Det svenska EU-ordförandeskapet prioriterar kampen mot brottsligheten
Publicerad
De gängkonflikter som pågår i flera delar av landet präglas av total hänsynslöshet, med sprängningar och dödligt skjutvapenvåld som återkommande inslag. Inte minst de mycket allvarliga våldsdåden i Stockholmsområdet under jul- och nyårshelgerna understryker situationens allvar. Denna samhällsutveckling äventyrar i längden tilliten i samhället, och ytterst demokratin. Därför kommer kampen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet vara prioriterad under det svenska EU-ordförandeskapet.
Den grova organiserade brottsligheten har gjort tryggheten till vår tids stora frihetsfråga. Våldet och brottsligheten börjat avteckna sig som ett hot mot hela vårt samhällssystem, som bygger på öppenhet och tillit. För att trycka tillbaka kriminaliteten sker därför ett perspektivskifte i den samlade kriminalpolitiken.
Regeringen tar nu fram en helt ny nationell strategi mot den organiserade brottsligheten. Vi forcerar fram lagstiftning med nya effektiva verktyg till brottsbekämpningen: hemliga tvångsmedel för att förhindra skjutningar och sprängningar, effektivare möjligheter att ta brottsvinster, borttagna sekretesshinder mellan myndigheter, visitationszoner, anonyma vittnen och mycket mer.
Samtidigt ser regeringen till att resurserna till hela rättsväsendet, inte minst polisen, växer. Regeringen har även gett polisen i uppdrag att fyrdubbla antalet fasta bevakningskameror, och myndigheten får inom kort i uppdrag att öka den operativa förmågan att utreda och klara upp grova brott med koppling till kriminella nätverk.
Men att endast fokusera på våra egna strukturer i Sverige kommer inte att räcka. Den grova organiserade brottsligheten är i högsta grad gränsöverskridande: 70 procent av de kriminella gängen i EU är verksamma i minst tre länder, och 50 procent av gängmedlemmarna är inte EU-medborgare. Vi ser också hur svenska grovt kriminella söker sin tillflykt till andra länder, och styr sin verksamhet i Sverige därifrån.
Säkerhet är en av det svenska EU-ordförandeskapets fyra prioriteringar, och i detta ingår kampen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet som en helt central del. Det handlar främst om tre saker:
1. Bättre och vassare verktyg mot de kriminella
Alla brottsbekämpande myndigheter i Europa måste få bättre verktyg för att komma åt den organiserade brottsligheten. Det handlar bland annat om bättre möjligheter till återvinning av tillgångar och förverkande av brottsvinster, det vill säga att ta de kriminellas tillgångar. På så sätt kan de brottsbekämpande myndigheterna slå direkt mot den organiserade brottslighetens ekonomiska kärna. Syftet är att göra det betydligt svårare för kriminella aktörer att bedriva och tjäna pengar på organiserad brottslighet.
Det handlar också om att på EU-nivå sammankoppla ländernas bankkontoregister. Att brottsbekämpande myndigheter snabbt får information om bankkonton är avgörande för att kunna följa kriminella betalningsströmmar, som inte sällan korsar nationsgränser.
Ett viktigt verktyg för gränskontroll och brottsbekämpning är de passageraruppgifter (API) som flygtransportörer skickar till medlemsstaternas polismyndigheter. Det är angeläget med en utökad insamling av passageraruppgifter och att kvaliteten på uppgifterna förbättras samtidigt som EU:s regler för dataskydd upprätthålls.
2. Effektivare samarbete kring brottsbekämpning
Det finns fortfarande mycket att göra för att förbättra och fördjupa EU-ländernas samarbete på olika områden som gäller brottsbekämpning.
Det gäller inte minst att förbättra och effektivisera tillgången till digital bevisning i enlighet med de krav som vi ställer på en rättsstat. Under våren kommer EU att anta nya regler om förenklade sätt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk bevisning hos tjänsteleverantörer i andra medlemsstater. EU-länderna kan redan söka i varandras register efter dna, fingeravtrycks- och fordonsregisteruppgifter. Just nu ligger också ett förslag på bordet om att även ge medlemsstaterna och Europol möjlighet att söka efter signalementsbilder, viss polisregisterinformation och körkortsuppgifter. Sverige kommer att vara pådrivande för att få detta på plats.
Det gemensamma arbetet mot narkotika måste också fortsätta. Illegal narkotikahandel är en huvudsaklig inkomstkälla för organiserad brottslighet. Sverige kommer fortsätta driva EU:s gemensamma arbete mot illegal narkotika. Bland annat genom att fortsätta genomförandet av EU:s narkotikastrategi och genom att slutföra förhandlingarna om utvidgat och stärkt mandat för EU:s narkotikabyrå.
Sverige kommer också driva på i arbetet för ökade möjligheter till överföring av lagföring. Det finns i dag inte något EU-instrument för det. Ett regelverk som möjliggör överförande av en hel brottmålsprocess – från förundersökning till dom – från en medlemsstat till en annan kommer ytterligare effektivisera samarbetet mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
3. Hantera följderna av Rysslands invasion av Ukraina
Rysslands olagliga invasion av Ukraina har gett frågan om människohandel särskild aktualitet. Det samma gäller riskerna för illegal handel med vapen som nu används i kriget. En annan kritisk fråga är effektiviteten i genomförandet av EU:s sanktionsbeslut, där det nu är aktuellt med att införa en EU-rättslig miniminivå för kriminalisering av överträdelser av sanktionsbeslut. Till det kommer de intensiva diskussionerna om hur Ryssland på ett praktiskt och effektivt sätt ska kunna ställas till svars för alla sina krigsbrott. I allt detta kan EU räkna med svenskt ledarskap under det halvår som ligger framför oss.
Samtidigt fortsätter arbetet med andra EU-processer. Det gäller viktiga rättsakter för att motverka sexuella övergrepp mot barn på nätet och för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Under våren kommer ett reviderat direktiv om brottsoffer att presenteras. Det är viktigt att stärka brottsofferperspektivet inom hela EU. Dessutom är kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism ett stående tema.
Regeringen är fast besluten att öka tryggheten och säkerheten för medborgarna i Sverige och i hela EU. För att lyckas med det är samarbetet inom EU helt avgörande. Den fria rörligheten inom EU har aldrig varit tänkt att skydda den grova organiserade brottsligheten. Ytterst handlar detta om att värna det fria och öppna samhället, och de grundläggande värderingar om demokrati och rättsstat som EU-samarbetet vilar på.