudgeten.
Antalet AT-läkare som anmäler sig till eAT-provet för att kunna få ut sin läkarlegitimation har ökat kraftigt samtidigt som även kostnader för att hålla provet ökat. Regeringen föreslår tillskott av medel i vårändringsbudgeten samt avser att omfördela medel som bedöms motsvara det ökade behovet under 2023. Det innebär att fler kan få möjlighet att skriva provet under 2023 för att kunna få sin läkarlegitimation.
Fler ska ha möjlighet att göra provet för att få ut sin läkarlegitimation 2023
Om finanspolitiken vid hög inflation
Långvarigt hög inflation skadar hela samhället
En låg och stabil inflation är en förutsättning för en god ekonomisk utveckling. Inflationen är kännbar i hela ekonomin men allra mest hos de hushåll som levde på marginalen redan innan den steg. Hög inflation innebär också en ökad osäkerhet, vilket gör det svårare för hushåll och företag att planera och fatta ekonomiska beslut. Osäkerheten medför att viljan och möjligheten att konsumera och investera minskar vilket minskar tillväxten.
En återhållsam finanspolitik bidrar till att få ner inflationen
Att få ner inflationen är en central uppgift för den ekonomiska politiken just nu. Det främsta verktyget för att få ner inflationen är penningpolitiken, men penningpolitik och finanspolitik behöver samverka. Regeringen ansvarar för att i detta läge bedriva en återhållsam finanspolitik. Skulle finanspolitiken vara kraftigt expansiv riskerar den att öka inflationen.
Det är viktigt att penning- och finanspolitiken bedrivs på ett sätt som skapar förtroende för det långsiktiga inflationsmålet. Även övriga aktörer i samhället, som näringslivet och arbetsmarknadens parter, har ett gemensamt ansvar för att förhindra att den höga inflationen blir långvarig och får fäste i till exempel pris- och lönebildningen.
Om riksdagsbehandlingen
Efter att den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten lämnats till riksdagen har riksdagens ledamöter möjlighet att lämna motioner med alternativa förslag under de följande två veckorna. Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som ingår i vårpropositionen behandlas av finansutskottet. Förslaget till ändringsbudget, inklusive ändrade anslagsramar, inkomstberäkningar och eventuella lagförslag bereds i finansutskottet. Riksdagen fattar beslut om propositionerna under juni månad, preliminärt beslutsdatum är den 20 juni 2023.
Arkiverade filmer
Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.
Genvägar
Dela
XSidan är uppmärkt med följande kategorier:
Relaterat
-
Lokal fördelning av satsningar i budgetpropositionen för 2025
Publicerad · Uppdaterad · Pressmeddelande från Finansdepartementet
-
Budgeten för 2025 på fem minuter
Publicerad · Artikel, Webb-tv från Elisabeth Svantesson, Finansdepartementet
