Resultatet av förhandlingarna på klimatmötet COP27 i Egypten
Publicerad
Sveriges position in i årets förhandlingar var att betona att klimatomställningen brådskar, och att det finns möjligheter med att ställa om som skapar jobb och tillväxt. När förhandlingarna var klara var utfallet ungefär detsamma som i Glasgow förra året, men en framgång var den nya fonden för skador och förluster.
I klimatförhandlingarna förhandlar Sverige inom ramen för EU. De stora frågorna i år var klimatanpassning med fokus på det långsiktiga klimatanpassningsmålet (GGA), etableringen av ett arbetsprogram för utsläppsminskningar och det nya långsiktiga finansieringsmålet perioden efter 2025. Länderna kom också överens om att utveckla formerna för finansiering för skador och förluster som uppstår i samband med klimatförändringar.
Arbetsprogrammet för utsläppsminskningar
Sverige och EU prioriterade att få till ett arbetsprogram för utsläppsminskningar. Programmet ska bidra till att sluta ambitionsgapet mellan det parterna har kommit överens om tidigare, och vad vetenskapen säger att vi behöver göra fram till 2030 för att ligga i linje med 1,5-gradersmålet. Arbetsprogrammet klubbades igenom och under Sveriges kommande ordförandeskap i EU våren 2023 kommer kraft ägnas åt att säkra hög ambition i genomförandet. Programmet sträcker sig till 2026.
Ny fond för skador och förluster
Länderna beslutade också att etablera en ny fond för att stötta särskilt utsatta utvecklingsländer som drabbas av klimatförändringar. Instiftandet av fonden betraktas som ett historiskt beslut och nu pågår arbetet med hur fonden ska utformas.
Finansiering
EU föreslog att man skulle utbyta exempel på hur länder kan skifta finansiella flöden så att de blir förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp. Det står skrivet i Parisavtalet och EU bedömer att det är angeläget att klimatmötena utvecklar en förståelse för hur det kan göras. Men EU fick inte stöd för sitt förslag, så man kommer ta sats inför COP28 och föra upp det igen.
Forskningen säger
IPCC, FN:s vetenskapliga klimatpanel, har under året släppt de återstående delarna av den sjätte utvärderingsrapporten. Rapporten visar att det är bråttom att minska de globala utsläppen av växthusgaser, och att rusta sig för behovet av ökad motståndskraft mot klimatförändringar.
Här finns tydliga skillnader i prioritering och olika ambitioner mellan länder. IPCC menar att om Parisavtalet ska gå att genomföra så behöver alla element samarbeta när det gäller utsläppsminskningar, anpassning samt genomförandestöd som till exempel finansiering, kapacitetsutveckling och tekniköverföring.
Samlingsbeslutet
Samlingsbeslutet som togs fram under årets förhandlingar betonar de politiska budskap som länderna gemensamt vill lyfta fram. Efter COP26 i Glasgow togs beslut om tydliga skrivningar om att skala upp ren energi, genomföra åtgärder för energieffektivisering, trappa ned kol och att fasa ut ineffektiva fossila subventioner. De finns också med i samlingsbeslutet från COP27, men EU försökte bredda skrivningarna till att fasa ut alla fossila bränslen, men det godkändes inte av alla länder. En framgång är att samlingsbeslutet innehöll stärkta skrivningar om beaktandet av mänskliga rättigheter.
Vad händer nu?
Inom ramen för EU-ordförandeskapet kommer Sverige från den 1 januari 2023 att leda EU:s arbete med att ta vidare resultaten från COP27.
X