Artikel från Justitiedepartementet

Banbrytande patentreform i fokus på högnivåkonferens

Publicerad 22 november 2022

Den 17 november hölls en högnivåkonferens i Bryssel om det europeiska enhetliga patentsystemet – en reform som beskrivs som ett flaggskepp på innovationsområdet i EU. Syftet med reformen är att göra det enklare och billigare för företag att skydda och försvara sina patenträttigheter på den inre marknaden. Sverige har länge varit drivande i arbetet bakom projektet som förväntas träda i kraft under det svenska ordförandeskapet i vår.

Att skydda och försvara europeiska patent inom EU är både kostsamt och komplicerat på grund av ett system som i dag är mycket fragmentiserat. Genom ett enhetligt patentsystem ska det nu bli ändring på det. En särskild patentdomstol med domare från olika EU-länder inrättas, vilket ger en snabbare och enhetlig prövning med avgöranden som blir gällande i de deltagande EU länderna.  Hittills har patenthavare behövt vända sig till nationella domstolar för att hävda sina patenträttigheter. Den nya domstolen innebär därför en ökad rättssäkerhet och minskade processkostnader för patenthavarna. Reformen innebär också att patenthavarna får patentskydd i nästan hela EU genom en begäran och de betalar bara en årsavgift för att upprätthålla skyddet. I dag måste de i stället vända sig till de nationella patentverken i de länder de vill skydda sina patent och betala årsavgifter i respektive land. Det är både dyrt och administrativt betungande.

– Reformen är starkt efterfrågad av industrin. Den syftar till att ta bort hinder på den inre marknaden och är samtidigt en viktig "booster" för EU:s innovativa industri, särskilt för de små och medelstora företagen, säger Anna-Carin Svensson, internationell chefsförhandlare på Justitiedepartementet. Hon var en av inledningstalarna på högnivåkonferensen.

Genom konferensen, som arrangerades av den belgiska regeringen, EU-kommissionen och Europeiska patentverket, EPO, gick startskottet för nedräkningen till reformens ikraftträdande. Det planeras till den 1 april 2023, mitt under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Då sluts en cirkel för arbetet – en milstolpe för reformen nåddes nämligen under det förra svenska ordförandeskapet 2009. Då enades EU:s medlemsstater för första gången om en inriktning för ett EU-patent, efter många år av intensiva diskussioner. Sverige har sedan dess drivit och lett arbetet, bland annat som ordförande i den kommitté som förberett domstolen.

– Vi kan konstatera att det har krävts stora resurser för att bemästra ett så här komplext projekt. Efter år av hårt arbete är vi snart äntligen i mål, säger Anna-Carin Svensson.

Det har stundtals funnits stora och oväntade utmaningar i arbetet, som till exempel Brexit och en lång domstolsprocess i Tyskland som försenat reformen med nästan fyra år, men medlemsländerna har hittat vägar framåt och projektet har överlevt.

– Reformen är alltså inte bara en stor framgång för näringslivet, utan är också ett bra exempel på gott EU-samarbete och stort engagemang och driv hos tjänstemän och politiker, vilket krävs för att leverera banbrytande reformer, säger Anna-Carin Svensson.