Sanktionerna mot Ryssland - ett år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina
Publicerad
EU har precis antagit det tionde sanktionspaketet mot Ryssland med anledning av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Både de sektoriella och individuella sanktionerna har succesivt utökats. I nuläget beskrivs de som historiskt omfattande, men vad innebär det egentligen?
EU:s sanktioner mot Ryssland har funnits sedan aggressionen 2014 då Krim olagligen annekterades och destabiliseringen av Ukraina inleddes. Förutom listningar av individer infördes begränsningar till EU:s kapitalmarknader för ryska statsägda finansinstitut, vapenembargo, exportförbud för varor med dubbla användningsområden för militära slutanvändare och begränsning av Rysslands tillgång till känslig teknik, särskilt inom oljesektorn.
Import- och exportförbuden har utökats och Rysslands tillgång till vapen har begränsats
Under 2022 har framför allt import- och exportförbuden utökats. Rysslands inkomster från en av sina viktigaste inkomstkällor, oljan, har begränsats genom ett pristak för handel med både råolja och petroleumprodukter.
Den ryska industrins tillgång till insatsvaror från Väst har begränsats och den ryska vapenindustrins tillgång till teknologi från EU är kringskuren. EU har även riktat sanktioner mot iranska individer och enheter som levererar vapensystem som används av Ryssland mot Ukraina.
Både ryska och belarusiska banker har utestängts från betalnätverket Swift. EU har stängt tillträdet till EU:s luftrum för alla ryskägda och ryskregistrerade luftfartyg och infört ett tillfälligt sändningsförbud för kanaler som sprider desinformation och propaganda.
Personer och organisationers tillgångar har frysts
Innan den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 var 185 personer och 48 enheter föremål för frysning av tillgångar och inreseförbud. I dag har över 1 400 personer och 200 organisationer och företag fått sina tillgångar frysta och/eller belagts med inreseförbud.
Samarbetet med partners har intensifierats
I och med den fullskaliga invasionen har samarbetet mellan partners intensifierats. Pristaken för råolja och petroleumprodukter är ett konkret exempel på åtgärder som beslutats i samverkan med EU:s partners inom G7.
Många länder, bland annat Norge, har anslutit sig till EU:s sanktioner. USA och Storbritannien har sanktioner som till stor del liknar EU:s sanktioner.
Hur sanktionerna genomförs och efterlevs blir allt viktigare
Ett område som blivit allt viktigare i takt med att sanktionera blivit mer omfattande är frågor om hur sanktionerna genomförs och efterlevs. Inom EU finns det särskilda arbetsgrupper som diskuterar sådana frågor. Inom ramen för dessa arbetsgrupper utbyter bland annat medlemsländernas myndigheter erfarenheter om arbetsmetoder. Europeiska kommissionen har också utökat mängden vägledningar som publiceras till hjälp för allmänheten och myndigheter.
Europeiska kommissionen har också inrättat ett särskilt internationellt sändebud för implementering av EU:s sanktioner.
Arbetet med genomförande och efterlevnad kommer bli allt viktigare för att säkerställa att sanktionerna inte kringgås.
Fakta om sanktionerna
Det som i dagligt tal benämns som ”sanktionerna mot Ryssland” omfattar flera olika sanktionssystem, däribland de sektoriella sanktionerna mot Rysslands (restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina).
Innehållet i sanktionerna är offentliga. Det är Europeiska unionens råd som beslutar om sanktionerna genom så kallade rådsbeslut, rådsförordningar och genomförandeförordningar.